Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldh, Carl Johan (skulptör) - Eldhandvapen - Eldhärdig - Eldhöjd - El-Djezire (Mesopotamien) - El-Djezire, El-Gezira (Sudan) - Eldkastare - Eldkula - Eldkult - Eldkvarn - Eldledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Eldh, C. J__Eldledning
538
Eldh, Carl Johan, skulptör (f. 1873 10/5).
Studerade en kort tid vid Tekniska skolan i
Stockholm och från 1895 i Paris, utställde
från 1899 på salongen och hos
Konstnärsförbundet hemma nakna
figurer: »Eva»,
»Moderssorg» (Glyptoteket
i Köpenhamn),
»Linnea» (Stockholms
högskola), »Oskulden» m.
fl. 1902 ff. tillkommo
de modernt realistiskt
hållna figurerna »Mor»
(Upplands nation i
Uppsala), »Afton»,
»Vid natthärbärget»
samt statyetter och
porträttbyster: Oskar
II (svenska legationen i Paris), Strindberg
(Nationalmuseum), G. Fröding, R. Bergh, V. Balck
(Stadion i Stockholm), Olof Rudbeck
(Uppsala) m. fl. i brons. I sandsten eller granit
utfördes K. Nordström, T. Aulin, K. Staaff
(i riksdagshuset och vid Sveavägen i
Stockholm) och Hj. Branting (i Stockholms
stadshus 1926). Bland E:s större verk äro G.
Wen-nerbergs staty på Djurgården (i Stockholm)
och i Minneapolis (1915—16), ett par olika
skisser till staty av Strindberg samt de tre
allegoriserande nakna statyerna »Poeten»,
»Målaren», »Diktaren» (Strindberg, E.
Josephson och Fröding) på stadshusets
strandterrass i Stockholm (1923). Dessutom gruppen
»Ungdom» (Nationalmuseum och flerstädes),
»Självkritik» (flickstaty vid stadshuset),
»Sången» och »Dansen» (sammastädes),
fontän med kvinnofigurer i relief på
Birgerjarls-gatan, dekorativa kompositioner vid
Östermalms m. fl. läroverk samt på andra
byggnader i Stockholm och Göteborg, jättebysten
»Strömkarlen» vid Trollhätte kraftverk m. fl.
Med sjudande arbetshåg och aldrig tröttad
försökslust har E. utvecklat sig från en
känslig formtalang (kvinnostudierna) till en skarp
karakteristiker (porträtten) och ytterligare
fram till bred och dristig monumentalitet i
hållning och uttryck. G-g N.
Eldhandvapen, se Handeldvapen.
Eldhärdig, se Brandsäkerhet.
Eldhöjd, vid artilleripjäser eldrörets (eg.
dess tappaxels) höjd över
uppställningsplatsen. E. bestämmes sålunda av lavettagets
konstruktion. Vid fartygs- och
kustfästnings-kanoner betecknar man med e. även eldrörets
höjd över vattenytan. G. af W-dt.
El-Djezlre (= ön), arab, namn på
Mesopotamien (se d. o.).
El-Djezlre, E 1 - G e z i r a, »ön», den del av
Engelsk-egyptiska Sudan, som begränsas av
Vita och Blå Nilen. I n. stäppartat, i s.
neder-bördsrikare gräsland, är E. ännu uppodlat
blott vid floderna, men genom betydande
dammbyggnader (se N i 1 e n) har
konstbevattning påbörjats, och bomullsodlingen anses få
stor framtid.
Ord, som saknas under
»Ungdom.» Grupp av C. J. Eldh. I brons i
Nationalmuseum.
Eldkastare, dets. som eldspruta (se d. o.).
Eldkula, se Meteoriter.
Eldkult, se E 1 d d y r k a n.
Eldkvarn, gammalt namn för ångkvarn.
Eldledning, en befälhavares verksamhet i
att leda eldgivning (se d. o.) med honom
underställda vapen (artilleri, handvapen,
torpeder m. m.). Vid striden med handvapen, som
huvudsaki. utkämpas i spridda eller gruppvis
sammanhållna skyttelinjer, försvåras e. i hög
grad genom att förbindelsen mellan de olika
befälhavarna och den skjutande truppen på
grund av fiendens eld ej kan under
strids-bullret behörigen upprätthållas. Vid artilleriet,
som uppträder på jämförelsevis långt avstånd
från fienden, får e. mera teknisk karaktär
och utomordentligt stor betydelse för eldens
effektivitet. Vid artilleriet försiggick taktisk
e. ännu i slutet av 1800-talet så, att samtliga
befälhavare befunno sig omedelbart vid sina
batterier, divisioner m. m. och ledde elden
med rösten. Detta fordrade t. ex. vid ett
batteri, att målen måste vara synliga från
pjäserna eller åtm. från någon punkt omedelbart
intill dem, och därav följde, att batteriet
sällan kunde placeras skyddat. Numera ledes
elden alltid från en plats (e 1 d 1 e d n i n g
s-plats), som utses fullt oberoende av
pjäsernas platser (batteriplatsen) och ofta
ligger flera km från denna. Från
eldlednings-platsen observeras målterrängen och
kommenderas elden per telefon, signal el. dyl. till
batteriplatsen. Elden kan även ledas eller
enbart observeras från en ännu längre
framskjuten observatör, för vilken s. k.
observationsplats upprättats, eller ock från
E, torde sökas under A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
