Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Durazzo, Durrës, Drač - Durban (Port Natal) - D’Urban, sir Benjamin - Durbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Durban—Durbar
128
Gatubild från Durazzo.
den under Rom och fick namnet Dyrrachium.
D. var under antiken en betydande
handelsstad; huvudförbindelsen mellan Italien och
Grekland gick över Brundisium (Brindisi,
Via Appias slutpunkt) och D.; i D. började
Via Egnatia, som ledde till Bysantion. D.
tillhörde från 1394 Venezia och erövrades 1501 av
turkarna, som läto staden förfalla. Efter
Bal-kankrigen 1912—13 blev D. en tid huvudstad
i Albanien. Under världskriget erövrades D.
27 febr. 1916 från italienarna av österrikarna
men var 1918—20 åter besatt av italienarna.
Durban [dä’bon], förr Port Natal,
hamnstad i Natal, Sydafrika, på n. stranden av
viken Port Natal, till folkmängden
Sydafrikanska unionens tredje stad; 146,310 inv.
(1921), därav 57,095 européer och 47,811
asiater. I hjärtat av staden Public gardens med
det nya stadshuset (1910), en ståtlig
kupolbyggnad, omgiven av andra offentliga
byggnader, bibliotek och museer. Det gamla
rådhuset har ett 50 m högt klocktorn; inrymmer
Stadsbild från Durban.
nu post och telegraf. D:s
livligaste gata är West Street.
Botanisk trädgård, många vackra
parker (Ocean beach med
strandpromenad, bad- och sportplatser;
Victoria embankment längs Bay
beach m. fl.) och mitt i staden en
kapplöpningsbana. Teknisk
högskola. Klimatet är hälsosamt och
motsvarar ungefär s. Frankrikes.
Svenska kyrkans mission har i D.
en station och vilohemmet
Svenskbo, Helgelseförbundet sedan 1903
en missionsstation. D:s industri
är ännu föga utvecklad; betydande
valfångst. Hamnen skyddas av
vågbrytare samt har vidsträckta
kajer, flytdocka och en stor
torrdocka (öppnad 1925; 350 m lång
och 33 m bred). Stora fartyg
kunna numera utan svårighet
inlöpa i D:s hamn. Kol, ull,
hudar, majs, socker och andra sydafrik.
produkter exporteras. Natals hela import och en
stor del av Transvaals och Oranjefristatens
gå över D. Där in- och utskeppades 4,360,218
ton gods (bunkerkol inräknat) 1924. S. å.
inlöpte 1,197 fartyg om 3,827,896 ton.
Järnvägar gå åt n. och s. samt inåt land till
Pietermaritzburg, Johannesburg och
Bloem-fontein. E. L-r.
D’Urban [da’ban], sir Benjamin,
brittisk militär, koloniguvernör (1777—1849).
Deltog från 1809 i kriget på Pyreneiska halvön,
blev 1819 generalmajor och 1824 viceguvernör
över Demerara och Essequibo (1831 förenade
till Brittiska Guayana med D. som
guvernör). Han blev 1833 guvernör över
Kapkolo-nien, där han sökte trygga kolonisterna mot
kafferinfall genom att utsträcka koloniens
gränser österut. Den opraktiske ministern för
kolonialärenden lord Glenelg ogillade D:s
kloka infödingspolitik och hemkallade honom
(1837), vilken åtgärd i sin mån bidrog till
den stora boerutvandringen.
Under D:s guvernörstid anlades de
första brittiska nybyggena i
Natal, där staden Durban uppkallats
efter honom. D. var från 1847
högste befälhavare över trupperna
i Kanada. V. S-g.
Durbar [eng. uttal dä’bä] (av
pers.-ind. derbär), audienssal, en
indisk furstes el. härskares
mottagningsrum; en indisk furstes
högtidliga sammanträde med sina
ministrar och rådgivare (som
därför kallas durbaris) för att dryfta
såväl rättsliga som ekonomiska
frågor. Vicekonungen,
guvernörerna och »lieutenant-governors»
i Brittiska Indien hålla periodiskt
en d., då en oerhörd prakt plägar
utvecklas. Storartade durbarer
höllos i Delhi, när drottning
Vik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
