Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drumev, Vasil - Drumlins - Drummer - Drummond - Drummond, sir Eric - Drummond, Henry (politiker) - Drummond, Henry (naturvetenskapsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drumev [dijoTnäf], Vas il, bulgarisk
författare (1838—1901). Skrev den första
bulg. originalberättelsen, »Nestjastna
familija» (Den olyckliga familjen, 1860), och
grundläde det nationella dramat i Bulgarien
genom det historiska skådespelet »Ivanku» (1872).
Som biskop Klement i Trnovo (fr. o. m.
1874) spelade D. en politiskt och kulturellt
betydande roll i Bulgariens historia. A-d J.*
Drumlins [dra’mlinz], av kelt. ursprung
(jordkulle, jordrygg), benämning på
bottenmoräner (se M o r ä n), utbildade som flackt
välvda, mer el. mindre långsträckta kullar
med längdaxeln i isrörelsens riktning. K. A. G.
Drummer, smala mineral- och malmådror
och -gångar, egentl. särskilt sådana, som bildas
genom att en mäktigare gång splittrar sig i
ett flertal smärre (»fördrummas»). N. Zn.
Drummond [draTnond], gammal skotsk
adels-ätt, som redan på 1300-talet nått en bemärkt
ställning. Margaret D. blev 1363 g. m.
konung David II (Bruce), men äktenskapet
upplöstes 1370 genom dom av en skotsk biskop,
enär hon förut varit konungens älskarinna.
Hennes brorsdotter An n abe 11 a D. (omkr.
1350—1402) var g. m. konung Robert III
(Stuart). Jakob IV:s älskarinna Margaret
D. (omkr. 1472—1501) blev under mystiska
omständigheter mördad genom gift. Till
släkten hörde även skalden William D. of
Haw-thornden (se nedan) samt jakobiterna earlen
av Melfort (se d. o.) och earlerna av Perth (se
d. o.). Halvbror och arvtagare till 15 :e earlen
av Perth är sir Eric
D. (se nedan).
Drummond [-[dra’-mond],-] {+[dra’-
mond],+} sir Eric,
brittisk diplomat,
Nationernas förbunds
generalsekreterare (f. 1876);
se släktöversikten.
Anställdes 1900 i
utrikesministeriet och var
privatsekreterare åt
premiärministern
As-quith (1912—15) samt
åt utrikesministrarna Grey (1915—16) och
Balfour (1916—19). Han fick
knightvärdig-het 1916. I ett bihang till den av
Pariskonferensen 28 april 1919 antagna
förbunds-akten för Nationernas förbund utsågs D. till
förbundets generalsekreterare. Som sådan har
han skickligt lett sekretariatets organisation
och verksamhet samt företagit resor till många
länder, bl. a. till Sverige. V. S-g.
Drummond [draTnond], Henry, politiker,
en av de engelska irvingianernas ledare (1786
—1860). Blev 1807 delägare i sin familjs
bankirfirma i London samt var led. av
underhuset 1810—13 och 1847—60. Mest känd är
han genom sin religiösa verksamhet, vilken
han 1817 började i Genève med att bekämpa
socinianerna (se d. o.). Sedermera grundade
han i England »katolsk-apostoliska kyrkan»
(1826), som han understödde med sin
förmögenhet och sin penna (bl. a. »Revealed
religion», 1845). Jfr Irvingianer. A. G-w.
Drummond [draTnond], Henry, skotsk
naturvetenskapsman, mest känd som teol.
skriftställare (1851—97). Studerade teologi och
vid sidan därav naturvetenskap, särskilt
geologi, vid Edinburghs univ., rycktes 1874 med
av den stora väckelserörelse, som leddes av
de amerikanska metodisterna Moody och
San-key, samt blev 1884 prof, i naturvetenskap
vid Free church college i Glasgow. Han hade
1883 utgivit sitt uppmärksammade arbete
»Natural law in the spiritual world» (många
uppl.; »Naturens lagar och andens verld»,
1888). I detta söker han för sina tankar över
livet i andens värld ge uttryck, hämtade ur
biologiens terminologi, och utgår ifrån att
naturens lagar också äro giltiga för det religiösa
och sedliga livet. Boken väckte en del bifall
men även gensagor från både teologiskt och
naturvetenskapligt håll; mot slutet av sitt liv
sökte D. hindra dess vidare spridning. — D.
företog vidsträckta forskningsresor och
skildrade en sådan i »Tropical Africa» (1888; 4:e
uppl. 1891; sv. övers. 1890). Flera småskrifter
av D. ha översatts till svenska. I sitt sista
arbete, »The ascent of man» (1894; »Människans
VI. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
