Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Durbar - Durchlaucht - Durdík, Josef - Durell, Magnus - Duret, Francisque Joseph - Durga - Durham (England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Durchlaucht—Durham
130
toria utropades till kejsarinna av Indien 1
jan. 1877, av lord Curzon 1 jan. 1903, då
Edvard VII proklamerades som kejsare, och
invid Delhi 12 dec. 1911, då Georg V och
hans gemål kröntes till kejsare och kejsarinna
av Indien och regeringssätets flyttning från
Kalkutta till Delhi tillkännagavs. J. Ch-r.
Durchlaucht [do’r^lau^t], ty., eg.
»genomskinlighet» (lat. seremtas och serenissimus, fr.
altesse sérénissime), ers höghet, tysk
tilltals-titel (högre än E r 1 a u c h t, se d. o.), urspr.
(från 1375) för kurfurstarna, från 1664 även
för andra furstar, från 1825 för medlemmar
av de forna riksomedelbara, mediatiserade
furstehusen samt även av senare i furstligt
stånd upphöjda släkter. B. H-d.
Durdik [do’rdjik], Josef, tjeckisk filosof
(1837—1902); prof, vid Prags tjeckiska univ.
Författade en rad filosofiska, estetiska och
psykologiska arbeten, i huvudsak byggda på
Her-barts system och åsikter. C. T-t.
DureTl, Magnus, ämbetsman, politiker
(1617—77), son till handelsborgmästaren i
Norrköping Nils Månsson; hette före adlandet
(1648) Durelius. Blev student i Uppsala 1632,
gjorde mångåriga utländska resor (var i Leiden
1637—39) och följde som lärare Erik
Oxenstierna (se d. o.) till utlandet. Blev 1646
diplomatisk agent i Helsingör och 1647 resident i
Danmark. Han adlades 1648 och blev 1654
lands-domare i Halland. D. fick 1655 Karl X
Gustavs uppdrag att verka för svensk-dansk
allians. D., som var en utmärkt ämbetsman,
skicklig diplomat och stor kännare av Danmark,
skrev grundliga och värdefulla rapporter. Han
lämnade Köpenhamn kort före krigsutbrottet
1657. Efter Roskildefreden anlitades D. vid
ordnandet av förhållandena i de skånska
provinserna, blev 1666 vice president i Göta
hovrätt och s. å. den ene »kuratorn» för
universitetet i Lund. 1669 blev han landshövding i
Kristianstads och Blekinge län samt var som
sådan ivrigt verksam för ordning och
svenskhetens befästande. Litt.: J. L. Carlbom,
»Magnus D:s negotiation i Köpenhamn 1655—57»
(1901); K. Fabricius, »Skaanes övergång fra
Danmark til Sverige» (2 bd, 1906). (B. H-d.)
Duret [dyrä’], Francisque Joseph,
fransk skulptör (1804—65); lärjunge till Bosio
och Guérin, vistades från 1824 länge i Italien.
Där utvecklade han sig till mästare i
genreskulpturen genom statyerna »Merkurius
uppfinner lyran», »Neapolitansk fiskare dansande
tarantella» och »Improvisatören», figurer, som
med formens skönhet, tyglad av
antikstudium, förena livligt, omedelbart uttryck, rytm
•och harmoni i rörelsen. Bland hans arbeten
märkas även »Frankrike beskyddar sina barn»
(gavelgrupp i Louvre), statyer i Versailles,
porträttbyster och statyetter. G-g N.
Durgä, en gudinna, som även bär namnen
Pårvati (»dotter till Himaläja»), Umä,
(Mahä)-•devi (»den stora gudinnan»), Käli (»den
.svarta») o. s. v. Hon uppfattas som éivas
<se d. o.) gemål, ehuru det är tvivelaktigt om
Durga i strid med en demon. Indisk bokmålning.
hon från början haft med honom att göra.
Minst två oljka gudinnor ingå i den
komplicerade gestalten, näml, en bergsgudomlighet,
antagl. från början dyrkad av stammar i
Hi-malaja, och en av Indiens urinvånare dyrkad
blodtörstig demon av kvinnligt kön. Den
senare framträder särskilt som Käli, svart,
behängd med dödskallar och avhuggna händer,
med utsträckt, bloddrypande tunga o. s. v., och
firas i synnerhet i Bengalen, där hennes
dyrkan givit upphov till de vidrigaste kulter,
med massor av blodiga offer, tidigare även
människooffer. J. Ch-r.
Durham [da’rom]. 1. Grevskap i n. ö.
England, vid Nordsjön; 2,623 kvkm, 1,479,033 inv.
(1921). I v. förgreningar från Penninska
bergen, vilka omsluta bördiga dalar och mot ö.
sänka s.ig till kustslätten. D. vattnas av Wear
och gränsfloderna Tyne i n. och Tees i s.
Boskapsskötseln och hästaveln stå högt. D. är
Englands främsta kolproducerande grevskap.
Över 150,000 pers, äro sysselsatta vid
gruvorna. 1922 utskeppades från
Northumber-land-Durhamdistriktet 29,5 mill. ton kol. (Jfr
N o r t h u m b e r 1 a n d.) D. har ett vitt
förgrenat järnvägsnät. De viktigaste
kolhamnarna äro South Shields, Sunderland, West
Hartlepool och Stockton. Blyproduktionen,
som förr var mycket betydande, bar gått
tillbaka; zinkgruvorna ha lagts ned. Järn- och
ståltillverkningen är utbredd över hela D.
Andra omfattande industrier äro brytning av
bergsalt samt skeppsbyggeri; fiske. D. är ett
av Englands tre counties palatine
(pfalzgrev-skap). Huvudstad är D. — 2. Huvudstad i
eng. grevsk. D., vid Wear; 17,329 inv. (1921).
Biskopssäte. D. är byggt på en kulle och
nästan kringflutet av floden. På kullens krön
VI. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
