Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk katafores - Elektrisk kortslutning - Elektrisk kraft - Elektrisk kraftstation - Elektrisk kraftöverföring - Elektrisk lantbruksdrift - Elektrisk ledningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Elektrisk katafores—Elektrisk ledningsförmåga
640
Elektrisk katafores, dets. som elektrofores,
se Elektrisk endosmos.
Elektrisk kortslutning säges, inträffa, då
ledningar, som tillhöra olika poler eller faser av
en elektrisk energikälla, komma i direkt
förbindelse med varandra. Därvid uppkommer en
strömrusning, som föranleder
säkerhetsapparater eller automatiska strömbrytare att urkoppla
ledningen (se Elektriska
säkerhetsapparater och Elektrisk
strömst ä 11 a r e). Kortslutning kan medföra
elektrisk brandfara (se d. o.). Bg.
Elektrisk kraft, populär benämning på
elektrisk energi (jfr Elektrisk
arbets-överföring och Energi).
Elektrisk kraftstation, station, vari
elektrisk energi alstras, antingen av värme eller
av vattenkraft. I Sverige (jfr
Elektrifiering) förekomma värmekraftstationer,
avsedda för importerat bränsle, som reserv för
vattenkraft eller på platser, till vilka
elektrisk energitillförsel från vattenkraftstationer
är oekonomisk. Dylika stationer förekomma
även, där billigt inhemskt bränsle, vanl. i
form av avfall från sågverksindustrien, är
tillgängligt. Vid värmestationer brukas
numera ångturbiner vid större stationer samt
råoljemotorer i st. f. kolvmaskiner. De
moderna ångturbinerna, som tillverkas för upp
till 60,000—70,000 kw elektrisk effekt,
erfordra relativt mindre utrymmen och lägre
anskaffningskostnader än motsv.
kolvmaskiner samt äro mera bränslebesparande.
De för Sverige, liksom för andra vattenrika
länder, viktigaste kraftstationerna äro
emellertid vattenkraftstationerna, genom vilka
vattenfallens naturaenergi, »de vita kolen»,
tillgodogöres (se Elektrifiering). Större
effekter förekomma endast vid ett
jämförelsevis mindre antal stationer (se resp,
egennamn) ; i allm. äro förekommande effekter
relativt små. En vattenkraftstation anordnas i
allm. så, att en damm bygges tvärs över
vattendraget vid fallets krön. Från denna damm,
som är försedd med s. k. flodutskov för
avledande av överflödigt vatten, ledes
driv-vattnet antingen genom en intagskanal till de
i s u m p a r uppställda turbinerna eller genom
tuber till turbinskåpen. Dammen förses vanl.
med en avstängbar bottenöppning,
botten-u t s k o v, varigenom flodvatten kan avbördas
och magasinet ovan dammen avtappas vid
reparationer. Dammen förses ofta med
anordningar för framsläppande av flottningsgods
och fisk enl. de bestämmelser, som
vederbörande vattendomstol i varje särskilt
fall utfärdar för laga rätt att utföra
anläggningen (se V attenlagen). Från
turbinerna, som antingen direkt eller genom
rem-eller kuggväxlar driva generatorerna, ledes
vattnet genom en avloppskanal åter till
vattendraget nedanför fallet. Tillförseln av
vatten till turbinerna och dessas
omloppshastighet regleras genom turbinregulatorer, vilka
vanl. äro automatiska. Generatorerna äro i
regel avsedda för trefas växelström och
försedda med var sin direktkopplade m at
armaskin (se Elektriska maskiner).
Där mycket små vatteneffekter tillgodogöras,
sker detta ofta genom endast ett
turbingene-ratoraggregat. Då detta på grund av
reparationer, eftersyn o. dyl. måste stannas, kan
stationen ej leverera energi.
Kraftuttag-ningen brukar därför även vid mindre
stationer fördelas på två eller flera
maskinaggregat. Då den elektriska energien skall
förbrukas på större avstånd från stationen,
måste den överföras vid relativt hög
spänning (se Elektrisk
arbetsöverfö-r i n g). Detta kan ernås antingen genom att
generatorspänningen väljes så hög, som
omständigheterna kräva, vilket numera ej
möter några svårigheter, el. genom
upptrans-formering till lämplig spänning. För
stationen erfordras ett elektriskt
ställverk (se d. o.), som placeras i avskilt rum
eller i övrigt så, att ledningar och apparater
för högspänning ej kunna oavsiktligt beröras.
För att nedbringa personalkostnaderna för
skötsel av vattenkraftstationer har man i viss
utsträckning gjort dessa automatiska. Så kan
man medelst en elektrisk fjärrledning
från-koppla stationen genom att öppna
strömkretsen vid den automatiska strömbrytaren
(genom kortslutning av dennas
nollspännings-relä), vilken även tvingas att fungera vid
överbelastning eller kortslutning, vid rusning
(genom en centrifugalkopplare), vid varmgång
i ett lager (genom signaltermometer), vid
jordfel på linjen (genom jordindikator), vid för
lågt vattenstånd o. s. v. Då stationen
från-kopplats, sändes automatiskt signal därom
genom elektrisk ringledning till maskinisten.
Det förekommer även, att stationer
igångsättas på avstånd, men detta förfaringssätt har
ännu ej vunnit större praktisk betydelse.
Tillsyn och smörjning m. m. fordra, att
stationen ej helt lämnas åt sig själv. Bg.
Elektrisk kraftöverföring, se Elektrisk
arbetsöverföring.
Elektrisk lantbruksdrift, se
Elektrifiering.
Elektrisk ledningsförmåga. Man brukar
vid mätningar i samband med elektrolys (se
d. o.) icke använda begreppet elektriskt
motstånd (se d. o.) utan det för ändamålet mera
lämpade begreppet e., utgörande inverterade
värdet av motståndet med enheten
reci-p r o k o h m. Enheten för e. äger ett ämne,
som i form av en kub med 1 cm kantlängd
har ett motstånd av 1 ohm mellan två
motstående ytor. E. hos en elektrolyt mätes vanl.
med hjälp av svag växelström (för att
undvika polarisation) och telefon i en
Wheat-stones brygga med elektrolyten i ett särskilt
s. k. motståndskärl, innehållande två (platina-)
elektroder på oföränderligt avstånd från
varandra. Mätningarna antingen hänföras till
vissa normallösningar (klorkaliumlösning,
gipslösning m. fl.) el. beräknas ur kärlets di-
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
