Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eleatiska skolan - Electoral college - Electra - Electus - Elefantdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Electoral college—Elefantdjur
552
f. Kr. i Kolofon, d. efter 473 f. Kr. i Elea).
Han sökte rena det gudomligas begrepp från
bestämningarna mångfald och förändring. Hos
Homeros och Hesiodos tillädes gudarna
(liksom i de vanliga föreställningarna om dessa)
mänskliga egenskaper och t. o. m. skamliga
lidelser; enl. Xenofanes kan det blott givas
e n gud — enär det gudomliga måste vara
det högsta och bästa och blott e n kan äga
dessa egenskaper —, och denne är ej lik de
dödliga. Han ser och hör allt med hela sitt
väsen, rör allt med sin tankekraft, förflyttar
sig ej, är kvalitativt enhetlig, d. v. s. äger
blott en kvalitet och sammanfaller med
världsalltet. Denna lära är självmotsägande: hur
kunna de mångfaldiga tingen vara lika med
den enhetlige guden? Hur kunna tingen, som
uppkomma och förgås, sägas vara den
oföränderlige guden? De följ, eleaterna löste
svårigheten genom att förneka, att det ges
mångfald och förändring; det ges blott ett
enhetligt väsen. Denna grundtanke utfördes av
Parmenides (f. omkr. 540 f. Kr. i Elea,
vars lagar han säges ha stiftat). Av hans
lärodikt »Om naturen» finnas fragment i behåll.
I dess första del är grundtanken, att blott
det varande är, ty vara är verklighet, och
det, som icke är, kan icke vara verkligt. Det
icke varande kan ej heller tänkas. Varat kan
ej vara mångfald, ty mångfaldsmomenten äro
då skilda från varandra, och är ett av dem
vara, måste de andra vara icke-vara. Det
finns därför blott ett enda vara, odelbart och
utan differens inom sig. Trots detta antar
Parmenides, att varat är klotformigt, ett fyllt
rum och ändligt, som varken kan uppkomma,
förändras eller gå under. Han stod på en så
primitiv ståndpunkt, att han ej skilde mellan
kroppslig och andlig verklighet, och bestämde
därför varat ej blott som fyllt rum utan även
som tänkande. Det allmänna antagandet av
mångfald och förändring förklarades så, att
man uppfattar på detta sätt, därför att
sinnena bedraga en — vilket är en
cirkelförklaring. I diktens andra del framställes hur
världen måste förklaras, om det även gåves ett
icke-vara, näml, ur två högsta principer, varat
och icke-varat, som identifieras med ljus och
mörker. Detta brukar kallas Parmenides’
hypotetiska fysik. Hans förnekande av
förändringen och mångfalden, som väckte löje i
Grekland, försvarades av hans lärjunge Z
e-n o n (f. omkr. 500 f. Kr.), vilken torde ha
varit en av de andligen rikast utrustade
människor, som funnits. Av hans bevis för att de
vanliga föreställningarna om förändring och
mångfald äro oriktiga äro följ, fem viktigast.
1. Vore det varande mångfald, skulle det
samtidigt vara oändligt stort och oändligt litet;
oändligt litet, ty mångfalden måste bestå av
enheter och varje enhet vara odelbar, annars
vore den ej enhet. Det odelbara har ingen
storhet, enheterna alltså ingen och
mångfalden, som består av dem, ingen — det varande
är då oändligt litet. Men även oändligt stort,
ty delarna måste vara något, eljest äro de
icke. Äro de något, måste de äga storhet,
d. v. s. äga delar, som falla utanför varandra,
och dessa delar i sin tur äga delar o. s. v.
Varje del blir oändligt stor, och även det hela
äger oändlig storhet. 2. Ges det mångfald,
måste det varande vara begränsat till antalet,
ty dess delar äro så många, som de äro, och
obegränsat till antalet, ty varje del måste
skiljas från varje annan genom gränser men
gränsen i sin tur skiljas från dem, som
begränsas genom gränser, o. s. v. i oändlighet.
3. Rörelsen är omöjlig, ty ingenting kan börja
röra på sig; för att genomlöpa en sträcka
måste kroppen, som rör sig, först genomlöpa
hälften av denna sträcka och då även hälften
av denna hälft o. s. v. in infinitum. 4. Om
detta bevis se Akilles och
sköldpaddan. 5. Så länge något är i ett och samma
rum, vilar det. Den flygande pilen är i varje
ögonblick i samma rum, alltså vilar den i
varje ögonblick och vilar då under hela sitt
lopp. Genom dessa bevis dragas motsägande
konsekvenser ur de vanliga föreställningarna
om tid och rum. — Som den fjärde eleaten
räknas Melissos från Samos, vilken 441
f. Kr. besegrade Atens flotta under Perikles;
han fattade varat som rumsligt oändligt.
— Skolans avslutning och upplösning finner
man hos sofisten Gorgias. Se E. de Marchi,
»L’ontologia e la fenomenologia di Parmenide
Eleate» (1905); R. Salinger, »Kants
Antino-mien und Zenons Beweise gegen die
Beweg-ung» (1906); Goebel, »Die vorsokratische
Phi-losophie» (1910); Zeller, »Die Philosophie der
Griechen» (6:e uppl. 1919). C. H-m.
Electoral college [ile’ktarel kåTid^],
»väliar-kollegium», i Amerikas förenta stater namn
dels på samtliga elektorer för utseende av
president och vicepresident, dels på varje grupp
av sådana elektorer från en enskild stat.
Om valets förlopp se Amerikas förenta
stater, sp. 805.
Ele’ctra, se E 1 e k t r a.
Ele’ctus, »utvald», inom katolska kyrkan
titel för en av vederbörande valkorporation
till biskop vald person, som ännu ej invigts
i sitt ämbete. Ibland kunde hända, att
invigningen uteblev; så var t. ex. fallet med
Hemming Gadh, som från 1501 till sin död
förde titeln e. (till Linköping).
Elefantdjur, Probosci’dea, en egendomligt
utvecklad ordning av däggdjuren, i nutiden
företrädd blott av elefantsläktet (se
d. o.) men omfattande talrika fossila former
av skilda typer. Först i början av 1900-talet
har ljus kastats över e:s härstamning och
tidigare utveckling genom fossilfynd från
äldre tertiär (oligocen), gjorda av Ch. W.
Andrews (se d. o.) i öknen vid Fajum i
Egypten. Genom dessa fynd har elefanternas
utvecklingshistoria blivit så klarlagd, att den
framstår som ett sidostycke til] hästarnas
klassiska stamträd. Samma fynd ha också
ådagalagt, att e. och sjökorna (Sirenia) ut-
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
