Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dövhet - Dövstumanstalter - Dövstumföreningen i Stockholm - Dövstumhet - Dövstumlärare, Dövstumläraresällskapet, Dövstumlärarinnor - Dövstumlärarnes pensionsanstalt - Dövstumlärarseminarium - Dövstummas allmänna sjuk- och begravningskassa, De - Dövstumpräster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Dövstumanstalter—Dövstumpräster
240
angripa hörselnerven utan att framkalla
varbildningar i örat, näml, influensa, tyfus,
hjärnhinneinflammation, påssjuka m. fl. Hos
den vuxne tillkomma förutom nämnda
sjukdomar otoskleros (se d. o.) och
åldersförändringar, vilka båda äro obotliga, om ock
otosklerosen någon gång kan lindras.
Tumörer i hjärnhålan, andra sjukdomar i hjärnan
samt hysteri kunna ock medföra
hörselnedsätt-ning. Skador på hörselnerven framkallas hos
skyttar, smeder, eldare och dylika
yrkesgrupper, som försumma öronskydd (se d. o.). Även
gifter och medikamenter höra hit, ss. tobak,
kina, salicylpreparat, arsenik m. fl. Våld på.
huvudet, blödningar och blodproppar vid
sjukdomar i cirkulationsorganen kunna nedsätta
hörseln, resp, utsläcka den. Sockersjukan hör
till den grupp av
ämnesomsättningsrubb-ningar, som kunna försämra hörseln. Lätt
avhjälpt är den d., som åtföljer
vaxpropp-bildning i hörselgången.
Några typer av d. äro ännu obotliga, och
somliga av dem komma alltid att förbli det,
men d. förebygges, lindras och botas dock
numera allt oftare, tack vare ökade insikter
och bättre sjukvård. Vid höggradig
hörsel-nedsättning kan hörseln ofta förbättras med
hörapparater (se d. o.). En viktig hjälp för
de döva är avläsningskonsten (se L a b i
o-1 o g i). V. Nsl.
Dövstumanstalter, se
Dövstumunder-visning.
Dövstumföreningen i Stockholm stiftades
1868 med ändamål dels att åt sjuka el.
behövande dövstumma lämna understöd, dels att
åt sina medlemmar hålla lokal med bibliotek,
anordna föredrag, utlåna pengar o. s. v.
Verksamhetsområdet var hela Sverige. På grund
av landsortsmedlemmarnas missnöje med att
förmånerna av lokal, bibliotek och föredrag
kommo endast Stockholmsmedlemmarna till
godo beslöt föreningen 1901 att
omorganisera sig och alldeles upphöra med sin
sjuk-kasseverksamhet, vilken fr. o. m. 1903
övertogs av De dövstummas allmänna sjuk- och
begravningskassa (se art. på sp. 240).
Dövstumföreningen blev därefter enbart en
lokalförening för Stockholms dövstumma.
Medlemsantalet var 222 vid slutet av 1925 och
kapitalbehållningen 72,343 kr. 78 öre. Pr.
Dövstumhet. Det hörande barnet lär sig
förstå talspråket genom att med sitt
hörselsinne uppfatta sin omgivnings språk och lär
sig självt använda talspråket genom att
avlyssna sina egna försök att efterbilda vad
det hör. Det dövfödda barnet kan ej på detta
sätt lära sig vare sig att förstå andras tal
el. att självt tala utan blir stumt. Även det
barn, som blivit dövt vid 4—5 års ålder, ja,
ännu senare, glömmer snart åter vad det lärt
av språket och blir ävenledes stumt. I
döv-stumskolan få de flesta dövstumma barn lära
sig förstå andra människors tal genom s. k.
läppavläsning (labiologi; se d. o.) och att även
själva tala genom att med känseln uppfatta
sina egna talorgans rörelser. Läppavläsningen
blir dock alltid mer eller mindre osäker och
talet mycket monotont och svårbegripligt.
De dövstummas antal har under de sista
årtiondena avtagit. Under det att i Sverige
antalet dövstumma år 1890 var 5,299, hade
det nedgått till 4,958 år 1920. Om ett
döv-stumt barn varit dövt redan vid födelsen el.
om det blivit dövt under första el. andra
levnadsåret kunna föräldrarna i regel ej avgöra,
emedan de upptäcka dövheten först då de
märka, att barnet ej i vanlig tid börjar tala.
D. är i allm. icke ärftlig. Inom vissa släkter
är dock d. el. åtm. lomhördhet så allmän, att
förefintligheten av ärftliga anlag måste
antagas (jfr Dövstumundervisning). Pr.
Dövstumlärare, Dövstumläraresällskapet,
Dövstumlärarinnor, se
Dövstumundervisning.
Dövstumlärarnes pensionsanstalt trädde i
verksamhet 1906. Den förvaltas av
direktionen för Folkskollärarnas pensionsinrättning
och avsåg från början att bereda pension åt
ord. föreståndare, lärare och lärarinnor vid
de skolor, som äro el. bliva av
dövstumskol-distrikten upprättade, dock ej åt särskilda
lärare el. lärarinnor i övningsämnen el. slöjd.
Sedermera ha även lärare och lärarinnor, som
äro anställda vid vårdanstalten i Lund för
blinda dövstumma och blinda sinnesslöa, vid
folkhögskolor och med dem förenade el.
fristående lantmannaskolor samt vid anstalter
för sinnesslöa och vanföra, vunnit delaktighet
i anstalten. Erforderliga kostnader bestridas
genom avgifter av vederbörande skoldistrikt
och tjänstinnehavare samt genom
fyllnads-bidrag av staten. För åtnjutande av hel
pension fordras, att tjänstinnehavare uppnått 60
års ålder och räknar 30 tjänsteår. Enligt
beslut vid 1926 års riksdag inordnas D. och
Folkskollärarnas pensionsinrättning m. fl. fr.
o. m. 1 jan. 1927 i en gemensam anstalt,
benämnd Statens pensionsanstalt. Pr.
Dövstumlärarseniinarium, se
Dövstumundervisning.
Dövstummas allmänna sjuk- och
begravningskassa, D e, verkar i Stockholm sedan
1903 och har uppkommit genom
omorganisation av Dövstumfören ingen i
Stockholm (se d. o.). Från sistnämnda förening
överfördes 20,000 kr. och 426 medl. till den
nya sjukkassan. Dennas ändamål är att lämna
sjuk- och begravningshjälp åt alla i Sverige
boende dövstumma. Medlemsantalet var vid
1925 års slut 697 och kapitalbehållninger
94,799 kr. 52 öre. Pi.
Dövstumpräster. Riksdagen beviljade 1905
på ord. stat ett förslagsanslag om högst 14,000
kr. under titel »Kyrklig själavård åt
döf-stumma» att till varje dövstumskoldistrikt (se
Dövstumundervisning), som genom
hörande prästman anordnar religionsvård åt
sådana inom distriktet boende dövstumma,
vilka lämnat dövstumskolan, såsom bidrag utgå
med hälften av distriktets kostnader, dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
