Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edvard, 1. (prins av Wales, 1330—76) - Edvard, 2. (prins av Wales, 1453—71) - Edvard, 3. Jakob Edvard (prins av Wales) - Edvard, 4. Karl Edvard (engelsk tronpretendent) - Edvard, 5. Edvard Albert (prins av Wales) - Edvard, 6. (earl of Warwick) - Edvard, 7. Edvard August (hertig av Kent) - Edvard (konung av Portugal) - Edwardes, George - Edwardes, sir Herbert Benjamin - Edvard Fortunatus - Edward njansa, Edwardsjön (Albert Edward njansa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Edvard—Edward njansa
328
striderna och återuppsatte efter segern vid
Na-varrete 1367 den fördrivne Peter den grymme
av Kastilien på tronen. För att skaffa pengar
till krigen och sitt dyrbara hov måste E.
pålägga sitt hertigdöme tunga skatter, vilket
framkallade missnöje hos baronerna och till
slut föranledde ett nytt krig mellan England
och Frankrike 1369. Nu led E. dock idel
förluster; plågad av vattusot, vände han hem
till England 1371 och avstod från sitt ak
vitanska furstendöme. E. var en typisk och
lysande representant för medeltidens
riddar-väsen. Hans yngre son besteg 1377 som
Rikard II den engelska tronen. — Litt.: James,
»Life of Edward tbe Black prince» (1839);
J. Moisant, »Le Prince noir en Aquitame
1355—70» (1894). (Ä S-n.)
2. Edvard, prins av Wales (1453 — 71),
son till Henrik VI och Margareta av Anjou.
Uppfostrades av sin moder, delade hennes
landsflykt under inbördeskriget, återkom med
henne 1470, kom efter slaget vid Tewkesbury
(4 maj 1471) i händerna på Edvard IV och
lär natten efter slaget ha dräpts i dennes åsyn.
3. Edvard (Jakob E ), prins av Wales,
Jakob II :s son, tronpretendent, se Jakob.
4. Edvard (Karl E ), Jakob II s
sonson, tronpretendent, se K a i l Edvard.
5. Edvard (E. Albert), prins av
Wales (f. 1894 23/e), äldste son till Georg V.
Utbildades till sjöman, fick 1911 titlarna
prins av Wales och earl av Chester samt gick
s. å. till sjöss som
midshipman, studera
de 1912—14 i Paris
och Oxford och deltog
från aug.1914 på olika
fronter i världskriget;
han återvände hem i
febr 1919. E. bar se
dermera i riksenhe
tens intresse företagit
flera resor till rikets
avlägsnare delar (aug.
—dec. 1919 genom
Kanada, med besök i
Washington och New York, mars—okt. 1920
till Nya Zeeland, Australien, Västindien m m.,
okt. 1921—juni 1922 genom Indien och
Burma, med besök i Singapore, Hong kong och
Japan, sept.—okt. 1923 til) Kanada, 1924 till
Kanada, med besök i Washington, samt mars—
okt. 1925 till Västafrika och Sydafrika, med
besök i Sydamerika och på S :t Helena) Han
var ordf, i styrelsen för Wembleyutställningen
(1924—25) och har vid flera tillfällen visat
sig vara god talare. V. S-g.
6. Edvard, earl of W a r w i c k.
brorson till Edvard IV, se W a r w i c k.
7. Edvard August (eng. Edward
Au-gustus), hertig av Kent, drottning Viktorias
fader, se Kent.
Edvard, konung av Portugal, se D u a r t e.
Edwardes [e’dcoodz], George, engelsk tea
terledare (1852—1^15). Han började sin bana
som teaterledare i Dublin men flyttade 1885
till London, där hans verksamhet småningom
kom att omfatta rätt många teatrar, även
sådana, som voro ägnade åt skådespel och
komedi. G. K-g.
Edwardes [e’dtwodz], sir Herbert
Benjamin, anglo-indisk militär (1819—68). Kom
1841 som ung officer ut till Indien och
utförde 1848 sitt livs stora bedrift, då han vid
andra sikhkrigets utbrott (då löjtnant) i hast
samlade en liten här mot den upproriske
fursten av Multan och höll denne innestängd
i Multan, tills brittiska förstärkningar an
lände. Sir Henry Lawrence jämförde denna
bedrift med Clives bragder, och E, utnämndes
till major. Han var 1853—59 »commissioner»
i Peshawar och hade stor förtjänst om den
ovärderliga hjälpsändningen från Punjab till
Delhi under seapoysupproret 1857. E. blev
1865 generalmajor och fick s. å.
knightvärdig-bet. Genom snarrädighet och ridderlighet
vann ban namn som en av Indiens bästa
administratörer. Litt.: »Memorials of the life
and letters of sir H. B. E.» (1886; utg. av
hans änka) V. S-g.
Edvard Fortunätus, markgreve av Baden
(1565—1600), son till Kristofer av Baden och
Cecilia (se d. o), Gustav 1 :s dotter. Han
efterträdde 1575 fadern som markgreve av
Baden Rodemachern och blev 1584 katolik. E.
var en oduglig och slösande regent. Han ärvde
1588 Baden-Baden, men en hans frände, Ernst
Fredrik av Baden-Durlach, besatte 1594
landet för att hindra dess bortpantning. E. följde
1598 Sigismund till Sverige och deltog i
striderna vid Stegeborg och Stångebro. Jfr H.
Wieselgren i »I gamla dagar och i våra» (1900).
Invånare i en träskby vid stranden av Edward njansa.
Edward njansa [e’dcoed], Edwardsjön
(före 1909 Albert Ed ward njans a), sjö
i Östafrika, strax s. om ekvatorn, på gränsen
mellan Uganda och Belgiska Kongo; arealen i
stark minskning (förr omkr. 4,000, nu blott
omkr. 2,000 kvkm). Sjön ligger 977 m ö. h.,
s. om det mäktiga Ruwenzori och består av
E, torde sökas under Ä.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
