Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivning - Drivugn - Drivved - Drobisch, Moritz Wilhelm - Drog - Drogden - Drogheda - Drogman - Drohobycz - Droit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drivugn—Droit
1263
skilliga slag av köksväxter kunna drivas till
tidigare utveckling än på fritt land.
Rädisor, morötter, spenat, sallat, krypbönor,
potatis, tomater, gurkor och meloner drivas
med fördel i bänkar (se D r i v b ä n k). De
tre sistnämnda drivas ofta i särskilda
drivhus. Rabarber, som uppgrävts på hösten, kan
lätt drivas i växthus. Sparris drives mest
på fritt land på så sätt, att över
sparrissängarna uppföres en byggnad av allra
enklaste slag, i vilken anordnas en helt primitiv
eldstad. — Drivna grönsaker ha ofta en
finare men mindre utpräglad smak än de, som
odlas på kalljord. C. G. D.*
4. Åtgärd, varigenom i metallbleck utföres
ett arbete, vars upphöjningar och
fördjupningar m. m. åstadkommas genom
metallbleckets uthamring. Se Drivet arbete.
5. Se Skogsavverkning.
Drivugn, en flamugn, vari drivning (se d.
o. 2 b) av silverhaltigt bly försiggår. Ugnen
muras av tegel, och på tegelbottnen
instam-pas en porös härd, den s. k. t e s t e n, av kalk
el. märgel. För att man bekvämt skall kunna
komma åt härden vid tillredningen, är ugnens
valv löst, så att det kan avlyftas. Ugnen är i
ena ändan försedd med eldstad och står med
den andra i förbindelse med en skorsten. I
bakväggen finnas öppningar för blästerrören och i
framväggen för blygletets avrinnande. E. S. B.
Drivved, stammar, grenar el. rötter, som
driva med havsströmmarna och av vågorna
uppkastas på stränderna. Mest bekant är den
d., som förekommer på n. kusterna av Novaja
Zemlja, Spetsbergen, Färöarna samt på n.
och n. v. kusterna av Island och östkusten
av Grönland. Den kan bilda nära meterhöga
vallar och har i dessa skoglösa trakter stor
betydelse som bränsle el. som material till
byggnader och redskap. Prov av d., som
hemförts från Spetsbergen och Grönlands östkust,
ha visat sig till stor del utgöras av
sibiriska lärkträdet (Larix sibirica), varjämte
cembratall (Pinus cembra), sibirisk silvergran
(Abies sibirica) m. fl. nordasiatiska trädslag
förekomma. Man sluter därav, att denna d.
åtminstone till sin huvudmassa härstammar från
skogarna i det inre av Sibirien och av de
stora floderna förts ned till Ishavet, där den
förts vidare till fyndorterna med den
västerut gående polarströmmen. G. M-e.
Dro’bisch, Moritz Wilhelm, tysk
filosof och matematiker (1802—96). Blev i sin
födelsestad, Leipzig, prof, i matematik 1826
och därjämte i filosofi 1842. Han var en
självständig anhängare och utvecklare av
Her-barts filosofi. Bland hans filosofiska skrifter
märkas »Neue Darstellung der Logik» (1836;
5:e uppl. 1887), »Grundlehren der
Religions-philosophie» (1840) och »Empirische
Psycho-logie nach naturwissenschaftlicher Methode»
(1842; ny uppl. 1898). Som matematiker
skrev han »Grundzüge der Lehre von den
höheren numerischen Gleichungen» (1834), och
han gav på musikteoriens område värdefulla
1264
bidrag till det matematiska bestämmandet av
tonhöjdsförhållandena (»Über die
mathema-tische Bestimmung der musikalischen
Inter-valle», 1846, m. m.). — Biogr. av W.
Neubart-Drobisch (1902). S-e.*
Drog [dräg] (fr. drogue, eng. drug, av holl.
droog), en omedelbart av naturen framalstrad
produkt, avsedd att enl. farmaciens regler
förarbetas till läkemedel. De flesta droger
äro delar el. avsöndringar av växter, vartill
kommer ett fåtal djurdroger. Droger
torkas vanl. väl och försiktigt. Många d. måste
årl. förnyas på apoteken, emedan de, oaktat
omsorgfullaste förvaring, snart bli odugliga.
— D. nyttjas numera ss. sådana i medicinen
vida mindre än förr. I stället användas i
många fall de ur d. i mer el. mindre rent
tillstånd framställda, särskilt verksamma
beståndsdelarna. I vissa fall visa sig emellertid
d. (d. v. s. pulver, extrakter, infusioner,
de-kokter) verksammare än de ur dem isolerade,
rena beståndsdelarna. C. G. S.*
Dro’gden, i vanlig mening farvattnet i
Öresund v. om Saltholm, till skillnad från
farvattnet ö. om Saltholm eller
Flintrännan. Närmare bestämt gäller namnet D.
endast s. delen av förstnämnda farvatten, vars
n. del av ett långsträckt grundflak,
Middel-grund, delas i två armar, av vilka den östra,
Hollænderdyb, leder kortaste vägen
genom Öresund och den västra, Kongedyb,
leder in till Köpenhamns redd. Farvattnet
närmast s. om Middelgrund, där dessa båda
armar mötas, kallas S v æ 1 g e t. För
genomfart kunna fartyg vid dager påräkna samma
vattendjup i D. som i Flintrännan eller 7,2
m vid medelvattenstånd. S. mynningen av
D. utmärkes av ett danskt fyrskepp, som
bär farvattnets namn. D. var länge den enda
säkert kända genomfarten genom Öresund
och berördes därför ofta av
sjökrigsoperationer mellan nordiska makter. Om
lotsnings-rätten i D. se ö r e s u n d. P. Dn.
Drogheda [drä’ede], stad på ö. Irland, inom
Irländska fristaten (grevsk. Louth), vid
Boyne-floden, 5 km från mynningen. Gammal
handels- och sjöfartsstad. 12,501 inv. (1911). —
Intogs 11 sept. 1649 av Cromwell, som lät
nedhugga nästan hela befolkningen. Intill D.
stod 1690 slaget vid Boyne (se d. o.).
Drogmän, dets. som dragoman (se d. o.).
Drohobycz [dråhå’bytf], stad i s. Polen,
vojevodskapet Lwöw, vid Tysmienica, en
biflod till Dnjestr; 26,736 inv. (1921). Är
huvudort i Drohobycz’ oljedistrikt
(oljefält vid Boryslaw, Mraznica,
Tustano-wice). Stora oljeraffinaderier.
Droit [drcoa], fr., rätt, rättighet;
rättsvetenskap; även tull, avgift; ofta i samman
sättningar. — D. administrat i’f,
förvaltningsrätt. — D. civ iT, civilrätt. — D. c o
m-m e r c i aT, handelsrätt. — D.
constitu-tionnel [-kåstitysiånäT], grundlagar,
författning. — D. coutumier [-kotymje’],
sedvanerätt, i motsats till d. éerit [-ekri’],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
