Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drömtydning, psykoanalytisk - Drönare, Drönarslakt - Dröppen, Gonorré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Drönare—Dröppel
42
bindelse med det, som skall framställas. Den
fjärde processen vid drömarbetet är en
bearbetning, som svetsar ihop de olika
drömelementen och av dem gör en sammanhängande
komposition. Liksom man söker att begripa
det, som man åskådar, söker denna process att
ombilda de skilda momenten till en begriplig
enhet. Denna sammansmältning bidrar att än
mer avlägsna det manifesta innehållet från
det latenta. Ty det begripliggörande, som
utövas mot det manifesta innehållet, är
självklart icke det begripliggörande, som består
i upplösandet av det manifesta innehållet i
det latenta, utan en process, som söker göra
drömmen så sammanhängande som möjligt
inom sig själv. I regel måste drömtydaren
för att finna de med drömmens element
förknippade associationerna vid tydningen ha
hjälp av drömmaren. Det ges emellertid
undantag. Det finns enligt Freud vissa typiska
drömmar, som alltid — åtminstone hos vissa
folk eller raser — äro symboler för ett och
detsamma. När en sådan dröm förekommer,
kan tydaren därför utan hjälp av
associations-förfarandet förstå den bakomliggande tanken
Då Freud på detta sätt fattar drömmen som
symbol för bakomliggande psykiska krafter,
måste hans uppfattning av vilka de djupaste
drivkrafterna i själen äro bli av stor
betydelse för hela drömtydningsteorien. Freud
anser, att de djupaste förträngda tendenserna,
som han liknar vid urtidens väldiga titaner,
äro av sexuell art och redan uppträtt på ett
tidigt infantilt stadium. Om denna hans
allmänna uppfattning se Freud. Hans
grundtanke om d. — att drömmen skall förklaras
ur bakomliggande själsliga krafter — delas
även av psykoanalytiker, som ha en annan
uppfattning om den innersta drivkraften i
själslivet. Så t. ex. Adler, för vilken det drivande
i människans liv är försöket att övervinna
mindervärdigheten. Freuds d. har blivit
föremål för en mycket allmän och delvis mycket
våldsam kritik. Man har framför allt
anmärkt, att själva tydningen blir godtycklig.
Varje moment kan tolkas så, att det kan
betyda nästan vad som helst. Det är ju också
just genom d., som man skall komma till en
teori om vad den djupaste kraften i själslivet
är. Å andra sidan förutsätter d. just en sådan
allmän uppfattning, t. ex. vid tolkningen av
de typiska drömmarna. C. H-m.
Drönare, Drönarslakt, se Bin.
Dröppel, G o n o r r é (av grek. gono’rrhma,
sädesflytning), en sjukdom, som framkallas av
en bakterie, gonokocken (se d. o.). Denna kan
växa på vissa slemhinnor, förnämligast
urin-och könsorganens, ävensom ögonens och
ändtarmens slemhinnor. Sjukdomen sprides
vanligast genom könsumgänge. Sedan smittan
överförts, uppstår efter några dagar, vanligen
2—4, en rodnad och svullnad av slemhinnan
med en riklig varavsöndring, i vilken
gono-kocker finnas. Inflammationen ökas under en
eller annan vecka, varefter de inflammatoriska
symtomen småningom avtaga. Hos mannen
börjar d. vanligen i främsta delen av
urinröret och framkallar därvid kittlingar och
stickningar, som snart övergå i stark sveda,
särskilt vid urinkastning; samtidigt visar sig
en från början sparsam, sedermera allt
rikligare flytning av tämligen tjockt, gulaktigt
var. övergår d. på bakre delen av urinröret,
uppstå svåra och täta trängningar till
urinkastning, jämte grumlig, ibland blodig urin
(»biåskatarr»). Från urinröret kan d. sprida
sig till andra organ, som stå i direkt samband
med detta, och förorsakar då vanl. en
ömmande ansvällning av dessa. De viktigaste
hithörande organen äro biåskörteln och
bi-testikeln. Om gonokockerna satt sig fast på
något ställe, där man ej kunnat komma åt
dem med behandling, eller om sjukdomen icke
behandlats, övergår den uti ett stadium, där
symtomen i regel äro obetydliga men trots
detta smittsamma (»kronisk — men därför ej
obotlig — gonorré»). På grund av den
långvariga inflammationen omkring dessa
begränsade härdar kan en svålig förtjockning av
urinrörsväggen med åtföljande förträngning
av urinröret uppstå (striktur). Hos kvinnan
förorsakar d. i allm. betydligt mildare
symtom. I urinröret och de s. k. bartholinska
körtlarna förorsakar den en inflammation med
varig flytning. Angriper den livmodern, blir
följden även här en riklig varig flytning. (En
till utseendet liknande flytning förekommer
hos kvinnan ofta på grund av andra orsaker,
varför endast den mikroskopiska
undersökningen kan avgöra dess natur.) Från
livmodern kan sjukdomen övergå till äggledarna,
äggstockarna ävensom angränsande delar av
bukhinnan och framkallar då värk och ömhet
i dessa trakter. Av liknande orsaker som hos
mannen kan d. hos kvinnan övergå i ett
»kroniskt» stadium med obetydliga men
smittsamma symtom. Som rester efter
genomgångna gonorroiska inflammationer kvarstå
ofta långvariga och svåra underlivslidanden.
— Gonokockerna kunna vidare angripa
ögonen; härvid uppstår en ytterst häftig
inflammation, som ofta medför nedsättning eller
total förlust av synförmågan. Upp till 20 %
av på blindinstitut vårdade (vid Tomteboda
blindinstitut 1915—24 blott 10,8 %) ha på
så sätt fått sina ögon förstörda.
Gonokockerna kunna slutligen inkomma i blodet och
därifrån angripa en del organ, såsom lederna och
hjärtat. D. är en allvarlig sjukdom, som kan
medföra vittgående och ödesdigra följder för
individen och samhället. En förutgången d.
hos den ena eller andra av makarna är
nämligen i många fall orsaken till att
äktenskapet blir barnlöst. Hos mannen är
ofruktsamheten vanl. följden av en dubbelsidig
inflammation i bitestiklarna, hos kvinnan ofta
av en inflammation i de djupare delarna av
könsorganen. Under det att man förut vid
sjukdomens behandling varit hänvisad till
medel, som på kemisk väg verkat dödande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
