Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrokemi - Elektrokemisk industri - Elektrolux - Elektrolys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Elektrokemisk industri—Elektrolys
662
Li + -3,306
Rb + -3,205
K + -3,203
Na + -2,993
Ba 4-4- -2,7
Sr ++ -2,767
Ca 4-4- -2,55
Mg 4—j- -1,55
Al 4-4-4- -1,276
Man kan ur metallernas spänningsserie
utläsa en mängd viktiga företeelser. Nedsänkes
en metall, som står före en annan metall i
serien, i en lösning av ett av denna metalls
salter, utfälles den senare metallen på den
förra, under det att en ekvivalent mängd av
denna går i lösning. Neddoppas t. ex. ett
knivblad av järn i en kopparsulfatlösning, överdrar
sig detta genast med ett tunt lager av röd
koppar. Detta beror, som synes av tabellen,
på att järnet har större elektrolytisk
lösnings-tension än kopparn och att järnionerna
således ha större benägenhet att gå i lösning,
än vad kopparionerna ha. När järnet kastar
ut positiva järnioner, blir det självt negativt
laddat och verkar därför attraherande både på
de egna utkastade järnionerna och på
kopparsulfatets kopparioner. Men då koppar har
mindre benägenhet att förekomma i ionform,
blir följden, att kopparionerna neutraliseras
av knivbladets negativa laddning och falla
ut på detta. Lika många atomer koppar
falla ut, som järnatomer gå i lösning. Å andra
sidan kan ett kopparbleck utfälla kvicksilver
ur en kvicksilverlösning. Av samma orsak
kan man tona en fotografi av utfällt silver
i ett guld- eller platinabad. Omvänt märkes,
att om man har en lösning av t. ex. ett
zink- och ett kopparsalt och leder en
elektrisk ström genom denna lösning, först
kopparn och därefter zinken utfälles. Detta kan
man använda för att på elektrolytisk väg
analysera en blandning av dessa metaller (se K
e-misk analys) eller för att i stort skilja
dem åt eller rena (raffinera) dem (se
Koppar). Att järn löses i saltsyra och därur
utdriver vätgas har samma orsak, som gör,
att det fäller ut koppar ur en kopparlösning.
Ju längre från vätet metallen står, desto
kraftigare löses den i en syra. Att bly endast
med svårighet löser sig i saltsyra och
svavelsyra beror dels på att det står så nära vätet,
dels på att blykloriden och -sulfatet äro
svår-lösliga. Även vattnet är något dissocierat i
väte- och hydroxylioner, ehuru oerhört litet.
Det kan därför uppfattas som en mycket svag
syra eller bas. Alldeles som en metall driver
ut väte ur en syra, driva sålunda vissa
metaller ut väte ur vatten. (Se vidare
Elektrolys, Galvaniska element och P
o-tentialsk ill nad.)
Til] elektrokemiska processer räknar man
ibland även en hel del elektrotermiska, ss.
framställning av kalciumkarbid, kalkkväve,
elektrostål etc. Vid dessa processer spelar den
elektriska strömmen endast rollen av
värme-alstrare och åstadkommer ej själv några
kemiska verkningar. I. B.
Ord, som saknas under
Elektrokemisk industri, allmän benämning
för sådana kemisk-tekniska industrier, där de
väsentliga kemiska processerna genomföras
med direkt tillhjälp av elektrisk ström
antingen genom elektrolytisk sönderdelning av
lösningar eller genom upphettning och
smältning i elektrisk ugn. De i ekonomiskt och
tekniskt avseende viktigaste grenarna av e.
avse framställning av följ, produkter: Väte
och syre tillverkas i stor skala genom
elektrolys av en alkalisk lösning, vanl. natronlut,
med elektroder av järnplåt. Allt
kaus-tikt kali och det mesta av kaustikt
n a t r o n framställas numera genom
elektrolys på våta vägen av motsv. salter,
huvudsaki. klorkalium och klornatrium (koksalt).
Som biprodukt vid sistnämnda processer
er-hålles gasformig klor, vilken överföres till
bl. a. k lo r k a 1 k, flytande klor och
kemiskt ren saltsyra. Kaliumklorat
ur klorkalium och hypoklorit
(bleknings-vätska) ur klornatrium samt ett stort antal
andra tekniskt viktiga alkalisalter, ss. p e
r-k 1 o r a t, persulfat och k r o m a t, äro
likaledes elektrolytiska produkter.
Karbider, huvudsaki.
kalciumkarbid och karborundum (kiselkarbid)
ävensom konstgjord grafit, framställas i
elektrisk ugn. Ur kalciumkarbid erhållas
ace-t y 1 e n och kalciumcyanamid
(kalkkväve, karbidkväve). Salpetersyra och
salpetersyrlighet kunna framställas
ur luftens kväve och syre i elektrisk ugn samt
giva vid fortsatt behandling motsv. salter,
nitrater och nitriter, varibland
märkas kalciumnitrat (kalksalpeter,
Norge-salpeter) och natriumnitrit. Fosfor
och k o Is v av 1 a äro andra ex. på kemiska
produkter, som numera framställas enl.
elektrokemiska arbetsmetoder. — De flesta e.
förbruka stora mängder elektrisk energi, och det
ekonomiska resultatet är därför i hög grad
beroende på om sådan kan erhållas
tillräckligt billigt. J. O. R-s. (G. H-r.)
Elektrolu’x, svenskt a.-b., grundat 1919 av
dir. A. L. Wenner-Gren. E. är den
gemensamma benämningen för ett 50-tal
samarbetande fabriks- och försäljningsbolag med omkr.
500 kontor spridda över hela jorden.
Koncernen är världens största tillverkare av
dammsugare och har anläggningar för fabrikation
av dammsugare, kylskåp, golvbonare m. fl.
artiklar i Sverige, Tyskland, England,
Frankrike, Belgien och U. S. A. Sammanlagt
aktie-kap. omkr. 75 mill. kr.; i E:s tjänst äro (1926)
anställda omkr. 10,000 personer. J. T.
Elektrolys. Om en elektrisk ström ledes
genom en metalltråd, förändras denna icke
i kemiskt avseende. Sådana ämnen, som i
likhet med metaller icke kemiskt påverkas
av strömmen, kallas ledare av 1 :a slaget
(dit höra grafit, gaskol, flera mineral) i
motsats till ledare av 2:a slaget, som
sönderdelas vid strömgenomgång. Dit höra
lösningar (eller smältor) av syror, baser och
E, torde sökas under Ä.
Mn 4-4- -1,075
Zn ++ -0,766
Cd 4—I- -0,40
Sn 4-4- -0,1
Fe 4-4- -0,43
TI -j- -0,32
Co 4—h -0,29
Ni 4—|- -0,22
Pb 4—j- -0,12
H 4- 0
As 4-4-4- 0,292
Cu 4—j- 0,34
Bi -i-i—I- 0,39i
Hg -i- 0,86
Ag 4- 0,8
Pd 4-4- 0,789
Pt 4-4- 0,863
Au -j- 1,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
