- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
259-260

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eburin - Eburneation - Eburneumförfarandet - Eburoner - Eça de Queiroz, José Maria - Ecardines - Écarté, Ekarté - Ecballium - Eccard, Johannes - Ecce homo - Eccellenza - Ecchondrom - Eccles - Ecclesfield - Ecclesia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

Eburin—Eeclesia

260

>Ecce homo.» Träsnitt av A. Dürer, omkr. 1498.
Ur serien »den stora passionen».

Eburin, se E b r o i n.

Eburneatiön (av lat. ebu’rneus, av elfenben),
bildning av ovanligt fast, elfenbensliknande
bensubstans. Förekommer ofta vid
deformerande ledgångsinflammation, sedan ledbrosken
försvunnit, vidare vid syfilis och i vissa
svulster av benväv. G. F-r.*

Ebu’rneumförfarandet (av lat. ebu’rneus, av
elfenben), fotografisk kopieringsmetod, vid
vilken den positiva kopian framställes på ett
elfenbensliknande underlag, bestående av
gelatin och bariumvitt. J. H-g.

Eburöner, forntida keltisk stam mellan Maas
och Rhen. E. kämpade under Ambiorix och
Ca-tuvolcus mot Caesar men blevo av denne så
gott som förintade (53 f. Kr.), varefter deras
områden intogos av tungrer (se d. o.). H. Sgn.

Ega de Queiroz [ä’sa öa kåFroj’], José M
a-r i a, portugisisk författare (1843—1900). Var
kcnsul på Kuba, i England och från 1888 i
Paris. E. införde den naturalistiska romanen
i Portugal (»O crime do padre Amaro», 1874—
75, »O primo Bazilio», »A reliquia», »Os
Maias», »Correspondencia de Fradique
Men-les», »A illustre casa de Ramlres», 1900, m. fl.).
Monogr. av A. Cabral (1922).

Eca’rdines, se Armfotingar.

Écarté, Ekarté (av fr. écarter, avlägsna),
kortspel för två personer med 32 kort
(hackorna 2—6 borttagna). Ässet i valör mellan
knekt och tia. Vardera spelaren får 5 kort,
det översta i talongen blir trumf. Köp av
nya kort ur talongen kan ske med givarens

Ord, som saknas under

samtycke. Nekar denne, måste han göra minst
3 stick, i annat fall vinner motspelaren 2
poäng. Man måste bekänna färg och sticka
över, om man kan. Den, som gör 3 stick, får
1 poäng, 5 stick ge 2 poäng, trumfkungen 1
poäng. Den, som först får 5 poäng, har vunnit.

Ecba’lliuni, se Sprutgurka.

Eecard [ä’kart], J ohannes, tysk
tonsättare (1553—1611), elev av O. Lasso. Var
kapellmästare i Königsberg omkr. 1580—1608
och därefter hovkapellmästare i Berlin. Hans
»Geistliche Lieder» (1597) och »Preussische
Festlieder» (1598) ha stor betydelse för
protestantisk kyrkomusik. T. N.

E’cce hömo, lat., »se människan!», Pilatus’
utrop (Joh. 19: 5), när han för folket visade
den gisslade Kristus. I konsten betecknar
uttrycket en framställning av Kristus vid detta
tillfälle (jfr Kristusbilder).

Eccellenza [etjelä’ntsa], it., excellens.

Ecchondi öm, se E k c h o n d r o m.

Eccles [eklz], stad i eng. grevsk. Lancaster,
vid Manchesterkanalen, 6,5 km v. om
Manchester; 46,020 inv. (1924). Bomullsindustri.

Ecclesfield [e’klzfild], nordlig förstad till
Sheffield. Stål- och linnefabriker samt
pappersbruk.

Eeclesia, lat. (grek. ekklesi’a), församling,
kyrka. — E. invisibilis, den osynliga kyrkan.
— E. militans, den stridande kyrkan. — E.
pre’ssa, den förtryckta kyrkan. — E. re’gnansf
den härskande kyrkan. — E. triu’mphans, den
triumferande (segrande) kyrkan.

Som personifikation av den kristna kyrkan
förekommer i konsten en kvinnofigur, vanL
benämnd E. och framställd tills, m. pendangen
Synagoga. Båda framställas krönta, den
förra med korsstav och kalk, den senare med
förbundna ögon och avbruten stav samt
stundom med lagens tavlor eller annat attribut
för judendomen (offerdjur i motsats till den
kristna offersymbolen, kalken); ofta synes-

Ecclesia och Synagoga. Statyer på katedralen i
Strass-burg. Mitten av 1200-talet.

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free