Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drätsel - Drätselkammare, Drätselnämnd - Drätt - Drättinge (Drettinge) - Dröbak - Dröbaksund - Dröglapp - Dröjsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Drätselkammare—Dröjsmål
34
ävensom dess penningväsen, uppbär dess
inkomster och verkställer behörigen beslutade
utbetalningar m. m. Reglemente för
drätselkammaren, i vilket regler ges för kammarens
sammansättning, ledamöternas ansvar o. s. v.,
beslutes av stadsfullmäktige (resp, allmänna
rådstugan) och skall fastställas av K. B. I
Stockholm finns en drätselnämnd, för
vilken instruktion beslutes av
stadsfullmäktige och skall fastställas av K. m:t. Ordf, i
drätselnämnden är finansborgarrådet.
Drätselnämnden är organ för stadens
penningförvaltning. Se vidare Kommun. (J. R. N.)
Drätselkammare, Drätselnämnd, se Drätsel.
Drätt. 1. (D r ä 11 a d u k, Dragduk.)
Bonad, varmed stugan i äldre tider vid
högtider pryddes kring väggar och tak. D. voro
i regel vita linnevävnader med geometriska
mönsterränder (i upphämta, dukagång eller
broderi av rött eller blått ull-, lin- eller i
senare tid bomullsgarn). Namnet förekommer i
Skåne, Halland, Blekinge och Småland (se
Väggbonader). A. N-n.*
2. Inrättning för dragares anspänning vid
fordon; består vanl. av ett tvärstycke, fast
förenat med dragstång för par el. skaklar för
enbet. D. fästes vid fordonet med en
järnkrok. D. brukas ännu rätt allmänt på
arbets-släddon, särskilt i backig terräng, där den är
fördelaktig därigenom, att den bromsar i
utförsbackar. H. J. Dft
Drättinge (D r e 11 i n g e), herrgård i s
Småland, Dädesjö socken, Kronobergs län
Omfattar med underlydande 1,722 har, därav
105 har åker. Tax.-värde 334,700 kr. (1925).
D. skänktes 1386 till Vadstena kloster av
Kristina Bengtsdotter Bielke och reducerades
av Gustav Vasa. Har efter 1571 tillhört
släkterna Kyle, Leijoncrona och Rappe (sedan
mitten av 1700-talet). Nuv. ägare frih. E. Rappe.
Dröbak, stad i s. Norge, Akershus fylke,
på ö. sidan av Oslofjorden, vid fjordens
smalaste del (Dröbaksund); 2,066 inv. (1920).
Besökt sommarbadort; tidigare viktig
utförselort för trävaror, under senare delen av
1800-talet för is. Biologisk havsstation,
tillhörande Oslo univ. D. omtalas som
handelsplats på 1200-talet. (M. H.)
Dröbaksund, den smalaste delen av
Oslofjorden, ligger omkr. 40 km s. om Oslo. Där
har försvarslinjen anordnats för inseglingen
till Oslo. Sedan tidigare anlagda befästningar
dörfallit, byggdes på s. Kaholmen ett huvudfort
med strandbatterier, vilka försvarsverk 1855
fingo namnet Oscarsborg. Dessa äro nu
föråldrade. Nya befästningar anlades på
1890-talet dels på Håöy, som ligger i sundet,
ett par hundra m n. om Oscarsborg, dels på
bägge fjordsidorna. M. H.
Dröglapp, en hos nötkreatur under halsen
och bröstet hängande hudfåll, som hos
bergs-och höglandsraser sträcker sig ända från
hakan ned till bringan men hos låglandsraser
förekommer blott vid halsens övergång i
’bringan. E. T. N.
Dröjsmål (lat. mora), dels försenat
fullgörande från gäldenärs sida av vad i ett
obliga-tionsförhållande (se Obligation) åligger
honom, »prestationen», dels ock borgenärs
underlåtande att mottaga det av gäldenären
erbjudna fullgörandet. Det förra
(gäldenärs d., »mora solvendi») räknas som
avtalsbrott och medför vissa menliga påföljder för
gäldenären, utom det att denne alltjämt kan
tvingas att fullgöra sin prestation; det senare
(borgenärs d., »mora accipiendi») är åter
i och för sig intet avtalsbrott (borgenären är
näml, ej förpliktad utan berättigad
att mottaga gäldenärens prestation) men kan
dock ej få verka till skärpande av gäldenärens
förpliktelser el. annat försämrande av hans
ställning. F. ö. är i regel
obligationsförhål-landet ömsesidigt, så att vardera parten är
ömsom gäldenär och borgenär — t. ex.
köparen är gäldenär för köpeskillingens betalning
men borgenär i vad rör det köpta godsets
mottagande; arbetstagaren är gäldenär för
arbetsprestationen men borgenär för lönen — och i
sådana fall innebär borgenärens underlåtna
mottagande av prestationen vanl. även ett
gäldenärs d., ett (öppet el. förtäckt)
underlåtande att fullgöra egna åligganden i rätt tid.
Ett gäldenärs d. föranleder då befogenhet
för motparten att häva avtalet, d. v. s.
undandraga sig att själv prestera,
naturligtvis med avstående från den prestation, som
fördröjts, men med förbehåll för det anspråk
på skadestånd, som kan tillkomma
be-mälda motpart på grund av d. (t. ex. köpare,
som ej i rätt tid får det köpta godset, kan
vägra betala köpeskillingen och avstå från
godset men ändå ev. kräva skadestånd;
hyresvärd, som ej får hyran rätteligen betald, äger
uppsäga hyresgästen till omedelbar
avflyttning och har rätt till skadestånd). Hävande
får ej ske på grund av sådant d., som för
borgenären är av ringa betydelse, om ej
särskilda omständigheter tillkomma. Flera
lag-stadganden härom finnas, bl. a. avseende det
anstånd, som måste lämnas hyresgäst, innan
denne på grund av d. med hyras erläggande
må vräkas ur lägenheten (se Hyresavtal).
En annan verkan av gäldenärs d. är den,
dock ej obetingade, nyss antydda
skyldigheten att ersätta borgenärens skada. Vid
vissa obligationsförhållanden (t. ex.
försäljning av bestämd sak) åligger denna
skyldighet gäldenären (säljaren) »med mindre det
visas, att d. icke kan tillräknas denne
såsom försummelse» (Lag om köp o. byte § 23);
vid andra (så vid leveransavtal) undgår åter
gäldenären endast i undantagsfall
ersättningsskyldighet. Det förra alternativet
gäller i allmänhet, så snart gäldenärens
förpliktelser gå ut på att avlämna individuellt
bestämd sak el. att fullgöra visst arbete,
det senare däremot vid
obligationsförhållanden, som avse blott bestämda varumängder,
samt städse, då gäldenären särskilt åtagit sig
så strängt ansvar, framför allt genom ut-
VI. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
