Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dvärgträd - Dvärgvide - d. y. - Dy - Dy (kemi) - Dyakisdodekaeder - Dyalogus creaturarum moralizatus - Dyas - Dyaus - Dybböl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Dvärgvide—Dybböl
158
På högmossar och klipphällar kan man finna
tallar, som blott äro en el. annan m höga
trots en ålder av bortåt 100 år. På Grönland
ha hittats enar, som hade en stamdiameter
av endast 4,5 cm men dock voro 400 år gamla.
— D. kan man även åstadkomma på
artificiell väg genom att svälta växten, genom att
för sådd utvälja de minsta fröna, genom att
avlägsna frövitan eller delar av hjärtbladen
etc. På dylikt sätt frambringas under
långvariga och ytterst omsorgsfulla operationer
de dvärgformer av barr- och plommonträd
m. fl., varmed japanerna pryda sina små
trädgårdar. Man odlar dem i så små krukor, att
rotsystemets utveckling hämmas, ger dem
minsta möjliga mängd näring och vatten eller
beskär deras rötter, utsätter dem för låg
temperatur o. s. v. Stammen topphugges, så att
många sidogrenar utvecklas, eller tvingas att
växa i sicksack el. spiral, och grenarna böjas,
bindas och klippas, så att trädet får den
önskvärda formen av ett klot, en pyramid el. dyl.
D. stå i Japan i stort anseende och betinga
ofta avsevärda pris. G. M-e.
2. Som d. betecknas fruktträd, förädlade
på svagväxande grundstammar. För äpplen
användas stammar av doucin {Malus pumila,
var. praecox, en avart av det vanliga
äppelträdet) och paradisstammar, Malus pumila,
var. paradisiaca, för päron kvittenstammar,
Cydonia vulgaris, för körsbär
stenweichsel-stammar, Prunus mahaleb, för plommon
myro-balanstammar, Prunus cerasifera, var.
myro-balana. D. av körsbär och plommon ha endast
undantagsvis varit använda i Sverige, under
det att d. av päron och framför allt av äpplen
planterats rätt allmänt särskilt i landets
sydligare delar. Sedan man vid den engelska
försöksstationen East Mailing genom
insamlande av dvärgträdsstammar från olika
europeiska länder kunnat särskilja ej mindre än
17 olika former av underlag för
dvärgäppleträd och 5 för dvärgpäronträd, av vilka
somliga äro synnerligen svagväxande, medan
andra växa kraftigare än vanliga
kärnstam-mar, har användningen av s. k.
dvärgfruktträd betydligt avtagit. Man vet nämligen
icke vid beställning av d. vad slags träd, som
erhålles, enär vanl. icke ens trädskolägaren
känner till vilken av de olika
dvärgträds-grundstammarna, som använts vid förädlingen.
Först när man hunnit fixera någon viss,
lagom svagväxande och i övrigt lämplig form,
kunna dvärgfruktträden få någon betydelse
för svensk fruktodling. G. L-d.
Dvärgvide, se S a 1 i x.
d. y., förk. för den yngre.
Dy, se Torv. — Dyjord bildar, där den
går i dagen, en ypperlig odlingsjord och är
ett utmärkt och mycket använt
förbättrings-medel på mullfattig åkerjord. H. J. Dft.
Dy, kem. tecken för en atom dysprosium.
Dyaklsdodekaéder, se Kristallsystem.
Dyälogus creaturärum moralizätus, se D i
a-1 o g u s creaturarum moralizatus.
Japansk dvärgtall.
Dy’as, se Permiska systemet.
Dyaus (dets. som grek. Zeus, me<an
sammansättningen dyaus-pitar,
himmelsfa-dern, är identisk med lat. Jupiter), urspr. i
vedalitteraturen blott firmamentet, himmelen,,
sedermera denna personifierad, alltså
him-melsguden.
Dybböl (ty. Düppel), socken och by i
Sönder-jylland, på halvön Sundeved, vid Alssundet
mitt emot Sönderborg. Mellan Alssundet och
byn D. höjer sig landet till 68 m ö. h. och
bildar den s. k. Dybböl banke, som sakta,
sluttar mot n. och ö. (Alssundet) men i s.
(Vemmingbundviken) och v. är tämligen brant.
När danska hären efter slaget vid Schleswig
drog sig tillbaka till Als (april 1848),
besattes Dybbölhöjden av tyskarna men intogs
28 maj av danskarna och försvarades 5
juni-av dessa (9,000 man) under general Hedemann
mot en överlägsen tysk styrka under general
Wrangel. Dock beslöts, att hela ställningen
utom brohuvudet skulle utrymmas, och den
besattes 13 april av tyskarna. — Först 1861
vidtog danska regeringen till höjdens
försvar några åtgärder, som dock voro föga
omfattande och ej avslutats, då kriget 1864 bröt
ut. Tio småskansar anlades i en båge från
Alssundet i n. över höjdryggen till Vemmingbund
i s. När danskarna 5—6 febr. 1864 utrymt
Dannevirke, drogo de sig tillbaka till D., som
17—22 febr, inneslöts av preussarna. Dessa
ryckte 17 mars ytterligare något fram, men ett
angrepp 28 mars slogs tappert tillbaka. Därpå
öppnades en regelrätt belägring, och 2 april
började en häftig beskjutning av skansarna,,
vilken tillfogade besättningen stora förluster
(1,200 man). Danskarna kunde endast i ringa
mån besvara elden. När skansarna voro nästan
sönderskjutna och kanonerna delvis
demonterade, ville danske överbefälhavaren, De Mezar
utrymma ställningen men hölls tillbaka av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
