- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
397-398

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten - Egypten under medeltiden och nyare tiden - Egypticus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

397

Egypticus

398

konstitutionell monarki i ständig allians med
Brittiska riket, som där för värnande av sina
förbindelselinjer till Indien skulle äga att
förlägga nödiga truppstyrkor för
Suezkanalens skydd. Garantier skulle skapas för
utlänningarnas ställning i E. efter
kapitulationernas upphävande (bl. a. genom tillsättande
av en finansiell och en juridisk rådgivare åt
egyptiska regeringen) och en konstituerande
församling inkallas för att utarbeta ny
författning. Dessa förslag mottogos i E.
gynnsamt, och för deras förverkligande tillsattes
en ny ministär med Adly pascha som
premiärminister (mars 1921). JÆot
Milnerkommis-sionens förslag organiserade Zaghlul en häftig
protestkampanj, som urartade till svåra, mot
utlänningar i allm. riktade kravaller i Kairo
och Alexandria (maj s. å.). En delegation
under Adly pascha förhandlade på hösten i
London, men enighet vanns ej. Adly avgick då
(dec.), och Zaghluls agitation blev samtidigt
så upphetsande, att han arresterades och
förvisades till Seychellerna. Av hälsoskäl
flyttades han 1922 till Gibraltar och blev våren
1923 frigiven. Förhandlingarna hade 28 febr.
1922 lett till en brittisk regeringsförklaring,
att protektoratet omedelbart skulle upphöra
och E. erkännas som en oberoende suverän
stat; dock förbehöllos åt nya förhandlingar
frågorna om E:s försvar, de brittiska
riks-förbindelsernas tryggande, skydd för religiösa
och nationella minoriteter och utländska
intressen samt Sudans ställning.

E. som suveränt konungarike (från
1922). Sultan Fuad antog nu (16 mars 1922)
konungatitel, och förberedandet av den nya
författningen vidtog under ledning av den i
mars till premiärminister utnämnde Sarwat
pascha. I okt. framlade en
författningskommission sitt förslag, som emellertid rönte
engelskt motstånd, enär Sudan där uttryckligen
angavs tillhöra konungens av E. besittningar.
Omsider lyckades en ny premiärminister (från
mars 1923), Yehia Ibrahim, genomdriva
författningens antagande; den undertecknades
av konung Fuad 19 april 1923. Om dess
innehåll se sp. 372—373. De första
parlamentsvalen enl. den nya författningen gå vo (jan.
1924) överväldigande majoritet åt Zaghluls
nationalistparti (Wafd). Han blev
premiärminister och sökte förgäves för sitt program om
E:s fullständiga oberoende av England vinna
arbetarpartiministären MacDonald.
Förhandlingarna i London med denne (25 sept.—3 okt.)
utmynnade i en brittisk förklaring av Mac
Donald, att ingen brittisk regering kunde
frigöra sig från ansvaret för Suezkanalen, ej
heller från förpliktelsen att upprätthålla
ordningen i Sudan, förrän det där begynta
verket var fullbordat. Kort därpå framkallades
en kris genom ett nationalistattentat i Kairo
19 nov. mot sirdaren sir Lee Stack (se d. o.),
vilken 20 nov. avled av sina sår. Brittiska
regeringen (den nyss tillkomna andra
ministären Baldwin) avlät 22 nov. ett strängt
ulti

matum, vari krävdes bl. a. ursäkt för mordet,
räfst med mördarna, förbud mot politiska
demonstrationer, 500,000 pd st. i skadestånd och
återkallande från Sudan av alla egyptiska
officerare och truppavdelningar. Dessutom
skulle en tidigare inskränkning i omfånget
av bevattningsanordningarna för
bomullsodlingen i Sudan upphävas. Zaghlul fogade sig
endast delvis i dessa krav, och brittiska
trupper besatte då tullkammaren i Alexandria.
Zaghlul avgick, och Ziwar pascha bildade en
moderat ministär, som helt fogade sig efter
Chamberlains ultimatum. Parlamentet
upplöstes, och de nya valen gåvo oklart utslag,
varför ny parlamentsupplösning följde (1925).
Som high commissioner ersattes Allenby s. å.
med sir George (sedermera lord) Lloyd. I maj
1926 företogos de nya valen.
Nationalistpartiet fick ånyo stark majoritet. Då två f. d.
nationalistministrar, som varit invecklade i
sammansvärjningen mot Stack, trots
besvärande vittnesmål frikändes, bebådade lord
Lloyd åtgärder mot upprepande av dylika
rättskränkningar, och garantier avfordrades
Zaghlul för iakttagande av E:s
fördragsför-pliktelser. Han avstod då från att bilda den
nya ministären och nöjde sig med att bli
deputeradekammarens president, medan (juni
1926) i stället Adly pascha bildade en av
liberaler och nationalister bestående
parlamentarisk ministär. Tvistefrågorna med
England om det militära skyddandet av
Suezkanalen samt om Sudans ställning m. m.
kvarstå alltjämt olösta. Med Italien avtalades
1926 en gränsreglering, som åt Italien gav
oasen Jarabub, medan E. fick en mindre
gränsförbättring i trakten av hamnen Sollum.

Litt.: Lord Milner, »England in Egypt»
(1892; 11 :e uppl. 1904, med tillägg av C.
Daw-king och E. Gorst); Muir, »The mameluke, or,
slave dynasty of Egypt, 1260—1517 A. D.»
(1896); D. A. Cameron, »Egypt in the
nine-teenth century» (1898); W. B. Worsfold, »The
redemption of Egypt» (1899); L. Bréhier,
»L’Égypte de 1789 ä 1900» (1901); A. Métin,
»La transformation de 1’Égypte» (1903); sir
A. Colvin, »The making of modern Egypt»
(1906); A. B. de Guerville, »E. i våra dagar»
(sv. övers. 1906); lord Cromer, »Modern Egypt»
(2 bd, 1908) och »Abbas II» (1915); S. Low,
»Egypt in transition» (1914); A. Hasenclever,
»Geschichte Ägyptens im 19. Jahrhundert
1798—1914» (1917); sir V. Chirol, »The
egyp-tian problem» (1920); R. Lambalin, »L’Égypte
et 1’Angleterre» (1922); M. T. Symons,
»Bri-tain and Egypt» (1925); Murray Harris,
»Egypt under the egyptians» (1926). V. S-g.

Egypticus, ett av J. Roosval bl. a. i »Die
Kirchen Gotlands» (1911) använt namn på en
okänd byggmästare och stenskulptör, som
under 1300-talets förra hälft var verksam på
Gotland. Betecknande för E. är hans tunga,
kraftiga figurstil med förenklade, nästan
klumpiga detaljer, t. ex. i Stånga och
Hab-lingbo kyrkors huvudportaler. E. L-k.

Ord, som saknas under

E, torde sökas under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free