Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska svängningar - Elektriska säkerhetsapparater - Elektriska urladdningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Elektriska säkerhetsapparater—Elektriska urladdningar
620
Litt.: Rohmann, »Elektrische Schwingungen»
(»Sammlung Göschen», n:r 751 och 752; 2:a
uppl. 1926). J.T.
Elektriska säkerhetsapparater, eg. alla
apparater, vilka tjäna att skydda en
anläggning mot störningar;
med uttrycket avses
dock i allm. endast
sådana apparater, genom
vilka en strömkrets
av-brytes på grund av en
tunn ledares
avsmältning, då i kretsen
uppstår (genom
överbelastning eller kortslutning)
en större strömstyrka
än den avsedda.
För relativt mindre
effekter och spänningar,
upp till 750 volt och 200 ampère, nyttjas s. k.
proppsäkerhetsapparater.
Säker-hetsproppen (bild 1 och 2) består av två delar:
Bild 1. Säkerhetspropp.
Bild 3. Rörsäkerhetsapparater.
den egentliga smältproppen el. patronen
och propphuvudet, vari patronen
in-gängas. Denna, som utgöres av ett
porslinsrör, vilket i sig innesluter
den eller de av
kvartssand omgivna
smälttrå-darna av silver, är utförd
med tjocka väggar för att
motstå högt tryck. Vid
metallens smältning
frigö-res en liten metallbricka,
som, påverkad av en
fjäder, faller ned i ett av ett
glasfönster täckt hålrum
i propphuvudet (se bild 1).
Proppen ingängas i en
hylsa, i vars mitt finnes
en mot proppen svarande
bottenkontakt (bild 2),
som är omgiven av en
porslinsring, i vilken
proppens nedre del passar.
Denna senare har större
diameter för högre
strömstyrkor, vilket förhindrar
insättande av en propp
för större strömstyrka än
den avsedda. Systemet
kallas d i a z e d.
För större effekter och
spänningar brukas numera
allmänt
rörsäkerhetsapparater (bild 3 och
4), i vilka smälttrådarna
Bild 4.
Rörsäkerhetsapparat för
användning utomhus.
Ord, som saknas under
(vanl. av silver eller aluminium) inneslutas
i rör av porslin eller glas, vilka skyddas mot
de vid avsmältning uppkommande heta
metallgaserna medelst kring smälttrådarna
placerade smala asbeströr.
För högre spänningar
förekomma s. k. o 1 j
e-säkerhetsappara-ter (bild 5). I dessa är
smälttråden relativt kort
och förenar apparatens
övre kontakt med en i
röret vid oljeytan
belägen rörlig ledare
(förbunden med den nedre
kontakten), som vid
avsmältning av en fjäder
neddrages i oljan. På
grund av sin
konstruktion lämpa sig
rörsäkerhetsapparaterna som
frånskiljare, då
patronerna kunna
borttagas (medelst en sär-
skild tång), varigenom en del av ledningen
frånskiljes. Bg.
Elektriska urladdningar. Man brukar skilja
mellan självständiga
urladdning-a r, då urladdningen huvudsaki. är betingad
av att en tillräcklig spänning upprätthålles
(t. ex. gnista, ljusbåge, katodstrålar), och
osjälvständiga urladdningar, då
vissa förändringar i det mellan elektroderna
befintliga mediet (luften) äro nödvändiga (t.
ex. ionisering genom radioaktiv strålning)
för urladdningens uppkomst. Denna kräver
då endast en ringa spänning. Bland förra
slaget av urladdningar märkes först och
främst den elektriska gnistan, som kan
uppstå mellan elektroder vid atmosfärstryck,
så snart spänningsskillnaden överstiger oinkr.
340 volt, men icke förr. Den för uppkomst av
gnista erforderliga spänningen
(urladdnings-potentialen) beror förutom på elektrodernas
avstånd och form även på gasens
sammansättning, tryck och temp. Gnistan kräver
sålunda mindre spänning i väte än i luft, mindre
vid atmosfärstryck än vid stegrat tryck. Den
för erhållande av gnista mellan blanka
metallkulor av 1 cm radie nödvändiga spänningen
Bild 5.
Oljesäkerhets-apparat.
Gnisturladdning med aureola.
E, torde sökas under Ä.
Bild 2. Säkerhetspropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
