Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeberg, Lars Birger - Ekeberga - Ekeblad, ätt - Ekeblad, Claes, d. ä. - Ekeblad, Claes, d. y. - Ekeblad, Claes Julius - Ekeblad, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Ekeberga—Ekeblad
470
barnlagarna (se d. o.) äro bland de synliga
resultaten av detta arbete. Han bar ock
utgivit bl. a. »Äktenskapslagstiftningen» (1915;
3:e uppl. 1917) och
»Äktenskaps ingående
och upplösning» (1916).
E:s författarskap
omfattar i övrigt
»Studier i patenträtt», I
(1904), samt en mängd
smärre avh. och
uppsatser, icke minst i
(den av honom och
flera andra utg.) Svensk
Juristtidning. Då De
Geer 1920 bildade sin
fackmannaministär,
blev E. (27 okt.) justitieminister; han bibehöll
sin portfölj i v. Sydows ministär (23 febr. 1921),
avgick med denna 13 okt. 1921 och återtog
civilrättsprofessuren vid högskolan, var
andra gången justitieminister 19 april 1923—
14 okt. 1924 (i ministären Trygger) samt
utnämndes i juli 1925 till justitieråd. Bland de
många, delvis mycket betydelsefulla,
lagförslag, som med E:s kontrasignation förelagts
riksdagen och av denna antagits, märkas:
1921 om dödsstraffets avskaffande,
strafflindring för fosterfördrivning och
barnamord, förvaltning av bysamfälligheter,
konkurs och ackordsförhandling utan konkurs;
1924 om svenskt medborgarskap,
förmynder-skap, stads läggande under landsrätt,
åter-köpsrätt till fast egendom. C. G. Bj.
Ekeberga, socken i s. ö. Småland,
Uppvi-dinge härad, Kronobergs län; 176,46 kvkm,
2,062 inv. (1926). Utbreder sig över de
moss-uppfyllda skogsmarkerna i häradets s. del
kring övre Lyckebyån och Lesseboån (till
Ron-nebyån). Inom E. Kosta (se d. o.) glasbruk
(1,150 inv.) oøh Transjö glasbruk. 395 har
åker, 12,792 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt.
Ekeblad, svensk ätt. Stamfadern, Henrik
Simla, nämnes 1406—37 i Kopparbergs län.
Hans sonsons son regementsrådet Anders
Hansson (d. 1543) till Stola i Skaraborgs
län upptog efter mödernefränder det vapen,
varefter släkten senare tog namn. Den
introducerades 1625 med bl. a. Anders Hanssons
sonson Christofer E. (1592—1664), som
deltog i trettioåriga kriget och 1645—55 var
överste för Älvsborgs reg:te. Han var en
flitig versifikatör utan litterär betydelse. Om
hans son J. E. se nedan. Dennes son Claes E.
d. ä. (se nedan) blev frih. 1711 och greve 1719.
Ätten utgick på manssidan 1827. Litt.:
Uppsatser i Personhist. Tidskr. 1922 av O.
Man-nerfelt och 1923 av H. Lagergren. B. H-d.
Ekeblad, Claes, d. ä., greve, krigare,
riksråd (1669—1737), son till J. E. Ingick vid
Livgardet 1683, blev kapten vid M. Wellingks
reg:te i Stade 1686, överstelöjtnant vid
Östgöta tremänningsinf.-reg:te 1700, överste för
Elbingska inf.-reg:tet dec. 1703,
kommen
dant i Elbing 1704, generalmajor 1710, frih.
1711, kommendant i Stralsund s. å.,
landshövding i Närke och Värmland 1714, riksråd och
greve 1719. Utmärkte sig i Karl XII:s krig,
bl. a. vid Kliszow och Gadebusch. L. W :son M.*
Ekeblad, Claes, d. y., greve,
kanslipresident (1708—71), son till C. E. d. ä. Studerade
i Uppsala, Åbo och Halle, ingick i Riksarkivet
1726, blev kanslist i Kanslikollegium 1727,
kanslijunkare 1729 och
kammarherre 1731.
Vid riksdagen 1738—39
var E. led. av sekreta
utskottet och likaledes
1741, då han som eu
av hattarnas bästa
krafter deltog i de
hemligaste
underhandlingarna om
krigsplanerna mot Ryssland.
Han blev kansliråd s.
å. och var envoyé i
Paris 1742—44. E. satt
åter i sekreta utskottet 1746, blev riksråd dec.
s. å., 1747 rikskansliråd och 1750 därjämte
överste marskalk. Efter Höpken blev E.
kanslipresident 1761 och sökte vid hattarnas fall vid
riksdagen 1765—66 mildra efterräkningarna
genom frivillig avskedsansökan aug. 1765. Han
återinsattes i rådet och blev kanslipresident
1769. Nu såg han i konungamaktens
stärkande rikets räddning men var själv försiktig
och deltog ej i några revolutionsplaner. E. var
en nobel, älskvärd, oegennyttig, lärd och fint
bildad man med stora vetenskapliga intressen
men ingen statsman. Makten gled ur hans
händer till utanför rådet stående
partihövdingar. Han blev led. av Vet.-akad. 1740 samt
kansler för Åbo univ. 1762 och för Uppsala
univ. 1770. Om E:s hustru jfr De la
Gar-die, M. J. L. S.*
Ekeblad, Claes Julius, greve,
ämbetsman (1742—1808), son till C. E. d. y. Ingick
1755 i svenska och 1765 i franska armén, blev
1770 fransk överste, 1782 svensk generalmajor
i armén samt var 1784—96 landshövding i
Skaraborgs län. Hans dagböcker 1760—66 (nu
i Kungl. bibi.) ha givit stoff till en uppsats
av O. Levertin i »Från Gustaf III:s dagar»
(1896). N. Erdmann har utgivit E:s svenska
samhällssatir »Bozas resor» (1925) samt brev
från olika personer till E. i »Hemma och
borta på 1700-talet» (1925); jfr även N.
Erdmann, »Vid hovet och på adelsgodsen i
1700-talets Sverige» (1926). (B. H-d.)
Ekeblad, Johan, diplomat (1629—96); jfr
släktöversikten. Blev hovjunkare hos
drottning Kristina 1651, deltog i en beskickning
till Cromwell 1655—56, var kammarherre hos
Hedvig Eleonora 1658—71, vistades som
resident i Paris 1669—72 och var bankofullmäktig
1689—95. Åren 1649—64 skrev E. om
Kristinas och Cromwells hov, Karl X Gustavs
fälttåg och livet i Stockholm till sina föräldrar
intressanta och tidstypiska brev, utg. av N.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
