- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
169-170

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyckert - Dyfverman, Karl Johan - D. Y. G. - Dygd - Dyggve - Dygn - Dygnmedeltal, Dygnmedium - Dygnperiod - Dygnsvariation - Dühring, Eugen - Dührssen, Alfred - Dyk, Philip van - Dyk, Viktor - Dykand - Dykardräkt, Dykare - Dykare (skalbaggar)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

Dyfverman—Dykare

170

jad för att kant i kant hopfoga bräder utan
nåt och spont. G. H-r.

Dyfverman, Karl Johan, skulptör (1844
—92). Studerade vid Konstakademien, ägnade
sig mest åt dekorativ skulptur, utförde statyer
för privathus i Stockholm, vidare bronsportar
till Lunds domkyrka efter dennas
restaurering, en reproduktion av Kjellbergs
Linné-staty för Chicago. I Stockholm särskilt känd
som skulptör av grupper i snö. G-g N.

D. Y. G. (förk. av »Den yngre gubben», ett
namn, angivande föreningen som en
fortsättning av en äldre lundensisk studentförening
av radikal karaktär med namnet D. U. G. =
»Den unge gubben»), en allmänt
vänsterorien-terad studentförening vid Lunds univ., stiftad
1896. Dess huvuduppgift är att vara en
dis-kussionsförening för studenter. Utåt
framträder den — utom genom de offentliga
föredrag och diskussioner i politiska och kulturella
frågor, som den anordnar — även genom ett,
särskilt under vissa tider, mycket livligt
deltagande i socialt arbete, framför allt på
folkbildningsområdet. 1908—16 utgav den tills,
m. föreningen Laboremus i Uppsala en
populärvetenskaplig skriftserie (»D. Y.
G.-Labore-mus’ skriftserie»). Jfr »Akademiska föreningen
1830—1911» (1911). F. Hj-t.

Dygd, en god bestämdhet åt viljan; dennas
konstanta riktning på det sedligt goda. D.
bestämmes olika i olika filosofiska system I
vissa är d. det högsta goda. Enl. andra är
d. endast ett moment i det sedliga livet. Jfr
Cyniska skolan, Kant, Platon,
Schleiermacher och Sokrates.

Dyggve, svensk sagokonung, se Y n
g-lingaätten.

Dygn. I olikhet med flera andra språk äger
svenskan ett särskilt uttryck, dygn, för att
beteckna en tidrymd av 24 tim. — Astronomiskt
sett räknar man med tre slag av d.: st
järndygnet, det sanna eller verkliga soldygnet och
medelsoldygnet. Stjärndygnet är nästan lika
med jordens rotationstid och definieras lika
med den tid, som förflyter mellan två på
varandra följ, övre kulminationer av
vårdagjäm-ningspunkten (se d. o.). Stjärndygnet indelas
i 24 stjärntidstimmar, varje sådan timme i
60 stjärntidsmmuter och dessa i 60
stjärntids-sekunder. Det sanna eller verkliga soldygnet
är den tid, som förflyter mellan två på
varandra följ, övre kulminationer av solen. På
grund av jordens rörelse i banan är det sanna
soldygnet ej lika med stjärndygnet, och på
grund av att denna rörelse försiggår med
ständigt växlande hastighet, äro de sanna soldygnen
inbördes ej lika långa. Till grund för den
borgerliga tideräkningen har man valt medeltalet av
samtliga i året ingående sanna soldygn, det
s. k. medelsoldygnet. Detta är 24 tim. 3 min.
57 sek. stjärntid (se art. på T i d-). S. A-f.

Dygnmedeltal, Dygnmedium, se D a g s m
e-d i u m.

Dygnperiod, se Daglig period.

Dygnsvariation, sc Kroppstemperatur

Diihring, Eugen, tysk filosof (1833—1921).
Ämnade urspr. bli domare men hindrades av
försvagad syn (han blev sedermera
fullständigt blind), studerade i stället filosofi och
sociala frågor samt blev 1864 docent i filosofi
vid Berlins univ. Efter en konflikt med de
akademiska myndigheterna miste han
docenturen 1877. — Av D:s skrifter må nämnas
»Der Werth des Lebens» (1865; 8:e uppl.
1922), »Kritische Geschichte der Philosophie»
(1869; 4:e uppl. 1894), »Logik und
Wissen-schaftstheorie» (1878; 2:a uppl. 1905), »Die
Judenfrage» (1881), »Sache, Leben und Feinde»
(1882; 2:a uppl. 1903; hans främsta arbete,
polemiskt mot kristendomen) och
»Wissen-schaftsphilosophie» (1895). D. var
positivis-mens förste förespråkare i Tyskland, hyllade
materialismen och såg i atomerna och dessas
inneboende krafter yttersta
förklaringsgrunden till världsalltets innehållsrikedom.
Själs-medvetandet hos människan ansåg han vara
resultatet av en växelverkan mellan
organismens fysisk-kemiska krafter. På det
praktiska området sökte D. genomföra en
optimistisk världsbetraktelse (i motsats till t. ex.
Schopenhauer). Som nationalekonom slöt han
sig till Carey och List. — Litt.: Monogr. av
Döll (1893; med bibliogr.); Engels, »D:s
Um-wälzung der Wissenschaft» (5:e uppl. 1904);
»Dlihringwahrheiten in Stellen aus den
Schrif-ten des Reformators, Forschers und Denkers»
(utg. med inl. av E. Döll 1908).

Dührssen, Alfred, tysk läkare (f. 1862),
1895—1913 professor i Berlin, sedan
privatläkare där. Införde omkr. 1896 det s. k.
vaginala kejsarsnittet (se Kejsarsnitt).

Dyk [dalk], Philip van, holländsk
målare (1680—1753); verksam i Middelburg och
Haag. Verkade som konsthandlare och blev
på grund av sitt eleganta målningssätt en
högt skattad porträttör, slutligen hovmålare
hos lantgreven av Hessen-Kassel. Företrädd
i Nationalmuseum. H. W-n.

Dyk [dik], Viktor, tjeckisk politiker,
tidningsman, författare (f. 1877). D. är framför allt
politisk tendenslyriker och ironiserar gärna
över den för fosterlandets politiska och
kulturella frigörelse likgiltige. Melankolisk
grundstämning och originell koncis form
känneteckna D:s poesi. Bland diktsamlingarna
märkas »Sila zivota» (Livskraften; 1898), »Anebo»
(Eller; 1918) och »Okno» (Fönstret; 1921). D.
är även romanförfattare, novellist och
dramatiker. Intressanta äro de psykologiska
novellerna »Smutnä läska» (Tragisk kärlek; 1899)
och »Stud» (Blygsel; 1900). C. T-t.

Dykand, se Dykänder.

Dykardräkt, Dykare, se D y k e r i.

Dykare, Dyti’scidae, skalbaggsfamilj, nära
besläktad med jordlöparna men anpassad för
liv i vatten. D. äro brett ovala, oftast
tillplattade, i regel svarta, med trådformiga
antenner och långa, platta, med styva hår
kantade bakben, som göra dem till goda simmare.
De vistas i stillastående vatten; med tämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free