Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeblad, Johan - Ekeby (Gotland) - Ekeby (Närke) - Ekeby (Skåne) - Ekeby (Uppland) - Ekeby (Östergötland) - Ekebyborna - Ekebybruk - Ekebyholm - Ekebyhov - Ekecrantz, Thor Emanuel - Ekehorn, Johan Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Ekeby—Ekehorn
472
Sjöberg (2 bd, 1911—15). Biogr. av O.
Man-nerfelt (1903). (B. H-d.)
Ekeby, socken på mellersta Gotland, österut
från Visby, Gotlands län øch Norra härad;
16,76 kvkm, 325 inv. (1926). Omfattar smärre
skogs- och slättpartier i öns inre. 654 har
åker, 792 har skogs- och hagmark. Ingår i
Barlingbo och E. pastorat, Visby stift, Norra
kontraktet. ö.
Kyrkan är en av de intressantaste på
Gotland. Sydportalerna till det enskeppiga
långhuset och det i ö rakt avslutade koret ha
för Elasticus (se d. o.) typisk kapitälornering.
Dessa kyrkorums proportioner, högspända,
vida valv och höga dörr- och
fönstergenombrytningar, visa även på Elasticus som
upphovsman och datera verket till omkr. 1280.
Av en äldre anläggning från 1100-talets mitt
och senare hälft återstår tornet, som är
påbyggt i början av 1300-talet. Den färgrika
interiören har målningar från omkr. 1300, från
1600-, 1700- och 1800-talet. Dopfunten är
från 1100-talets mitt. Altaruppsats,
predikstol och brudstolar från 1700-talet äro
anmärkningsvärda prov på inhemsk
hantverks-konst. E. L-k.
Ekeby, socken i mellersta Närke, Sköllersta
härad, Örebro län; 40,11 kvkm, 1,208 inv.
(1926). Socknen genomflytes av en biå till
Täljeån. Terrängen växlar mellan smärre åsar,
sanka marker, skog och (i n.) slätt. 2,256 har
åker, 1,153 har skogs- och hagmark.
Egendom: Nynäs. Bildar med Gällersta ett
pastorat i Strängnäs stift, Askers kontrakt.
Ekeby, socken i n. v. Skåne, Luggude härad,
Malmöhus län, inom häradets s. ö. del; 33,06
kvkm, 3,866 inv. (1926). Upptager ett något
kuperat höjdparti. 2,534 har åker, 450 har
skogs- och hagmark. Egendom: Gedsholm.
Inom socknen Skromberga gruvsamhälle (2,850
inv.). Bildar med Frillestad ett pastorat i
Lunds stift, Luggude kontrakt.
Ekeby, socken i ö. Uppland, Olands härad,
Uppsala län, kring Olandsån; 79,98 kvkm,
1,022 inv. (1926). Är kuperad skogsmark och
myr i ö. kring sjön Vällen; öppna fält utefter
Olandsån och i socknens v. del intill Alunda
socken. 1,897 har åker, 3,771 har skogs- och
hagmark. Bildar med Bladåker ett pastorat i
Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontrakt.
Ekeby, socken i s. v. Östergötland, Göstrings
härad, Östergötlands län, kring Svartån och
dess biflod Lillån; 112,79 kvkm, 3,753 inv.
(1926). Sträcker sig söderut till Sömmen och
utgör en del av Holavedens skogstrakt. Kring
Svartån och Lillån öppnare fält. Inom E.
huvuddelen (2,163 inv.) av Boxholms
muni-cipalsamhälle. 1,810 har åker, 8,198 har
skogs-och hagmark. Egendom: Boxholm. Bildar med
Rinna och Blåvik ett pastorat i Linköpings
stift, Göstrings kontrakt.
Ekebyborna, socken i mellersta
Östergötland, Bobergs härad, Östergötlands län, på s.
sidan av Boren; 36,70 kvkm, varav 11,9 vatten,
683 inv. (1926). Är en åt olika sidor öppen,
delvis skogig slätt med enstaka åshöjder.
1,475 har åker, 577 har skogs- och hagmark.
På en udde i Boren egendomen Ulvåsa. Ingår i
Varv-Styra, E. och Asks pastorat, Linköpings
stift, Aska kontrakt.
Ekebybruk, tegelbruk och kakelfabriker
inom Bondkyrka socken, 2 km s. v. om
Uppsala. Tillverkning av kakelugnar, spisar,
mur-och taktegel, väggbeklädnadsplattor samt, i
fabrik i Uppsala, kakelugnar, keramik och
stenkärl. Ägare Uppsala-Ekeby a.-b.
Aktie-kap. 1,530,000 kr., antal arbetare ung. 300,
årligt tillv.-värde omkr. 2 mill. kr.
Ekebyholm, gods i ö. Uppland, vid sjön
Syn-ningen, 2 mil v. om Norrtälje, Rimbo socken,
Stockholms län; 4,250 har, därav omkr. 1,000
har åker. Tax.-värde 798,200 kr. (1925).
Huvudbyggnaden av sten i tre våningar
uppfördes på 1600-talet och ombyggdes på 1820-talet.
Ägdes på 1500- och i början av 1600-talet av
ätten Oxenstierna, sedan av ätten Horn (1643
—1716, 1724—1828). Egendomen är numera
styckad; huvudgården, Ekebyholms gård,
omkr. 750 har, äges sedan 1926 av J. A. S. A.
Bolinder.
Huvudbyggnaden på Ekebyhov.
Ekebyhov, gods i sydligaste Uppland, på
s. ö. delen av Ekerö, 14 km s. v. om
Stockholm, Ekerö socken, Stockholms län; 600 har,
därav 250 har åker. Tax.-värde 281,000 kr.
(1925). En del av E. har tillhört Sten Sture
d. ä. E. bildades som frälse 1620 av riksrådet
Clas Horn och tillhör sedan 1790 släkten Ihre.
Ekecrantz, Thor Emanuel, farmakolog
(f. 1856 18/i). Avlade apotekarexamen 1880,
arrenderade apoteket i Mölndal 1885—93, tog
studentexamen 1893 och blev fil. dr i
Uppsala 1901. E. var prof, i kemi och kemisk
farmaci vid Farmaceutiska institutet 1904—
21 samt institutets föreståndare 1904—10 och
1918—22. Han grundade 1897 Svensk
Farma-ceutisk Tidskrift och var dess redaktör t. o. m.
1906. E. har utgivit flera läroböcker. Han
tog avsked 1921 och har sedan tjänstgjort
som chef för Apotekarnes droghandels a.-b:s
analytiska laboratorium och som inspektör för
a.-b. Pharmacia.
Ekehorn, Johan Gustaf, kirurg (f. 1857
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
