Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egyptienne - Egyptiska kors - Egyptiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399 Egyptienne—Egyptiska litteraturen 400
Egyptienne [e^ipsiä’n], ett slags fet eller
halvfet antikvastil för rubriker (t. ex.
egyptisk Stil).
Egyptiska kors, se Kors.
Egyptiska litteraturen. Av den en gång så
rika egyptiska skönlitteraturen återstå endast
brottstycken men likvisst ojämförligt mer
än av t. ex. den babyloniska. Att så mycket
gått förlorat beror naturligtvis på att det
för litterära ändamål oftast använda
skriv-materialet, papyrus, är så bräckligt, att det
t. o. m. i Egyptens konserverande klimat
endast i lyckliga undantagsfall undgått
förstörelsen. I vardagslag skrev man i stor
utsträckning på skärvor av bränd lera eller
kalksten (ostraka); ett stort antal litterära
ostraka har bevarats till våra dagar.
Från förhistorisk tid finnas i senare
uppteckningar bevarade några religiösa hymner
och magiska texter med ringa litterärt värde.
— På den egentliga skönlitteraturens område
äro de äldsta bevarade verken några läror,
d. v. s. vishetsböcker i samma stil som de
hebreiska. Liksom dessa senare ha de formen
av en faders förmaningar till sin son och
sakna logiskt genomtänkt komposition. Den
förnämsta är den s. k. »Ptahhoteps lära», vars
äldsta partier torde härstamma från Gamla
riket. I denna möter man redan egypternas
på en gång varmt humana och epikureiska
levnadsvishet. Utomordentligt viktig är den
trån övergången till Mellersta riket (omkr
2200 f. Kr.) härrörande »Lära för Merikare»
Skriven av en anonym herakleopolitansk kung
till ledning för sonen, den historiskt kände
farao Merikare, innehåller den ett antal ur
religiös och historisk synpunkt högst
intressanta aforismer. Den något yngre »Konung
Amenemhets lära», tillskriven 12 :e dynastiens
grundläggare, intresserar genom sin
stämning av bittert människoförakt. Från
övergången till Mellersta riket härröra några
andra didaktiska verk, av vilka det viktigaste
är känt under benämningen »Den
levnadströttes samtal med sin själ». I dialogform
behandlar den märkliga dikten problemet om
den rättfärdiges oförskyllda lidanden här på
jorden, alltså samma motiv som Jobs bok.
Konflikten löses genom en hänvisning till
gudarnas oföränderliga rättvisa, som i det
kommande livet skall bereda den oförskyllt
lidande upprättelse. »Bondens klagan» är ett slags
social stridsskrift, tyngd av ett i hög grad
svuls-tigt språk. Den något yngre »Harpspelarens
sång», som sjöngs vid gravgästabuden,
framhåller livets korthet och ovissheten om
människans öde efter döden; må man därför njuta
av stundens flyktiga glädje. — Även den rena
förströelselitteraturen är representerad under
Mellersta riket. »Kung Cheops och
trollkarlen» är en folksaga, som handlar om
Cheops-pyramidens byggherre och en med siargåva
utrustad präst, vilken förutsäger dynastiens
undergång. »Den skeppsbrutne» förtäljer naivt
och älskvärt om en skeppsbruten sjömans
un
derbara öden. Berättelsen har tydligen
tillhört en sagosamling med en gemensam ram,
alltså samma genre, som är välbekant från
»Tusen och en natt». »Sinuhes historia»
slutligen är en verklig novell utan något som
helst övernaturligt inslag. Den ger intressanta
miljöskildringar från livet vid faraos hov och
bland Palestinas halvbarbariska befolkning. —
Ansatser till ett religiöst drama framträdde vid
denna tid i och med de stora passionsspelen
vid Abydos, vilka förhärligade Osiris’ lidande,
död och uppståndelse. Sannolikt får man tänka
sig dem som pantomimiska framställningar
med inströdda recitationer. — Från Nya riket
finnas bevarade religiösa hymner, som
i några fall starkt erinra om senare hebreiska
psalmer. Särskilt beaktande förtjänar
Ame-nofis IV :s sköna »Solhymn». »Anis vishet»
är en vishetsbok i samma genre som de förut
nämnda. Didaktiska verk äro även de till
en fiktiv lärjunge riktade »Förmaningar och
varningar», för vilka tiden tycks ha haft
förkärlek. Bevarade äro även en del
brevstäl-lare med dels äkta, dels fritt uppfunna
mönsterbrev till ledning för unga skrivare.
Som oavsiktliga sedeskildringar äro de av
stort intresse. Åtskilliga historiska
berättelser samt sagor finnas från denna tid. Till
den förra genren höra berättelsen om
hyksos-kungen Apofis och Sekenenre av Tebe, vidare
»Stormningen av staden Joppe» samt
»Un-amons resa», en skildring av ett tebanskt
sändebuds snöpliga äventyr i Fenicien kort
efter Ramses III:s tid. Rena
äventyrsberättelser äro de intagande sagorna om »De bägge
bröderna», »Den förtrollade prinsen» m. fl.
Ett brottstycke av en fabel ger berättelsen
om »Striden mellan huvudet och magen», som
starkt erinrar om den bekanta fabeln om
striden mellan magen och lemmarna. Ej mindre
än fem små samlingar kärlekslyrik från
denna tid ha undgått förgängelsen. Oftast ha
dikterna formen av växelsånger mellan de
älskande. — Från första hälften av sista
förkristna årtusendet härrör den för blott några
år sedan upptäckta men redan ryktbara
»Amen-em-opes vishetslära». Till skillnad
från flertalet egyptiska vishetsböcker är
denna genomandad av djup religiös känsla;
rent litterärt står den mycket högt. En ofta
uttalad förmodan, att de hebreiska
vishetsböckerna kommit till under egyptiskt
inflytande, har förvandlats till visshet genom
upptäckten av Amen-em-opes verk. Som A.
Erman uppvisat, är näml, hela avsnittet 22:17
—23: 11 i Ordspråksboken i G. T. med
undantag av 22: 26 ff. en för israelitiska
förhållanden något tillrättalagd övers, av språk ur det
egyptiska arbetet. — Av de rent religiösa
texterna återstår ojämförligt mycket mera än av
skönlitteraturen, beroende på att de förra i
stor utsträckning inhöggos i sten på
tempel-och gravväggar. Äldst och viktigast äro de
delvis från förhistorisk tid härrörande
»Pyramidtexterna» (se d. o.), en samling religiösa
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
