Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekman, Erik Jakob - Ekman, Fredric Joachim - Ekman, Fredrik Gustaf - Ekman, Fredrik Laurentz - Ekman, Gustaf - Ekman, Gustaf Henrik - Ekman, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Ekman, F. J_Ekman, G.
490
2:a uppl. 1893) och »Den inre missionens
historia från början af 18:de årh. till närvarande
tid» (5 bd, 1896—1902; ny revid. uppl. utg. av
N. P. Ollén 1921—22), ett arbete, som lider av
brist på vetenskaplig kritik och metod men
rymmer ett för kännedomen om de religiösa
rörelserna i Sverige under 1800-talets senare
del oskattbart källmaterial. — Litt.: J. W.
Håkansson, »E. J. E.» (1919). E. Nvvn.
Ekman, Fredric Joachim,
Finlandssvensk prästman och skriftställare (1798—
1872). Blev fil. dr 1823, var en tid amanuens
vid Helsingfors univ:s konsistorium och lärare
i Viborg; prästvigdes 1838 och var bl. a. präst
vid Finska församlingen i Stockholm samt
1841—42 på Runö. E. utgav »Beskrifning
om Runö i Liffland» (1847), en värdefull källa
för kännedomen om äldre förhållanden på ön.
Ekman, Fredrik Gustaf, kemist,
hy-drograf och industriman (f. 1852 29/8); jfr
släktöversikten. Studerade vid Chalmersska
slöjdskolan, Fresenii laboratorium i Wiesbaden
och vid Uppsala univ.
E. deltog 1876—77 i
omfattande
hydrografiska undersökningar i
Östersjön, Kattegatt
och Skagerak, vilka
bl. a. haft stor
betydelse för klarläggande
av frågor rörande
sillens vandringar (jfr
Hydrografi). 1880
blev E. teknisk chef
och 1900 verkst. dir. i
a.-b. D. Carnegie & co.,
Göteborg. När bolaget 1908 upphörde och dess
sockerfabrik övertogs av Svenska
sockerfa-briks-a.-b., blev E. dir. i sistnämnda bolag.
I några år var han stadsfullmäktig i
Göteborg. Han har vidare varit ordf, i bl. a.
Sveriges industriförbund samt tillhör Göteborgs
högskolas styrelse. 1907 blev han fil. hedersdr
vid Göteborgs högskola. En av
initiativtagarna till och från dess bildande led. av
Svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen, har E. en följd av år varit svensk
delegerad i Internationella rådet för
havsforsk-ning. Han har donerat medel till en
oceano-grafisk institution vid Göteborgs högskola.
Bland E :s skrifter märkas »Hydrografiska
undersökningar vid Bohuskusten» (1880) och
(tills, m. O. Pettersson) »Grunddragen af
Ska-geraks och Kattegats hydrografi» (1891—92).
Led. av Vet.-akad. 1926.
Ekman, Fredrik Laurentz,
vetenskapsman (1830—90); jfr släktöversikten. Blev
1857 fil. dr i Uppsala och 1870 prof, i kemi
och kemisk teknologi vid Tekniska högskolan.
1875 blev han led. av Vet.-akad. 1877 ledde
han den då utförda hydrografiska
undersökningen av svenska hav. — E. författade flera
avh. i kemi och hydrografi, bl. a. »Om
hafs-vattnet utmed bohuslänska kusten», »On the
general causes of the ocean currents», »Om
hydrografiska förhållanden inom Mälaredalens
vattenområden», »Studier öfver sötvatten och
deras analys» och »Den svenska hydrografiska
expeditionen år 1877». Han konstruerade
åtskilliga hydrografiska och fotometriska instrument.
Ekman, Gustaf, metallurg, bruksidkare
(1804—76), son till G. H. E. Avlade
bergsexamen i Uppsala 1825, ägnade sig åt
järnhanteringen och var 1827—36 anställd på
Järnkontorets stat, övertog
1836 förvaltningen av
det hans fader
tillhöriga Lesjöfors bruk
och utvecklade det till
ett synnerligen ansett
verk. E:s insatser i
svensk järnhantering
voro betydande. Såväl
för lancashiresmidets
allmännare
tillämpning som vid
åtskilliga viktiga tekniska
förbättringar inom
tackjärnstillverkningen var E. den drivande
kraften. Särskilt fäste han sitt namn vid den
1843 f ggn byggda s. k. Ekmans
koltornsväll-ugn. Led. av Vet.-akad. 1847. G. H-r.
Ekman, Gustaf Henrik, affärsman,
kommunalman (1774—1847); jfr
släktöversikten. Grundade 1802 jämte G. R. Prytz firman
Ekman & co., var en driftig och
framgångsrik affärsman och därjämte en av Göteborgs
mest betrodda kommunalmän. Som led. av
styrelsen för Villinska fattigfriskolan, då
stadens enda folkskola, verkade E. nitiskt för
folkundervisningen; som ordf, för
borgerska-pets äldste genomdrev han (1811), att staden
själv övertog skjutsväsendet. Han var många
år ordf, i Trollhätte kanalbolags styrelse och
led. av Göta kanalbolags diskontdirektion
samt arbetade ivrigt för underlättande av
sjöfarten på Göteborg. Han var 1810 en av
stadens representanter i borgarståndet. E.
var en kraftfull, plikttrogen, flärdlös man
och avböjde alla yttre utmärkelser utom
kom-merserådstiteln, som han erhöll 1810. (A. A-t.)
Ekman, Gösta, skådespelare (f. 1890 28/ia).
Var 1908—11 anställd vid Rönnbladska
sällskapet, 1911—13 vid Nya teatern i Göteborg, 1913
—25 vid Svenska
teatern och är från 1926
tills, m. John och
Pau-line Brunius dir. för
Oscarsteatern. E. har
gästspelat i Oslo och
Helsingfors, företagit
egna turnéer i
svenska landsorten och
med stor framgång
också ägnat sig åt
filmen (Karl XII,
Faust). Bland E:s
roller märkas Lyckoper,
prins Erik i »Gustav Vasa», Essex i »Kring
drottningen», Gustav IV Adolf i »Magda-
Ord, som saknas under
E, torde sökas under
Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
