Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drummond, Henry (naturvetenskapsman) - Drummond, Thomas - Drummond, William (of Hawthronden) - Drummonds kalkljus - Drumont, Édouard - Drunkning - Drury lane-teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Drummond, Th______Drury lane-teatern
4
utveckling», s. å.), sökte han hävda tillvaron
av etiska krafter ända nere på det organiska
livets lägsta trappsteg. — Litt.: G. A. Smith,
»The life of H. D.» (1899). A. G-w.
Drummond [dra’mond], Thomas, engelsk
ingenjör och politiker (1797—1840). Deltog
som officer vid brittiska ingenjörkåren i
Brittiska öarnas topografiska uppmätning och
uppfann därvid till hjälp vid signalering det
s. k. Drummonds kalkljus (se d. o.).
Han ägnade sig från 1831 åt politiken och
var från 1835 som understatssekreterare för
Irland öns verklige styresman. Som sådan
var han kraftfull, opartisk och rättvis. Bl. a.
reformerade han Dublins polisväsen och
inskärpte hos godsägarna, att »egendom medför
sina förpliktelser lika väl som sina
rättigheter». V. S-g.
Drummond [dra’mond], William (D. of
H a w t h o r n d e n), skotsk skald (1585—1649).
Utgav 1616 en samling »Poems» (sonetter,
ma-drigaler o. s. v. efter Guarinis mönster) men
är mest bekant genom sin ståtliga betraktelse
på prosa över döden, »The cypresse grove».
Bland hans dikter är även en elegi över
Gustav II Adolf. D. bodde från 1610 på sitt
gods Hawthornden, sysselsatt med lärda
studier, historiskt, politiskt och vittert
författarskap samt stod i livlig förbindelse med
samtida engelska skalder, särskilt Ben Jonson.
D:s dikter ha utgivits av bl. a. W. C. Ward
(1894). Biogr. av Masson (1873). V. S-g.
Drummonds kalkljus [draTnonds-],
uppkallat efter sin uppfinnare, Th. Drummond
(se d. o.), bestod urspr. av en kalk- el.
krit-cylinder, som glöder i en knallgaslåga.
Numera nyttjas hellre en platta av zirkondioxid,
som ger starkare och vitare ljus. I st. f.
knallgaslåga kan med fördel användas
acetylen-låga. I princip föregångare till auerska
gas-glödljuset, hade denna uppfinning länge
användning för ändamål, som krävde
koncentrerad ljuseffekt (signaler, skioptikonapparater
m. m.). Jfr G 1 ö d 1 j u s. G. H-r; E-tN-n.
Drumont [dryma’], Édouard, fransk
skriftställare (1844—1917). D. väckte uppseende
med skriften »La France juive» (2 bd, 1886;
många senare uppl.), ett hänsynslöst angrepp
på judarna, varigenom han i Frankrike gav
fart åt antisemitismen (se d. o., sp. 1108).
1892 grundade han tidningen Libre Parole,
som blev antisemitismens organ och spelade
en roll bl. a. under Panamaskandalen och
Dreyfusaffären. Sin kamp mot judarna
fullföljde han även i senare skrifter. D. var 1898
—1902 led. av deputeradekammaren.
Drunkning, ofrivillig kvävningsdöd, där
hindret för luftens fria tillträde till
andningsorganen vanligen utgöres av en vätska. Döden
kan inträda, även om endast huvudet
befinner sig under vätskans yta (t. o. m. om endast
näsa och mun äro tilltäppta av vätskan). I
dagligt tal förstår man med d. död, genom
kvävning på djupt vatten.
Sedan en drunknande sjunkit under
vatten
ytan, håller han de första ögonblicken
instinktmässigt andan. Därefter andas den
drunknande ånyo, nu med korta, djupa
inandningar, omedelbart följda av korta, stötvis
skeende utandningar, som snart bli
krampaktiga och ofta åtföljas av konvulsioner. Ätm.
i början av detta stadium har den
drunknande medvetande och »reflexer» (se R
e-f 1 e x) i behåll. I nästa stadium är den
drunknande medvetslös och utan reflexer samt
gör med vidöppen mun korta men djupa
inandningar, s. k. terminala andningsrörelser,
vilka bli allt längre, tills den sista göres och
döden inträder. Redan i början av andra
stadiet inkommer vatten i kroppen, i lungorna
i regel dock först under tredje stadiet, då den
drunknande blivit medvetslös och hans
reflexverksamhet ej längre verkar som
skyddsåtgärd. Mängden av i lungorna indraget vatten
växlar i storlek, enär de terminala
andningsrörelserna räcka olika länge hos olika
individer. Stundom utebli de alldeles. Omedelbar
död genom d. torde, att döma efter de bäst
iakttagna drunkningsfall bland människor och
efter experiment på djur, inträda efter högst
3 minuter.
Om återupplivningsförsök med drunknande,
vilka främst inriktas på andningens
återställande, se Livräddning. Djrg.*
Drury lane-teatern [dro’øri léi’n-]. Redan
omkr. 1615 byggdes den första teatern vid
Drury lane i London, omväxlande kallad
»The Cockpit» (efter de där hållna
tuppfäktningarna) och »Phænix» (sedan den
återuppstått efter att 1617 ha blivit bränd av
pöbeln). Det var för denna teater W.
Dave-nant (se d. o.) 1639 blev direktör. Den
stängdes under protektoratet, öppnades åter 1660
under annan ledning men förlorade snart all
betydelse och revs. — Londons f. n. äldsta
teater, den nuv. Drury lane, leder sina anor upp
till den teater, som 1663 öppnades av sir
Thomas Killigrew, och bär ännu off. benämningen
Theatre royal, som förlänades den av
Karl II. Den brann f. ggn redan 1672 men
återuppbyggdes och öppnades på nytt 1674.
David Garrick var 1747—76 delägare i teatern
och dess konstnärlige direktör. Han var den
förste, som vågade sig på att utestängsr
publiken från scenområdet (1762). Teatern blev
1754 stormad av pöbeln, därför att sällskapet
i sig upptagit »papister och fransmän» (krig
med Frankrike stod då för dörren). En
genomgripande ombyggnad företogs 1762, och
teatern framstod då i praktfull yttre gestalt.
1776 blev Richard Sheridan (se d. o.) delägare
i teatern, och 1788—1803 var John Kemble
(se d. o.) dess direktör. Det gamla teaterhuset
revs emellertid 1791, och det på samma plats
nyuppförda öppnades 1794. Det brann redan
1809, och ur ruinerna reste sig Wyatts
väldiga skapelse, som invigdes 1812 och som
står ännu i dag. Teatern renoverades 1860 och
moderniserades fullständigt 1921. Den har tre
rader och rymmer f. n. omkr. 3,000 pers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
