Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elbe - Elbehertigdömena - El Beni - Elberfeld - Elberfeldsystemet - Elberling, Rudolf Emil - Elbeslaver - Elbe—Travekanalen - Elbeuf - Elbfas, Jakob Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Elbehertigdömena—Elbfas
524
sjöarna genom bifloden Elde och från
Altmark genom Jeetzel. Nedre E. (nedanför
Lauenburg) mottager vatten från
Lüneburg-heden genom Ilmenau och Oste. Floden vidgar
sig från Hamburg till en bred, trattformad
mynningsvik, omgiven av hedar (Geest) och
bördiga marskland.
E:s längd är 1,112 km, flodområdet 144,055
kvkm. Dess bredd är vid Moldaus inflöde 130
m, vid Dresden 150 m, vid Hamburg 500 m
och vid Kuxbaven 15,000 m. E. är segelbar
för mindre båtar till Neratovice, för större
fartyg till Pirna, för oceangående till Hamburg.
Vattendjupet är för mellersta E. omkr. 3 m,
från Hamburg 7—9 m. Is betäcker floden inom
bömiskt område omkr. 2 mån. årl., vid
mynningen omkr. 20 dagar; till Hamburg hålla
isbrytare segelleden öppen. Tidvattnet gör sig
märkbart till Geesthacht, vid springflod till
Lauenburg. Vid flod stiger E. i medeltal 1,8
m vid Hamburg, vid Kuxbaven 3 m.
Medel-vattenmängden är 687 kbm i sek.
E. står genom Plauer Kanal i förbindelse
med Havel, genom Friedrich-Wilhelms-Kanal
över Spree med Oder, genom Finowkanal och
Berlin-Stettiner-Kanal (över Havel och Spree)
ävenledes med Oder, med Östersjön genom
Elbe—Travekanalen och Nord—östersjökanalen
och genom Schwingekanal med nedre Weser.
Kanal till Rhenområdet är under arbete (se
M i t te 1 1 a n dk a u ale n). Elbetrafiken
omfattade 1925 i Dresden 6,997 fartyg, 495,300
ton gods och 12,700 ton virke flottledes, i
Magdeburg 6,947 fartyg, 1,025,500 ton gods
och flottledes 4,100 ton virke och i Hamburg
37,253 fartyg och 6,735,400 ton gods.
Viktigaste hamnar utom de tre nämnda äro
Altona, Harburg, Tangermünde, Schönebeck,
Barby, Aken, Dessau-Wallwitzhafen, Riesa och i
Böhmen Dècin-Podmokly, Aussig (LJsti) och
Litomèfice (Leitmeritz). Stora varv finnas i
Rosslau, Riesa och Dresden.
Litt.: E. Gennerich, »Die Flüsse
Deutsch-lands» (Zeitschrift für Gewässerkunde, bd 8,
h. 3 och 4, 1907); R. Linde, »Die Niederelbe»
(6:e uppl. 1924); E. Schöne, »Die
Elbtalland-schaft unterhalb Pirna» (2:a uppl. 1923);
Die E. (tidskrift, sedan 1922). E. L-r.
Genom Versaillestraktaten (1919) och
Elbe-sjöfartsakten i Dresden 22 febr. 1922 (med
tilläggskonvention, Prag, 27 jan. 1923)
förklarades Moldau nedanför Prag och E. från
Moldaus inflöde till mynningen för internationell
farled och sjöfarten på denna fri och öppen
för alla nationers fartyg, som följa
ovannämnda överenskommelsers regler. Farleden
förvaltas av en internationell kommission med
säte i Dresden, bestående av fyra ombud för
tyska strandstater, två för Tjeckoslovakien
samt ett brittiskt, ett franskt, ett italienskt
och ett belgiskt ombud. A. A-1.
Elbehertigdömena, hertigdömena Slesvig och
Holstein (stundom även Lauenburg).
EL Beni, depart. i n. Bolivia, begränsat i
ö. mot Brasilien av Rio Mamoré och Rio
Guaporé; 264,456 kvkm, 52,450 inv. (1915).
Huvudstad: Trinidad. E. är till stora delar
täckt av urskog. Genomflytes av Rio Mamoré
och bifloder till denna och till Rio Guaporé;
på gränsen i v. Madeiras v. källflod Rio
B e n i (från Cordillera real vid La Paz, omkr.
1,500 km lång, segelbar).
Edberfeld [-fält], stad i preuss.
Rhenpro-vinsen, på ömse sidor om Wupper, nedanför
Barmen; 164,413 inv. (1925), tills, m. Barmen
omkr. 350,000 inv. Dubbelstaden har vuxit
ut över den trånga Wupperdalen in i
sido-dalar och uppför angränsande höjder. Mellan
städerna leder en elektrisk luftbana över
Wupper. E. är knutpunkt på järnvägen
Hagen—Düsseldorf och har 7 stationer. Många
ståtliga byggnader: gamla rådhuset (nu
konst-ooh konsthantverksmuseum), nya rådhuset
(uppfört 1900), riksbanken, stadsteatern; på
högra Wupperstranden en bronsstaty av
Bis-marck. E. är en av Tysklands största
industristäder, jämte Barmen medelpunkt för
rikets bomullsindustri. Viktigaste
industrigrenar i E. äro väverier (siden-, ylle- och
bomulls-) och spinnerier, kattuntryckerier,
kemiska fabriker (färg- m. m.), tillverkning av
konstsilke, spetsar, konfektionsvaror, pianon,
papper m. m., järngjuterier och bryggerier.
Betydande är textilgrosshandeln. E. L-r.
Elberfeldsystemet, en organisation av
kommunal fattigvård, som först genomfördes i
Elberfeld. Se Fattigvård.
Elberling, Rudolf Emil, dansk
författare (f. 1835). Blev student 1852, idkade
historiska studier, var 1860—82 fast
medarbetare i Fædrelandet och skötte där
företrädesvis utrikespolitiska avd. 1880—1912 var han
riksdagens bibliotekarie och åvägabragte en
samling biografier över riksdagsmän, som
(1926) av hans brorson och efterträdare, Victor
E., förberedes till utgivning. E. utgav 1884
veckotidningen Den Uafhængige. Han har
lämnat väsentliga bidrag till »Nordisk
con-versationslexikon» (2:a och 3:e uppl.), Brickas
»Dansk biografisk leksikon» (1887—1905),
Sal-monsens »Konversationsleksikon» (sedan 1894)
och var 1875—1923 medarbetare för Danmark
i Nordisk Familjebok (l:a uppl. och 2:a uppl.
t. o m. bokstaven D i suppl.). P E-t.
Elbeslaver, se V e n d e r.
Elbe—Travekanalen förbinder Elbe (vid
Lauenburg) med Trave (vid Lybeck),
tillgänglig för fullt sjögående fartyg. Byggdes 1895
—1900; 67 km lång, 2 m djup. Ersätter
Stecknitzkanalen. 1925 inlöpte denna väg till
Lybeck 4,234 fartyg, som befordrade 565,800
ton gods, och flottledes 100 ton virke.
Elbeuf [-bö’f], stad i Normandie, fr. dep.
Seine-Inférieure, på Seines vänstra strand;
18,672 inv. (1921). Berömd klädestillverkning.
Elbfas [äTp-], Jakob Henrik,
porträttmålare (d. 1664), f. i Livland, kom sannolikt
mot mitten av 1620-talet till Stockholm. Han
nämnes tidigast i handlingar från 1629 som
»kontrefejare och målare», var sedermera
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
