Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödlighet - Dödlighetstabeller - Död löpning, Död tävling - Död mans grepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Dödlighetstabeller—Död mans grepp
224
De upplysningar, som i våra dagar stå till
buds om d. i olika åldrar, ha lett till
utarbetande av mer el. mindre fullständiga s. k.
dödlighets- och
livslängdstabel-1 e r. I dessa uträknas vanligen dödsrisken,
antalet kvarlevande samt medellivslängden
och sannolika livslängden, allt för olika
åldrar. Med dödsrisken (sannolikheten att
dö, mortalitetskoefficienten) förstås i detta
sammanhang utsikten för en person vid
inträdet i ett åldersår att avlida före dess
utgång. Med iakttagande av dödsriskerna inom
de olika åldersåren uträknas huru många av
ett visst antal födda, som kvarleva vid början
av varje särskilt åldersår. Sammanräknas hela
antalet levnadsår, som tillryggaläggas av ett
visst antal saihtidigt födda, och delas summan
jämnt mellan sistnämnda antal, fås
medellivslängden (vid födelsen). Göres samma
uträkning vid ett visst åldersår, varvid alltså
antalet år, som återstå att genomleva,
divideras med antalet kvarlevande, fås den
återstående medellivslängden. Med sannolika
livslängden slutligen menas det antal
år, som förflyter, innan ett visst antal
kvarlevande reducerats till sin halva numerär —
efter vilken tids förlopp alltså sannolikheten
att leva och att vara död är lika stor. —
De äldsta dödlighetstabellerna grunda sig
endast på uppgifter över de döda och bli
därigenom felaktiga. Mest bekant av dessa är
astronomen Halleys tabell. För en tillförlitlig
dödlighetstabell kräves kännedom ej endast
om de dödas utan även om de levandes antal
i olika åldrar. De första dylika beräkningarna
publicerades av svensken Wargentin 1766.
Sedan dess ha av statistiska, matematiska och
försäkringstekniska forskare utförts
omfattande beräkningar av detta slag
Som prov på resultaten av dessa
dödlighets- och livslängdsberäkningar må anföras
följ, uppgifter ur svensk befolkningsstatistik:
Återstående medellivslängd vid födelsen
Ålder, år Dödsrisker nr o mille Kvarlevande av 1,000 födda Återstående
medellivslängd, år
[-mankön kvinn-kön mankön kvinn-kön mankön kvinn-kön-]
{+man- kön kvinn- kön man- kön kvinn- kön man- kön kvinn- kön+}
0 78,8 63,6 1,000 1,000 56,5 59,2
5 3,7 3,9 889 905 58,s 60,4
20 6,6 5,1 844 859 46,1 48,1
35 6,4 6,o 769 792 34,9 36,6
50 10,8 8,9 685 713 23,2 24,8
65 30,0 25,1 524 577 12,8 13,6
75 73,7 66,1 324 383 7,8 7,8
Litt.: Den off. befolkningsstatistiken för
Sverige; v. Bortkiewics, art. »Lebensdauer»
samt »Sterblichkeit und Sterblichkeitstafeln»
(i »Handwörterbuch der
Staatswissenschaf-ten»); W. Lexis, »Zur Theorie der
Massener-scheinungen in der menschlichen Gesellschaft»
(1877) m. fl.; H. Westergaard, »Die Lehre von
der Mortalität und Morbidität» (1901), samt
broschyrer av G. Sundbärg (bl. a. »Dödstalen
såsom kulturmätare» i Nationalekonomiska
Fören :s Förhandi. 1895), C. Wallis m. fl. Om
dödlighets- och livslängdstabeller samt
hithörande frågor se även
Dödlighetstabeller och Livförsäkring. (H. G-n.)
Dödlighetstabeller. Den kvantitet, som
utgör grunden för dödlighets- och
livslängds-tabellerna, är dödsrisken
(mortalitetskoefficienten). Härmed avses sannolikheten för en
person vid inträdet i ett åldersår att dö
under loppet av året. Denna sannolikhet brukar
vanl. uttryckas i den form, att den avser icke
1 utan 1,000 pers. Mortalitetskoefficienten
anger sålunda det antal pers, bland 1,000 i ett
visst åldersår inträdande, som dör under året.
Med hjälp av dessa koefficienter uträknas
antalet kvarlevande i olika åldrar (i regel av
en antagen kull av 100,000 samtidigt levande
födda). Genom att jämföra antalet
kvarlevande i två bredvid varandra liggande åldersår
får man relativsiffror för de successivt avlidna.
För beräkning av återstående
medellivslängden uträknas antalet genomlevda år för
nyssnämnda samtidigt levande födda. Detta sker
under förutsättning, att en i ett visst åldersår
avliden inom detta åldersår levat ett halvt år,
varför till antalet år, som genomlevats av de
kvarlevande (ett helt år för varje), lägges
halva antalet under åldersåret avlidna. Så
summeras år för år antalet av de åldersår
de samtidigt födda genomlevat, tills den sista
av dem dött. Antalet år att genomleva är
det antal, som återstår, när hela den i det
närmast föregående nämnda årssumman
minskas med de år, som redan passerats av
kvarlevande och avlidna. Från antagandet, att
varje avliden genomlevat hälften av det
åldersår, inom vilket döden inträffar, måste,
med hänsyn till dödlighetens ojämna
fördelning inom spädbarnsåldern, undantag göras
för de båda första levnadsåren och
beräkningarna grundas på mera detaljerad statistik
över de i späd ålder avlidna. Se i övrigt
Dödlighet. H. G-n.
Död löpning, Död tävling (eng. dead heat),
säges inträffa, då i en tävling två eller flera
samtidigt passera målet eller uppnå så lika
resultat, att man ej kan avgöra vem som
har segrat. Vanligen brukar då tävlingen
göras om eller, särskilt vid hästkapplöpningar,
priset delas. Å. S-n.
Död mans grepp, ett från amerikansk praxis
hämtat uttryck, angivande, att
manöveranordningen på något farligt maskineri är försett
med en urkopplingsmekanism, som träder i
verksamhet, så snart föraren släpper sitt
handgrepp om manöverspaken, kontrollveven
el. dyl. Avsikten är att förebygga fortsatt
Åren
[-Mankön
Kvinn-kön-]
{+Man-
kön
Kvinn-
kön+}
1816—40 39,5 43,6
1841—50 41,7 46,1
1851—60 40,5 44,4
1861—70 42,8 46,4
1871—80 45,3 48,6
1881—90 48,6 51,5
1891—1900 50,9 53,6
1901—10 54,5 57,0
1911—15 56,5 59,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
