Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Dödlighet
222
Åldersår 1751-60 1851-60 1901-10 1911-20
0—5 . 83,85 60,45 28,41 22,03
5—10 . 12,59 10,93 4,06 3,52
10—15 . 6,89 5,51 3,16 2,92
15—20 . 6,41 5,45 4,64 5,10
20—25 7,96 6,78 6,03 7,12
25—30 . 9,45 7,63 6,11 7,15
30—35 . 11,57 9,16 6,09 6,93
35—40 . 11,48 10,88 6,69 6,90
40—45 . 16,14 13,11 7,63 7,44
45—50 . 17,02 15,71 9,04 8,55
50—55 21,67 20,26 11,39 11,01
55—60 . 27,43 26,91 15,20 14,79
60—65 38,34 38,20 21,75 21,33
65—70 50,03 55,66 33,12 33,01
70—75 . 82,57 86,02 53,17 53,58
75—80 . 119,84 129,38 88,42 87,48
80 o. över .. . 208,20 211,14 175,38 179,69
Änklingar och änkor samt frånskilda intaga
vanl. en mellanställning.
D:s nu skildrade allmänna karaktär
differentierar sig även i det jämförelsevis
likformiga Europa i flera olika typer.
Huvudskillnaden är den större el. mindre d. i
spädbarnsåldern. Medan antalet i första
levnadsåret avlidna i Sverige och Norge stannar vid
omkr. 6 % av de levande födda, är det i
t. o. m. så högt kultiverade länder som
Tyskland och Österrike omkr. 15 % samt i Ungern
och Rumänien omkr. 20 %. Länderna av den
skandinaviska typen närma sig under de följ,
barnaåldrarna det europeiska medeltalet,
medan däremot länderna med hög
spädbarnsdödlighet i regel stå mycket gynnsamt i dessa
åldrar. I fråga om de vuxna åldrarna kan
man urskilja den engelska typen, som har
mycket fördelaktiga tal för den första
mannaåldern men med livets fortgång förlorar mer
och mer av denna överlägsenhet för att dock
återvinna densamma i de högsta åldrarna;
vidare den schweiziska typen, likaledes
gynnsam i första mannaåldern men därefter
oavlåtligt försämrad; den italienska typen,
ogynnsam i 15—20-årsåldern men sedermera
fördelaktigare o. s. v. Sveriges ställning är
synnerligen gynnsam i de vuxna åldrarna.
Egendomlig för Sverige är en jämförelsevis
stor skillnad i antal mellan män och kvinnor
samt mellan gifta och ogifta. Under en stor
del av det sistförflutna årh. har emellertid
framträtt en tendens till minskning av
mankönets överdödlighet.
I fråga om d. rådde tidigare stora
skiljaktigheter mellan landsbygd och städer.
Fordom var näml, städernas ställning i detta fall
mycket ogynnsam, men numera understiger i
regel, närmast på grund av den fördelaktigare
åldersfördelningen, städernas dödstal något
landsbygdens. I Sverige var 1816—40
landsbygdens dödstal 22,3 och städernas 34,4 pro
mille, alltså mer än hälften högre, 1901—10 var
dödstalet för såväl landsbygden som städerna
14,9 pro mille, 1911—20 däremot för
landsbygden 14,6 men för städerna blott 13,5 pro mille
och 1921—25 för landsbygden 12,5, för
städerna 11,1 pro mille. I de flesta andra länder
i v. Europa är utvecklingen ung. densamma.
Vissa skiljaktigheter kvarstå dock alltjämt,
ehuru ej på långt när så markerade som förut.
Spädbarnsdödligheten är sålunda, främst bland
de utomäktenskapliga barnen, även i våra
dagar i regel större i städerna än på
landsbygden. I de senare barnaåldrarna stå
däremot städerna ofta mycket gynnsamt.
I fråga om d. inom olika yrken visa gjorda
undersökningar, att den högsta livslängden
icke uppnås av samhällets socialt mest
gynnade grupper utan av den kroppsarbetande
befolkning, som får utföra sitt arbete
under jämförelsevis goda sanitära villkor, ss.
svenska småbönder, torpare och bruksarbetare.
D. under de olika årstiderna visar
karakteristiska egendomligheter i skilda länder i
en riktning, som erinrar om den gamla satsen,
att »solen är nordens bästa vän och söderns
svåraste fiende». I Sverige är d. lägst under
aug. och sept., högst under jan.—april. I de
högsta åldrarna är d. störst under vintern,
i de mellersta om våren. För de yngsta
åldrarna är vintern i allm. sämst men i
städerna stundom även högsommaren, vilket
senare alltjämt torde vara regel i sydligare
länder.
En sida av dödlighetsstatistiken, som ännu
endast i jämförelsevis få länder fått
tillfredsställande behandling, är frågan om
dödsorsakerna. I Sverige ägnade
befolkningsstatis-tiken 1750—1830 stor uppmärksamhet åt detta
ämne, och ett ytterst rikhaltigt, för sin tid
enastående men ännu föga bearbetat material
insamlades. För 1831—1910 finnas för städerna
fullständiga uppgifter om dödsorsakerna men
för landsbygden endast om farsoter och
våldsamma dödsorsaker jämte självmord. Fr. o. m.
1911 finnes ånyo en fullständig, hela landet
omfattande dödsorsaksstatistik.
På 10,000 av folkmängden har i Sverige
antalet dödsfall av följ, dödsorsaker utgjort:
Årligen
1911—15 1916—20
Sjukdomar hos nyfödda m. m....... 6,8 6,0
Ålderdomssjukdomar ............... 22,7 21,5
Förlossningssjukdomar o. dyl..... 0,6 0,6
Tuberkulos ....................... 19,4 18,1
Andra infektionssjukdomar ......... 7,9 20,5
Blodbildningsorganens m. fl.
sjukdomar ............................. 0,7 0,7
Kroniska förgiftningssjukdomar ... 0,2 0,1
Ämnesomsättnings- m. f1 »inkdomar 1.3 l 2
Nervsystemets m. fl. sjukdomar ... 9,9 9,1
Sinnessjukdomar ................... u,4 u,4
Cirkulationsorganens sjukdomar ... 15,3 16,7
Andningsorganens sjukdomar ....... 16,7 15,7
Matsmältningsorganens sjukdomar 7,2 6,1
Urin- o. könsorganens sjukdomar... 4,3 4,3
Ledgångarnas m. fl. sjukdomar .... 1,9 1,6
Hudsjukdomar .................... O.i 0.1
Svulster ......................... 11,2 11,7
Våldsam död (utom självmord) ... 4,3 4,1
Självmord ......................... 1,7 1,2
Okända dödsorsaker ................ 7,7 5,7
Summa 140,3 145,4
I fråga om vissa särskilda dödsorsaker, ss.
pest och kolera, koppor, tuberkulos,
självmord, olycksfall m. m., hänvisas till resp,
uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
