- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
251-252

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ebb och flod el. Tidvatten - Ebb- och flodkraftverk - Ebbw Vale - Ebed Jesu - Ebeling, Aurora Mathilda - Ebenacéer - Ebeneser (Eben-Eser) - Eben-Haeser (Eben-Eser) - Ebenholts - Ebenist - Eber, Paul - Eberhard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ebb- och flodkraftverk—Eberhard

251
strömningar, kallade tidströmmar. Då
dessa byta riktning, säges stillvatten
el. tidkantring äga rum.

Flodens medelhöjd är vid Sandwichöarna
0,3 m, S:t Helena 1, kusten av Nya
England 6, Fundy bay 8—20, spanska
Atlant-kusten 1,5—1,8, Brest 4,5, Irlands västkust 3,
Liverpool 6, London 5, västra Medelhavet 0,6,
Korfu 0,1, Karlskrona 0,02, Landsort 0,03.

De teoretiska periodlängderna och
ampli-tuderna ha nyberäknats av Doodson
(Procee-dings of Royal Society 1921).

Litt.: G. H. Darwin, »Tides and kindred
phenomena in the solar system» (1898; 3:e
uppl. 1911). S. A-s.*

Ebb- och flodkraftverk till utnyttjande av
tidvattnets energi ha sedan länge utgjort
föremål för vittgående planer, i synnerhet
på sådana ställen, där höjdskillnaden mellan
högsta och lägsta tidvattenstånd är
betydande, ss. vid enstaka delar av Englands kust
(omkr. 6 m). För smärre kraftbelopp och där
floden yttrar sig som en stark ström efter
kusten är det möjligt att uttaga smärre
kraftbelopp genom vattenhjul, anbragta på
fasta flottar, men gäller det mera avsevärda
kraftbelopp, måste man tänka sig av dammar
avstängda bassänger, vilka vid flodtid fyllas
av tidvattnet, så att man erhåller verklig
nivåskillnad mellan två vattenytor och
därigenom förutsättning för drivande av ett med
turbiner utrustat kraftverk. Sådana
anordningar torde dock hittills ha visat sig för
dyrbara i förhållande till den effekt, som kan
uppnås; de ha därför icke kommit över
projektets stadium. G. H-r.

Ebbw Vale [e’bö véi’1], stad i eng. grevsk.
Monmouth, vid Ebbw river, 26 km n. n. v. om
Newport, i ett rikt kol- och järndistrikt;
35,383 inv. (1921).

Ebed Jesu (syr. Abdischo), »Jesu tjänare»,
teologisk författare (d. 1318), död som
nesto-riansk metropolit av Nisibis och Armenien.
Han har utgivit ett dogmatiskt arbete,
»Mar-garitha», bibelkommentarer, polemiska
skrifter, en samling teol. dikter (»Paradisus Eden»),
en samling synodalakter (»Nomocanon»),
en rimmad katalog över syriska författare
m. m. Jfr H. Feige, »Die Geschichte des Mar
’Abbdlsö’ und seines Jüngers Mar Qardagh»
(1889). (A. G-w.)

Ebeling, Aurora Mathilda, sångerska
(1827—51). Framträdde först som pianist vid
konserter i virtuosa bravurnummer; övergick
sedan till sången och debuterade på Mindre
teatern 1844, engagerades vid Kungl. teatern
1847, reste 1848 till Paris för att vidare
utbilda sig. Hon sökte sedan engagemang i
Tyskland 1850 men angreps av en
bröstsjukdom och dog året därpå. Under den korta tid
hon tillhörde svensk scen var hon en högt
uppburen sångerska. T. N.

Ebenacéer, Ebenäceae, växtfamilj av serien
Ebenales bland sympetalerna, utmärkt genom
vanl. enkönade, ofta 4-taliga blommor och

Ord, som saknas under E,

252

genom frånvaron av mjölksaft. I
hanblommorna saknas staminodier. Frukterna äro bär,
hos några arter ätliga, hos andra giftiga.
Huvudmassan av de nära 300 hithörande arterna
växer i Indien och Malajiska arkipelagen.
Kärnveden av många e., företrädesvis
afrikanska och asiatiska arter av släktet Diospyros,
lämnar ebenholts (se d. o.). G. M-e.

Ebeneser (E b e n - E s e r), annan namnform
för Eben-H aeser (se d. o.). Ordet »Ebeneser»
brukas ofta som namn på frikyrkokapell.

Eben-Haeser (E b e n - E s e r), hebr.,
»hjälp-stenen», namn på förmodligen två orter i
Israels historia, näml.: 1) Det ställe, där
Israels här på Elis tid besegrades i en strid
med filistéerna och förlorade arken (jfr 1 Sam.
4: 1; 5: 1). — 2) En ort, där profeten
Samuel genom sin bön åstadkom filistéernas
nederlag (jfr 1 Sam. 7: 12). E. S-e.*

Ebenholts (av hebr. eben, sten), hårda, tunga,
vanl. mörkfärgade träslag, som ha stor
användning till finare snickeriarbeten, käppar,
handtag m. m. Äkta e. utgöres av den svarta
kärnveden av ebenacéer, förnämligast av i
Gamla världens tropiska länder hemmahörande,
till en del i Nya världen odlade arter av
släktet Diospyros. De i handeln förekommande
sorterna benämnas oftast efter
produktionsorten, t. ex. sansibar-e. (av D.
mespili-formis), m a n i 1 a - e. (av D. ebenaster) och
b o m b a y - e. (av D. Ebenum). Som e.
betecknas även mindre egentligt andra bårda och
tunga träslag, trots att de ej äro svarta. V i t
e. (av D. chrysophyllos) exporteras från
Maska-renerna, r ö d e. (av D. rubra) från Mauritius
samt brokig e. (av D. hirsuta) och grön e.
(av D. chloroxylon) från Främre Indien. Även
några till andra fam. hörande träd lämna e.,
t. ex. bignoniacéen Tecoma leucoxylon
(Antillerna och tropiska Sydamerika), med vit ved,
och baljväxten Brya Ebenus (från Västindien),
med brun ved (»amerikansk e.»). Äkta e.
skiljer sig lätt genom sin tyngd (sjunker i
vatten) från svartbetsade efterapningar i
päronträ el. idegran (»tysk e.»). G. M-e.

Ebeni’st (fr. ébéniste, eg. en, som arbetar i
ebenho"lts), schatullmakare, konstsnickare.

Eber, Paul, tysk protestantisk teolog
(1511—69), prof, i Wittenberg från 1541 och
tillika från 1558 kyrkoherde och
generalsuperintendent där. Stod Melanchthon nära och var
efter dennes död främste representanten i
Wittenberg för hans förmedlande ståndpunkt,
särskilt i nattvardsläran. På kurfurst Augusts
uppdrag bearbetade han G. T. i bibelverket
»Biblia germano-latina». I 1819 års svenska
psalmbok ingå två av E:s psalmer (n:r 469
och 480) och i tillägget en (n :r 636). Biogr.
av G. Buchwald (1897). E. Bg.*

Eberhard [-hart], grevar och furstar av
Württemberg. E. I i m Bart (»med
skägget»), den förste hertigen av Württemberg
(1445—96), lyckades 1482 förena det
württem-bergska landets förut skilda delar. Han
stiftade 1477 Tübingens univ. och fick 1495 sina

torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 14 22:47:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free