Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dumas, Mathieu - Du Maurier, George - Du Maurier, sir Gerald - Dumba, Konstantin Theodor - Dumbarton el. Dumbartonshire - Dumb-Show - Dum Dum (Dam Dama) - Dumdumkulor - Dumesnil (Marchand), Marie Françoise - Dumfries el. Dumfriesshire - Dumjat - Dumka - Dumme mosse - Dumont, Alberto Santos - Dumont, Joseph - Dumont, Louise - Dumont d’Urville, Jules Sébastien César
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Du Maurier—Dumont d’Urville
96
för den tidens krigshistoria värdefulla arbetet
»Précis des événemens militaires ... de 1799
ä 1814» (19 dir och atlas, 1817—26).
Du Maurier [djo må’riéi], George,
engelsk tecknare och författare (1834—96); av
fransk härkomst. Blev känd genom sina
satiriska teckningar i skämttidningen Punch och
utgav flera romaner, av vilka
konstnärsroma-nen »Trilby» (1894; sv. övers. 1895) fick stor
framgång, särskilt i Amerika, och även
dramatiserades. Monogr. av T. M. Wood (1913).
Du Maurier [djo må’riéi], sir Gerald,
engelsk skådespelare, teaterledare (f. 1873),
son till G. D. Debuterade i London 1894,
spelade där på olika teatrar, tills han 1910 blev
meddirektör för Wyndham’s theatre, där han
sedan mestadels uppträtt. Han fick 1922
knightvärdighet. — D :s repertoar väger i
allm. lätt, men hans förbluffande
naturlighet, rörliga fantasi och humor i förening med
manlighet och elegans i framställningen göra
denna till betydande konst. G. K-g.
Du’mba, Konstantin Theodor,
österrikisk diplomat (f. 1856). Var 1909—12
österrikisk-ungersk envoyé i Stockholm, blev april
1913 ambassadör i Washington men måste
under världskriget återkallas (okt. 1915), enär
amerikanska regeringen uppdagat, att han
sysslat med stämplingar för att desorganisera
den ammunitionstillverkning för ententens
räkning, som livligt pågick i de då ännu off.
neutrala Förenta staterna. V. S-g.
Dumbarton [dambä’tn] el. D u m b a r t o
n-shire [-/(i)»], grevskap i v. Skottland, till
större delen n. om Clyde; 636 kvkm, 150,200
inv. (1925). D. är berglänt. Knappt V» av
grevsk. är uppodlad. D. är ett av Skottlands
naturskönaste grevskap; i D. ligga fjorden
Loch Long och den örika sjön Loch Lomond,
»de skotska sjöarnas drottning».
Fornläm-ningar. Huvudstad: Dumbarton, vid
Le-vens utlopp i Clyde; 22,933 inv. (1921);
skepps-byggeri, järnindustri.
Dumb-show [dahn-Jäu’], eng., stumt spel;
pantomim, vilken som mellanspel i korthet
anger innehållet i en akt av dramat; särskilt
i eng. renässansdramat.
Dum Dum [da’m dam] (Dam D a m a),
stad i Främre Indien, prov. Bengalen, 8 km
n. ö. om Kalkutta; 25,639 inv. (1921).
Militär förläggningsort; ammunitionsfabrik. Om
dumdumkulor se d. o.
Dumdumkulor [da’mdam-], efter staden
Dum Dum (se d. o.), likna vanliga mantlade
gevärskulor med den skillnad, att
mantelbeklädnaden på spetsen saknas. Kulorna
sprängas med anledning därav vid anslaget
och vålla betydligt svårare sår än vanliga
gevärskulor. Urspr. tillverkades de för krig
mot infödingar, som ej läto hejda sig av de
vanliga kulorna. De brukas huvudsaki. vid
jakt på större djur, enär de verka hastigare
dödande. Däremot få de enl. mellanfolkliga
bestämmelser ej nyttjas i krig. E. N.*
Dumesnil [dymeni’(l)] (eg. Marchand),
Marie F ran go ise, fransk skådespelerska
(1713—1803). Debuterade 1737 på Théätre
francais, blev societär 1738 och avgick 1775.
D. uppmuntrades av Voltaire och slog med sin
framställning av hans Mérope sitt stora slag.
Den yngre Clairon (se d. o.) ställde henne
en tid i skuggan men nådde med alla sina
yttre företräden och sin teknik aldrig de
rymder, dit inspiration och geni kunde lyfta
hennes läromästarinna och rival. Bland D:s
roller märkas f. ö. Phèdre, Athalie, Medée,
Semiramis och Cléopätre. G. K-g.
Dumfries [damfri’s] el. Dumf riesshire
[-/(ijo], grevskap i s. v. Skottland, vid
gränsen mot England och Solwayviken; 2,773
kvkm, 73,000 inv. (1925). Bergigt i det inre.
Vattnas av Nith, Annan och Esk. Omkr. 1/5
av grevsk. är uppodlad. Kol-, bly- och
zinkgruvor. I s. ö. ligger Gretna Green (se d. o.).
Huvudstaden, D., vid Nith (15,778 inv. 1921),
har ylleindustri.
Dumjät, se D a m i e 11 e.
Du’mka, en vemodig ukrainsk folkvisa,
vilken till ackompanjemang av bandura
oftast besjunger kosackernas strider med
ryssarna. Hos moderna tjeckiska tonsättare
ibland beteckning för andantesatsen.
Dumme mosse, en av Smålands mest
betydande mossar, till större delen belägen i Tveta o.
Mo härader av Jönköpings län, till en mindre
del i Vartofta härad av Skaraborgs län.
Arealen är 4,324 har, varav 165 har ansetts genast
efter avdikning odlingsbara, 150 har
beräknats efter avdikningen bliva skogbärande och
framdeles odlingsbara och återstoden
innehåller vitmossa till ett djup av 4—6 m (sällan
mera); bottnen består av sten, sand och grus.
D. ligger 220—240 m ö. h. och har två avlopp
till Vättern: Dummeån och Dunkehallarån.
Den förra, som rinner på s. sidan av
Domne-berget, bildar i sitt nedre lopp gräns mellan
Skaraborgs och Jönköpings län. H. O-d.
Dumont [dymå’], Alberto Santos, se
Santos Dumont.
Dumont [dymå’], Joseph, se Kölnische
Zeitung.
Dumont [dymå’], Louise, tysk
skådespelerska (f. 1866), g. m. skådespelaren Gustav
Lindemann. Efter anställningar från 1885 i
Berlin, Wien (Burgteatern), Stuttgart och åter
i Berlin (Lessing- och Deutsches Theater)
grundade D. med sin man det av dem i
modern riktning förträffligt ledda
Schauspiel-haus i Düsseldorf. Intelligens, lidelsefull kraft
och psykologisk skärpa utmärka D:s konst.
Hennes Ibsen- och Sudermanntolkningar äro
fulla av liv och skälvande nerv. G. K-g.
Dumont d’Urville [dymå’ dyrvi’1], Jules
Sébastien César, fransk amiral,
upptäcktsresande (1790—1842). Som ung
sjöofficer hade han 1820 betydande andel i
förvärvandet åt Frankrike av Venus från
Milo. Deltog 1822—25 som sekond i Duperreys
världsomsegling och ledde 1826—29 själv en
expedition med »L’Astrolabe» till Stilla havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
