Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk brandfara - Elektrisk dispersion - Elektrisk dubbelbrytning - Elektrisk endosmos - Elektrisk fartygsdrift - Elektrisk ficklampa - Elektrisk foderberedning - Elektrisk gasrening - Elektrisk generator - Elektrisk gnista - Elektrisk hiss - Elektrisk induktion - Elektrisk influens - Elektrisk installatör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Elektrisk dispersion—Elektrisk installatör
638
rial eller olämplig förläggning kommit till
användning, i synnerhet där ledningarna varit
utsatta för mekanisk åverkan, fukt eller
frätande gaser.
Antändning genom ljusbåge torde i många
fall kunna hänföras till samma orsaker som
i det föregående nämnda. Kontaktmotståndet
ökas genom att trycket mellan de båda
kontaktdelarna minskas. När dessa slutligen
skiljas från varandra, t. ex. genom
avsmältning, uppstår en tändande ljusbåge dem
emellan. Brandfara kan även uppkomma
genom ljusbågsbildning vid sådana apparater,
som äro avsedda att bryta den elektriska
strömmen, ss. dos- och andra strömbrytare
(se Elektrisk strö ms täl 1 are), samt
framför allt vid elektriska
säkerhetsapparater (se d. o.). Om apparaten
i fråga ej förmår hastigt nog bryta
strömkretsen utan en ljusbåge kvarstår genom de
bildade metallgaserna, föranleder detta ofta
antändning av omkringvarande föremål.
Då eldsvåda förorsakats av en elektrisk
anläggning, uppgives vanl., att antändning skett
på grund av elektrisk kortslutning
(se d. o.). Detta är möjligt men förutsätter,
att befintliga skyddsapparater ej fyllt sin
uppgift. T allm. torde eldsvådan kunna
förklaras genom överhettning på grund av
bristfällig anläggning eller glömda
värmeapparater (se Elektrisk uppvärmning),
t. ex. strykjärn. Bg.
Elektrisk dispersion, den spridning, motsv.
färgspridningen vid vanligt ljus (jfr D i s p e
r-s i o n), som inträffar, då elektriska vågor
med olika våglängd passera genom ett
isolerande ämne. E:s storlek beror på
förhållandet mellan de resp, vågornas
fortplantnings-hastighet i luft och i ämnet i fråga. E. kan
liksom vid ljuset vara antingen normal, då
brytningsindex (se Ljusbrytning) växer,
eller anomal, då brytningsindex avtar med
avtagande våglängd. T. E. A.*
Elektrisk dubbelbrytning, se Kerreffekt.
Elektrisk endosmös. Släppes en elektrisk
ström genom ett med vatten fyllt U-formigt
glasrör, i vars botten litet lera el. en porös
propp av bränd lera befinner sig, stiger vattnet
i den skänkel, där den negativa polen befinner
sig, och sjunker motsv. i den andra.
Företeelsen kallas e. och antages bero på att den
porösa membranen, diafragman,
absorberar hydroxylioner ur vattnet el. i detta ev.
befintliga negativa ioner. I lösningen, som
befinner sig i el. omkring membranen, kommer
det då att finnas överskott av positiva ioner.
Dessa föras av strömmen till den negativa
polen. Men som ionerna äro mer el. mindre
hydratiserade, d. v. s. omgivna av
vattenmolekyler, släpa de dessa med sig, och
därigenom uppkommer en förskjutning av
vätskan. Man har i tekniken sökt använda e.
bl. a. för urvattning av torv, lera o. dyl.
Innehåller U-röret i bottnen lera, kommer det
även snart att visa sig, att vattnet i skän-
keln, där den positiva polen befinner sig,
börjar grumlas. Detta beror på att de små
ler-kornen själva, genom adsorptionen av de
negativa ionerna, blivit negativt laddade och
därigenom dragas mot den positiva polen.
Detta fenomen kallas elektroforès el.
elektrisk kataforès och är således
omvändningen av e. Elektroforesen spelar en
stor roll i kolloidala lösningar (se K o 11 o
i-d e r). De kolloida partiklarnas vandring
beror på katafores. Allteftersom de själva äro
positivt el. negativt laddade, vandra de till
den negativa el. positiva polen. Se även C o
11-rellförfarande. I. B.
Elektrisk fartygsdrift, se Elektrifiering.
Elektrisk ficklampa, elektrisk glödlampa,
vanl. ingängad i ett plåthölje, som innesluter
ett galvaniskt torrelement, vars ena pol är
fjädrande förbunden med lampans
bottenkontakt. Den andra polen kopplas medelst en
avstängare till el. från höljet, då strömkretsen
genom lampan slutes eller brytes. Bg.
Elektrisk foderberedning, en metod, enl.
vilken elektrisk ström ledes direkt genom
det i silo (se d. o.) inlagda färska
grönfodret, vilket därigenom uppvärmes till en
för insyrning lämplig temp., omkr. 50° C. På
grund av den hastiga uppvärmningen hindras
skadlig bakteriealstring, varigenom fodret får
större hållbarhet och näringsvärde. Bg.
Elektrisk gasrening, filtrering på elektrisk
väg av gaser (och luft); grundar sig på
elektrisk uppladdning av föroreningarna i gasen.
Denna ledes intill en laddnings- el. u
t-strålningselektrod (den negativa
polen), som har liten yta och är isolerad från
jorden. Därvid bibringas de förorenande
partiklarna elektrisk laddning, varför de
attraheras av och avsätta sig på den andra,
jordförbundna (positiva) elektroden, u t f ä
Ilning s elektrod en, varifrån de
bortföras. Jfr Cottrellförf arande. Bg.
Elektrisk generator, se Elektriska
maskiner.
Elektrisk gnista, se Elektriska
urladdningar.
Elektrisk hiss, se Hiss.
Elektrisk induktiön, dets. som
elektromagnetisk induktion, se Elektricitet.
Elektrisk influe’ns, se Elektricitet.
Elektrisk installatör, tekniker, som själv
eller genom anställd personal utför, förändrar
el. reparerar inom- eller utomhusanläggning
för elektrisk kraft. Rätt att utföra
installationsarbeten är reglerad genom inställ
a-törsförordningen 5 de c. 1919. Enl.
denna får elektriskt installationsarbete endast
utföras av den, som innehar av
Kommerskollegium utfärdat behörighetsbevis. För
behörighet som installatör erfordras viss teoretisk
utbildning, avgångsbetyg från teknisk
högskola, elektroteknisk fackskola eller
statsunderstödd yrkeskurs för e. eller motsv. av
Kommerskollegium fastställda examensprov
samt dessutom viss praktisk erfarenhet. Bg.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
