Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekman, Karl Johan - Ekman, Oscar - Ekman, Per Frithiof Laurentius - Ekman, Robert Wilhelm - Ekman, Sven Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Ekman, O__Ekman, S. P.
494
prästerskapets avlöning den 9 dec. 1910»
(1915) samt författat bl. a. »Om riktlinjerna
för en ny kyrkoförfattning» (1913), »Klasser
och partier i Sverige» (1917) samt »Drottning
Omma och andra dikter» (1919). Även åt
kyrkomusiken har E. ägnat intresse och
komponerat sånger till piano, sånger för blandad
kör och manskör (mest andliga), piano- och
violinstycken. Ths.*
Ekman, Oscar, affärsman, donator (1812
18/i2—1907 ^/s); jfr släktöversikten. Ägnade
sig mycket tidigt åt affärslivet och blev
1845 dispcmnt och kontorschef i firman D.
Carnegie & co., vars
stora anläggningar i
Göteborg han ännu
mera utvecklade. Som
redlig och mycket
framgångsrik
affärsman åtnjöt E. stort
anseende i sin
hemstad och deltog en tid
flitigt i det
kommunala livet där
(stadsfullmäktig 1865—85).
Han var en av
stiftarna av
Skandinavi
ska kredit-a.-b., i vars styrelse han i flera
årtionden var ordf., av Göteborgssystemet (se
d. o.) och av Göteborgs
arbetarbostadsaktiebo-lag. 1879—81 tillhörde han Andra kammaren,
1882—87 Första kammaren (för Göteborgs
stad) men tog föga del i riksdagsdebatterna.
E. var en av landets största donatorer.
Varmt intresserad för nykterhetsrörelsen,
understödde han bl. a. frikostigt Svenska
nyk-terhetssällskapet och Sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran. Därjämte skänkte han
stora belopp till olika kyrkliga, filantropiska
och fosterländska ändamål, till Uppsala univ.
o. s. v. Särskilt intresserade han sig för
Göteborgs högskola, förmådde sin ungdomsvän D.
Carnegie (se d. o.) att för denna lämna en
betydande donation och bidrog själv med olika
gåvor (sammanlagt omkr. 1 mill. kr.) till nya
professurer, ny byggnad och en fond för
utgivande av högskolans årsskrift. E. och hans
maka i 2:a giftet, Maria E., f. Lavonius
(1846—1915), bekostade ett kapell vid
Lützen, grundlagt 1906. E. testamenterade bl. a.
400,000 kr. för understödjande av
immigrationen, 200,000 kr. till ett sjukhus i örgryte och
1 mill. kr. till »Oscar och Maria E:s
donationsfond» för folkupplysning och
folkuppfostran; hans änka och arvingar ha bl. a.
skänkt 200,000 kr. till en professur i ortopedi
vid Karolinska institutet i Stockholm samt
300,000 kr. till en pensionsfond vid Göteborgs
högskola, Litt.: O. Mannström, »O. E. 1812
—1907» (1922). K. W-g.*
Ekman, Per Frithiof Laurentius,
arkitekt (f. 1871 18/io). Studerade vid Tekniska
högskolan 1892—97, vid Konstakademien 1897
—99 och under upprepade utlandsresor. Har i
samarbete med G. Hagström utfört ett antal
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
privatbyggnader i Stockholm, affärshus,
privata läroverk samt utan kompanjon
kommunalhus, tingshus, herrgårdar m. m. G-g N.
Ekman, Robert Wilhelm, finländsk
målare (1808—73). Föddes i Nystad, studerade
1824—37 vid Stockholms konstakademi, reste
med svenskt statsstipendium, som han
innehade till 1843, till
Paris och Italien,
återkom 1844 och-blev då
medlem av
Konstakademien. Han
överflyttade 1845 till Äbo, där
han bildade en
teck-ningsskola och var
bosatt till sin död. Under
sin studietid i
Stockholm hade han,
närmast påverkad av
Sandberg, haft stor
framgång med
folk
liga genrer från svenska bygder
(»vardagslivets poet i den bildande konsten»
kallade honom Fredrika Bremer). I Paris var
han elev av Delaroche, i Italien målade
han lantliga familjescener, banditer och
folktyper. I Finland väckte han efter sin
överflyttning dit sensationellt uppseende, främst
med sina motiv ur dikter av Runeberg. Han
fick stora beställningar på bibliska och
historiska tavlor, utförde fresker i Åbo domkyrka,
målade jämte finskt folkliv ceremonibilder
och altartavlor och sökte även ge de finska
myternas gestalter konstnärlig form — denna
strävan översteg dock h. o. h. hans förmåga.
Outtröttligt verksam, mångsidig och
försöks-lysten, blev han vägbrytare för konsten i
Finland på så sätt, att han praktiskt visade, att
en målare, som ej inskränkte sig till att
åstadkomma billiga porträtt, kunde leva och verka
inom landets gränser. Arbeten av E. finnas
bl. a. i Finska konstföreningen, riddarhuset,
senatshuset, universitetet och studenthuset i
Helsingfors, i kyrkor flerstädes i landet samt
i Åbo museum o. a. Litt.: J. Tikkanen, »Finska
konstföreningen 1846—1896» (1896); monogr.
av B. Hintze (1926). G-g N.
Ekman, Sven Petrus, zoolog (f. 1876
31/s). Blev 1904 fil. dr och docent vid Uppsala
univ., 1909 lektor vid Jönköpings och 1916
vid Uppsala högre allmänna läroverk; s. å.
ånyo docent i Uppsala. Bland nuv. forskare
på sötvattensbiologiens område intar E. en
framskjuten plats. Han har behandlat de
svenska sötvattnens fauna av små lägre
kräftdjur från historisk-djurgeografiska och
biologiska synpunkter, allsidigt studerat de
relikta kräftdjuren (jfr Relikter) i
svenska sjöar samt utgivit en monogr. över
Vätterns bottenfauna, för vars kvantitativa
uppskattning han utfört de första boniteringarna
(se d. o. 3) i sötvatten (»Die Bodenfauna des
Vättern, qualitativ und quantitativ
unter-sucht», 1915). E. har även ägnat sig åt
djurgeografiska studier över Skandinaviens högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
