Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Droit - Drolling, Martin - Drolsum, Axel Charlot - Dromaeus - Drôme - Drômealperna - Dromedar, Enpucklig kamel - Dromia, Dromiopsis - Drommen - Dronning Luises land - Dronningslund - Dront - Drontfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Drolling—Drontfåglar
1266
skriven rätt. — D. d’a u t e u r [-dåto’r],
författares rätt till skrift (se Litterär
äganderätt). — D. d’e n t r é e [-dätre’],
införseltull. — D. de pavillon [-de [-pa-vijå’],-] {+pa-
vijå’],+} flaggrätt (se d. o.). — D. de port
[-de pä’r], hamnavgifter. — D. des gens
[-dä ^ä’], folkrätt. — D. de visite [-de
vizi’t], visitationsrätt (se d. o.). — Droits
c i v i q u e s [-vi’k], medborgerliga rättigheter.
— Droits de l’h o m m e [-dlå’m],
människans rättigheter (enl. naturrätten).
Drolling [drålä’], Martin, fransk målare
(1752—1817), bördig från Elsass. Var under
det av Davids klassicism behärskade
konstskedet en representant för den lilla genren,
utförde skildringar av borgerligt hemliv och
vardagsliv, köksinteriörer o. dyl. — Hans son
Michel D. (1786—1851) målade kyrktavlor,
plafonder i Louvre m. m. G-gN.
DroTsum, Axel Charlot, norsk
biblio-teksman (f. 1846 20/s). Han blev student 1864,
1870 amanuens vid universitetsbiblioteket och
1876 dess chef. Från att ha varit ett
akademiskt studiebibliotek för professorer och
studenter har detta tack vare ett oförtrutet och
uppoffrande arbete av D. h. o. h. ombildats
till ett efter moderna principer ordnat och
lett riksbibliotek. — Genom skrifter och
föredrag har D. mer än någon annan enskild
person sedan 1886, då han deltog i stiftandet
av Försvarsföreningen, varit den drivande
kraften i den norska försvarsrörelsen, som
1895 bidrog till att anslagen för försvaret
ökades. D., som redan 1885 i »Norsk
standpunkt» uppträtt för Norges rätt inom
unionen, utgav 1896 en samling historiska och
politiska föredrag och uppsatser, »For
Norges sag». Omedelbart innan konsulatfrågan
1905 leddes in i det kritiska stadiet, gav han
i en serie uppsatser, avsedda för utländska
affärskretsar, en framställning av den
unio-nella tvistefrågan från norsk synpunkt, och
dessa utgåvos senare i bokform under titeln
»Kongeriget Norge som suveræn stat». — D.
planlade den nya
universitetsbiblioteksbygg-nad, som uppfördes 1909—13, ledde
bibliotekets överflyttning till denna och tog
avsked 1922. (M.H.)
Dromaeus [-mè’-], se Emu.
Dröme [dräm], depart. i s. ö. Frankrike, ö.
om Rhöne, del av forna Dauphiné; 6,561 kvkm,
263,509 inv. (1921). Genomflytes av Dröme,
en biflod till Rhöne (från alpkedjorna i s. ö.;
120 km). Bördiga slätter utmed Rhöne,
alplandskap i ö. (Diois m. fl.). Betydande
silkes-industri (spinnerier). Huvudstad Valence.
Drömealperna [dräm-], alpparti inom den
franska subalpina kalkalpzonen i Dauphiné
kring översta Dröme. Till D. räknas
Mon-tagne d’Angèle (1,608 m) i v.; i s. nå D. till
gränsbergen mot Provence, Mont Ventoux och
Montagne de Lure.
Dromedar, Enpucklig kamel, se
Kameldjuren.
Dro’mia, Dromio’psis, se Ullkrabbor.
Drommen, högfjäll inom Oviksfjällen i s. v.
Jämtland, 1,140 m ö. h. Tillhör Oviksfjällens
huvudparti s. om Storåns genombrottsdal
och höjer sig brant över den i dalsänkan
belägna Dalsjön (581 m) jämte Bydalen (se
d. o.). I s. v. skiljes D. från Falkfångarf jället
av en djup inskärning, Dromskåran. Se
vidare Oviksfjällen.
Dronning Luises land, se Grönland.
Dronninglund, gammal herrgård i n.
Jylland, s. ö. delen av Hjörring amt, under
medeltiden nunneklostret Hundslund. Ägdes
från 1690 av drottning Charlotta Amalia, som
gav det dess nuv. namn. Den gamla
klosterbyggnaden är nu sockenkyrka i D:s socken.
Dront, se Drontfåglår.
Dront, Didus ineptus. Tecknad efter målning av
R. Savery.
Drontfåglar, DPdidae, fam. av nu utrotade
stora duvfåglar utan flygförmåga, av vilka en
art, dronten el. dodo (Didus ineptus),
förekom på Mauritius, en annan art på Réunion
och en tredje, »solitären» (Pezophaps
soli-taria), på Rodrigues vid dessa öars upptäckt.
D. avveko till det yttre betydligt från andra
duvfåglar. Den väldiga, grova näbben var
längre än huvudet och i spetsen hakformigt
nedböjd. Vingarna och stjärten voro
förkrympta, den senare utgjorde en tofs av
plymlika fjädrar; liksom flera fåglar på Nya
Zeeland hade d. förlorat flygförmågan på grund
av frånvaron av rovdjur och riklig tillgång
på föda på marken. D:s kött var utmärkt,
och de stora, feta och klumpiga fåglarna blevo
ett bekvämt byte för provianterande sjöfolk.
Dronten, som var omkr. 80 cm hög och till
färgen brungrå med stjärt och vingar vitgula,
tycks ha varit utrotad redan före 1700. Flera
exemplar- fördes levande till Europa och blevo
avmålade. Solitären, som hade längre hals
och högre ben än dronten, var större än en
svan och helt vit, fast med mörka vingpennor;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
