Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Elektriska järnvägar
588
vid elektrifieringen av linjen Stockholm—
Göteborg, vilket arbete slutförts 1926,
likaledes använda enfassystemet. Den kanske
viktigaste invändningen mot detta system har
varit de störningar, som växelströmmen
åstadkommit vid närbelägna ledningar. Dessa ha
minskats genom att telefon- och
telegrafledningar förlagts i kablar eller flyttats på
betryggande avstånd från banan.
Kontaktledningens induktionsverkan elimineras genom
en på kontaktledningsstolparna förlagd
särskild återledning, som på vissa punkter är
förbunden med skenorna, och genom s. k.
sug-transformatorer, belägna ung. mitt emellan
dessa punkter, vilka tvinga den genom
skenorna återgående strömmen upp i
återled-ningen. Vid stationer med mycket utbredda
kontaktledningsnät anordnas en förbiledning
för kontaktledningsströmmen. Genom de
åtgärder, som vidtagits, har det varit möjligt
att öka avståndet mellan inmatningspunkterna
från 30—40 km, vilket förut ansågs som högsta
avstånd, till över 100 km. Den för
elektrifieringen erforderliga energien tages från
statens redan befintliga landskraftnät för
trefasström, som vid fem understationer
nedtrans-formeras och omformas genom roterande
omformare till enfasström, 16,000 volt, 162/3
perioder. Bild 10 visar kontaktledningen på
enkelspårig bana med sugtransformator, och av
bild 6 framgå anordningarna för
kontaktledningens uppbärande vid en station.
Lokomotiven (bild 7) äro försedda med två dr i vmotorer
om tills. 1,700 hkr, medelst kuggväxlar
kopplade till en gemensam blindaxel (mellanaxel),
Bild 10. Kontaktledning
på linjen Stoekholm-Göteborg.
Bild 11. Dieselelektrisk. inotorvagn.
från vilken drivkraften genom koppelstänger
överföres till drivhjulen. Lokomotiven äro
utförda så, att de kunna förses med kuggväxel
för antingen snälltågs- el. godstågstjänst. —
I Schweiz ha omfattande
elektrifieringsarbe-ten enl. enfassystemet utförts, och dylika ha
planerats och delvis utförts i Tyskland och
Österrike. Även i Norge har
elektrifierings-arbetet påbörjats genom elektrifieringen, i
samband med aen svenska Riksgränsbanan, av
linjen Riksgränsen—Narvik samt genom den
1922 fullbordade elektrifieringen av linjen
Oslo—Drammen.
E. utan energitillförsel komma
till användning huvudsaki. i sådana fall, då
elektrisk drift i vanlig mening — genom
tillförande av elektrisk energi medelst en
kontaktledning — på grund av trafikens
beskaffenhet ställer sig oekonomisk. Detta är fallet
vid ett stort antal järnvägar med lättare
trafik. Men även i andra fall kan det visa sig
ekonomiskt att ombesörja persontrafiken med
dylika tåg eller motorvagnar och bibehålla
ångdrift för den tyngre godstrafiken. Under
vissa andra förhållanden, t. ex. då
luftledningar äro hindrande för lastnings- och
loss-ningsanordningar, kan denna form av
järn-vägselektrifiering visa sig förmånlig. De olika
metoder, som tillämpats, äro dels direkt
magasinering av elektrisk energi i
ackumulatorer, ackumulatorvagnar, dels alstrande av
sådan på motorvagnen genom en generator, som
drives av en förbränningsmotor, dieselelektrisk
motorvagn. De förra ha på grund av
erforderliga omladdningar relativt liten aktionsradie,
ung. 100 km. De fungera som vanliga
likströmsvagnar med en maskinspänning av omkr.
160 volt. De dieselelektriska vagnarna (bild
11) däremot äro oberoende av
laddningssta-tioner och torde komma att visa sig lämpliga
vid svagt trafikerade banor. Dieselmotorns
kraft överföres genom en likströmsgenerator
till vagnmotorerna, vilkas hastighetsreglering
sker genom förändringar av
generatorspänningen. Dieselmotorn startas med tillhjälp av
generatorn från ett ackumulatorbatteri. Bg.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>