Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska kok- och värmeapparater - Elektriska kraftledningar - Elektriska lampor - Elektriska ledare - Elektriska ledningar - Elektriska ledningsmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Elektriska kok- och värmeapparater—Elektriska ledningsmaterial
590
Elektriska kok- och värmeapparater, se
Elektrisk uppvärmning.
Elektriska kraftledningar, se Elektrisk
arbetsöverföring.
Elektriska lampor, se Elektrisk
belysning.
Elektriska ledare, ämnen, som leda
elektricitet. I någon mån äro alla ämnen e., men
man kallar sådana ämnen, vilkas
ledningsförmåga är mycket ringa, isolatorer el.
oledare. Emellertid plägar man skilja mellan
ledare av l:a slaget, till vilka räknas alla
metaller, kol och många mineral, och ledare
av 2:a slaget, till vilka räknas lösningar eller
smältor av salter, syror och baser, s. k.
elekt-rolyter. Det förra slaget röner ingen annan
inverkan av den elektriska strömmen än
uppvärmning (se Elektrisk ström) på grund
av motståndet, det senare slaget röner
kemisk påverkan, ss. sönderdelning,
gasutveckling m. m.; strömgenomgången åtföljes alltså
av en materietransport. Till e. av 2:a slaget
räknas varmt glas, vilket kan betraktas som
en underkyld elektrolyt. Ledningsförmågan
hos e. av 2:a slaget växer med temp., i
motsats till vad förhållandet vanl. är hos e. av
l:a slaget. Jfr Elektrisk
ledningsförmåga och E 1 e k t r o 1 y s. J. T.
Elektriska ledningar, se Elektriska
ledningsmaterial.
Elektriska ledningsmaterial. Vid
stark-strömsledningar skiljer man mellan f r i 1 e
d-n i n g a r och kabelledningar.
Friledningar äro blanka el. isolerade
ledningar, förlagda i fria luften,
»luftledningar», eller i byggnader. De bestå antingen
av tråd eller av spunnen lina och utföras vanl.
av koppar. På grund av de stora
spännvidder, som förekomma vid ledningar med höga
överföringsspänningar, måste ledningen ha
stor mekanisk hållfasthet. Då det därvid
jämväl är fördelaktigt, att ledaren har relativt
stor genomskärningsyta (se Elektrisk
arbetsöverföring), utföras dylika
ledningar med en kraftig stållina som kärna,
om-spunnen med koppar eller, för att nedbringa
ledningens vikt, med aluminium.
Luftledningar utföras i allm. blanka, förlagda på
elektriska isolatorer (se d. o.), där
ej särskilda omständigheter betinga
användning av s. k. luftisolerade ledningar, d. v. s.
metalledare, omspunna och flätade med
impregnerat jute. Inom byggnader användas
undantagsvis blanka ledningar men i övrigt i
allm. s. k. vulkaniserade ledningar, d. v. s.
omspunna ledningar, som äro försedda med
ett sammanhängande omhölje av vulkaniserat
gummi och däröver ett skyddslager av
jute-flätning. Dessa ledningar kunna antingen
vara enkla eller genom sammanvridning av
flera utföras som dubbel- el. treledare, vilka
förläggas antingen fritt på porslinsknopp eller
dolda i väggarna i rör (isolerings-,
Bergmann-rör) av förblyat järn eller
hård impregnerad massa eller, där åverkan
Ord, som saknas under
kan befaras, i s. k. stålpansarrör, vilka
sinsemellan förskruvas som gas- el.
vatten-ledningsrör, varigenom ett vattentätt skydd
bildas kring ledningen. Under de senaste
åren ha s. k. blykabelledningar (se
nedan) kommit till användning. Dessa
ledningar fordra i likhet med jordkablar andra
anordningar vid skarvning, avgrening och
anslutning till i ledningen förekommande
apparater än de vanl. förekommande
kopplings-och avgreningsdosorna.
Kablar tillverkas numera för mycket höga
spänningar; trefaskablar för 30,000 volt ha
utan driftstöringar använts under flera år.
Högspänningskablar tillverkas nu i allm. så,
att omkring tre (trefaskabel) med impregnerat
papper omspunna kopparlinor, svagt
spiralvridna, pressas en sammanhängande
blymantel, som har till uppgift att utestänga
fuktighet. Den därvid erhållna blykabeln
lindas därefter med järnband el. järntråd
(a r m e r i n g) och omspinnes med jute. En
Bild 1. Sektion av
koncentrisk kabel.
Bild 2. Sektion av
spiralvriden kabel.
så utförd kabel, jordkabel, kan förläggas
direkt i jorden, men den förses i allm. med
skydd mot mekanisk åverkan, där sådan kan
befaras. Sjökabel, som är avsedd att
förläggas på sjö- el. flodbotten, är en jordkabel,
som ytterligare omlindats med ett skyddande
lager av grov järntråd. Kablar utföras
numera sällan med endast en ledare utan vanl.
som två- el. treledarkablar, för till- och
åter-ledning av strömmen. Därigenom undvikes
vid växelström uppkomsten av virvelströmmar
i armeringen. Bild 1 visar i tvärsektion en
för likström använd kabelkonstruktion med
koncentriska ledare, bild 2 en genomskärning
Bild 3. Kabel med de olika lagren blottade.
av en trefaskabel, som är försedd med,
utom huvudledarna, tre klenare ledare för
provningsändamål, och på bild 3 kan man
särskilja de olika lagren hos kabeln på bild 1;
den är försedd med mellanlager av jute.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
