Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dräktighet - Dräktreformföreningen, Svenska - Dränage - Dränera - Dräneringsfond - Dräng - Drängsered - Dräseke, Felix - Dräseke, Johann Heinrich Bernhard - Drätsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Dräktref ormföreningen—Drätsel
32
förlossningen givas endast rent vatten och en
ringa mängd lättsmält foder. E. T. N.
Kortaste dräktighetstiden ha pungdjuren
(se d. o.), hos vilka fostret framfödes i ett
mycket ofullgånget skick: hos virginiska
opos-sum (se Pungråttor) 8 dagar, hos
pung-mården 11 dagar, hos jättekängurun 40 dagar.
Längsta dräktighetstiden har elefanten med
22 mån. Hos vanliga råttan är den 3 veckor,
hos kanin och igelkott 1 mån., hos marsvin
2 mån., hos räv 9 veckor, hos lejon 15—16
veckor, hos björn 6—7 mån., hos markattor
7 mån., hos ren 7—8 mån., hos älg och rådjur
9—10 mån., hos kameler 11—13 mån., hos
giraff W/4—141/2 mån. och hos bardvalar
1—P/4 år. T. O.
2. Uttryck för ett fartygs förmåga att bära
el. rymma last. D. beräknades urspr. på
grundval av enhetsprodukterna av vissa
fartygslaster, varav beteckningarna ton (av
vintunna) och läst (av kornlast) uppkommo. I
Sverige föreskrevs 1778, att d. skulle
bestämmas genom direkt uppmätning av det fullt
utrustade fartygets deplacementsökning, då full
last intagits. D. angavs då till en början i svåra
läster (en svår läst 2,448 kg), men 1863
infördes en större enhet, kallad nyläst (4,250 kg).
Numera (i Sverige sedan 1874) bestämmes
d. efter det utrymme (volym) på ett fartyg,
som kan användas för att föra passagerare
och last. Rymdenheten vid sådan uppmätning
är en reg.-ton (100 eng. kbft = 2,83 kbm). Se
Skeppsmätning. Ax. L.
Dräktreformföreningen, Svenska,
bildades april 1886 efter angelsaxisk förebild för
att åstadkomma en hygienisk och harmonisk
kvinnodräkt. Föreningen angav som sitt syfte
att »omsätta de nya idéerna i svensk
jordmån och lämpa dem efter våra speciella
önskningar och behov». Modeller utarbetades till
underkläder för kvinnor, koltkläder, skol- och
turistdräkter m. m. Däremot tillhörde de
av målarinnan Hanna Winge komponerade
s. k. »reformdräkterna» (en vardags- och en
festdräkt) icke D :s modellserie. D., som
verkat bl. a. genom utställningar, föredrag,
broschyrer och egen försäljningslokal, upptogs
1890 som självständigt arbetande sektion i
Fredrika-Bremer-förbundet och upplöstes 1903.
Dräll, en enkel, damastliknande linne- el.
halvlinnevävnad i 3-, 4- el. 5-skaftade
bindningar och vanl. med invävda figurmönster.
Nyttjas till handdukar och duktyger. G. H-r.
Dränage [ nä’J*] (fr. drainage; jfr
Drä-n e r a), avledande av sårsekret el. patologiska
ansamlingar av vätska i huden el. håligheter i
kroppen (t. ex. av var i lungsäcken vid
em-pyem). Detta sker vanligast genom
inläggande av kautschukrör (med el. utan sidohål) el.
remsor av gastyg E. L-g.
Dränera (eng. drain, eg. filtrera, göra torr,
fr. drainer, ty. drainiercn). 1. Täckdika (se
Täckdikning). — 2. I medicinen:
utföra dränage (se d. o.). — Subst.:
Dränering.
Dräneringsfond, en av staten 1918
inrättad fond för utlämnande av räntefria lån för
åkerjordens täckdikning. Utlämningen av lån
från fonden upphörde 1920. Se T ä c k d i
k-n i ngs 1 åne f o nde n. H. J. Dft.
Dräng (fsv. drænger), i fornspråket ung,
ogift man, i synnerhet en duglig och tapper
(jfr fsv. drængskaper, mandom, tapperhet);
redan i landskapslagarna även beteckning
på manlig tjänare, vilken betydelse ordet
numera har i svenska språket (se L e g
o-h j o n). Någon gång nyttjas det, särskilt i
Skåne (i enlighet med da. dreng), skämtsamt
i betydelsen gosse (»min lille dräng»). B. H-n.
Drängsered, socken i mellersta Halland,
Årstads härad, Hallands län; 113,41 kvkm, 995
inv. (1926). Höglänt bergs- och skogstrakt,
mager jordmån. Når i n* ö. med en flik till
Smålandsgränsen. 700 har åker, 6,089 har
skogs- och hagmark. Bildar med Krogsered ett
pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Dräseke, Felix, tysk tonsättare (1835—
1913); sonson till J. H. B. D. Bodde från 1876
i Dresden, där han 1884 blev lärare i
komposition vid konservatoriet. Tillhörde i sin
ungdom Liszts lärjungar och komponerade i
nyromantisk anda men övergick på 1870-talet
till klassiska skolan. Av D :s mycket stora
kompositoriska produktion märkas flera
operor (»Gudrun»; 1884), fyra symfonier,
orkesterserenader, körverk, manskörer, pianostycken
och kammarmusik. Av hans teoretiska
skrifter kunna nämnas en lärobok i kontrapunkt
(1902) och en harmonilära på vers. T. N.
Dräseke, Johann Heinrich
Bernhard, tysk teolog (1774—1849). Blev 1814
kyrkoherde vid Ansgarikirche i Bremen, där
han utövade en uppmärksammad, tidtals starkt
nationellt politiskt färgad prästerlig
verksamhet; 1832—43 var han biskop
(generalsuperintendent) och konsistoriedirektor i
Magde-burg. D. var en originell och oförskräckt
talare och hävdade gentemot rationalismen en
biblisk kristendom. Bland hans skrifter
märkas flera predikosamlingar, »Deutschlands
Wiedergeburt» (1814) och »Nachgelassene
Schriften» (1850). D:s tal vid invigningen av
Gustav II Adolfsmonumentet i Lützen (1837)
är övers, till sv. och belönat med Sv. akad:s
stora guldmedalj.
Drätsel (grek. thesduro’s, fr. trésor, eng.
treasure), skatt, skattkammare. I äldre tider
nyttjades uttrycken »konungens d.» och
»rikets d.» för att beteckna statens
finansväsen el. vad som numera kallas
statsverket. I denna betydelse förekommer ordet d.
numera sällan, utom i historisk stil. Däremot
har det intill närvarande tid bibehållit sig
som beteckning för kommunernas, särskilt
städernas, finansförvaltning. I förordningen
om kommunalstyrelse i stad handlar 5:e avd.
»om stadens d., uppbörd och redovisning
därför», och där stadgas, att i varje stad skall
finnas en drätselkammare, vilken
förvaltar de staden tillhörande fastigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
