Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrolytisk dissociation, Elektrolytisk dissociationsteori - Elektrolytisk raffinering - Elektrolytåskledare - Elektromagnet - Elektromagnetiska enheter, E M E - Elektromagnetiska ljusteorien - Elektromagnetisk broms - Elektromagnetisk dämpning - Elektromagnetisk induktion - Elektromagnetisk vridning av polarisationsplanet - Elektromagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Elektrolytisk raffinering—Elektromagnetism
666
stå av odissocierade molekyler. Förhållandet
mellan antalet dissocierade molekyler och hela
antalet molekyler i en lösning kallas d i s s
o-c i a t i ons gr ad. Den är för varje
koncentration av elektrolyter en viss konstant,
som vid utspädning ökas (se D i s s o c i
a-tionskonstant).
Den elektrolytiska dissociationsteoriens
stora betydelse för kemien ligger framför
allt däri, att den framhåller ionerna som
de kemiskt verksamma kropparna.
Därigenom förklaras även de organiska
föreningarnas svaga reaktionsförmåga; de äro näml,
i allm. ej alls eller endast obetydligt
dissocierade. En vattenlösning av natriumklorid
ger ögonblickligen en fällning med
silver-nitrat; däremot reagerar en organisk klorid,
som t. ex. kloroform, ej alls med detta ämne.
Arrhenius har visat, att man genom
bestämning av ett salts ledningsförmåga kan
beräkna dess dissociationsgrad. Detta
stämmer dock ej för starka elektrolyter. Bl. a.
detta förhållande har föranlett B j e r r u m
(se d. o.) m. fl. att uppställa det antagandet,
att de starka elektrolyterna alltid äro
fullständigt dissocierade. Frågan om hur därmed
förhåller sig är dock ännu ej utredd. Om den
elektrolytiska dissociationsteoriens betydelse
för kemien se Kemisk reaktionslära
och Massverkanslag. I. B.
Elektrolytisk raffinering av metaller
innebär dessa metallers befriande från ingående
föroreningar genom att man underkastar en
lämplig lösning av något motsv. metallsalt
elektrolys, i allm. under användande av den
orena metallen som material för anoden. Den
rena metallen utfaller på katoden. — Koppar,
■silver, guld, bly, nickel och zink äro föremål
för rening på denna väg (se de olika
metallerna). Jfr Anodslam och Elek t r
ometallurgi. G. H-r.
Elektrolytåskledare el., som de även kallas,
.aluminiumceller ha funnit användning som
•överspänningsskydd i kraftanläggningar.
Anordningen består av ett slags kondensator,
som är hopsatt av en serie aluminiumplåtar
,på ringa inbördes avstånd. Plåtarna äro
överdragna med en tunn oxidhinna och nedsänkta
i en lämplig elektrolyt, bestående av en svag
alkalisk lösning eller svag syrelösning, t. ex.
utspädd citronsyra. Utsättes skyddet för en
spänning, som understiger ett visst kritiskt
värde, är motståndet i skyddet högt, om endast
•en svag ström överledes. Utsättes det
däremot för den kritiska spänningen eller en
högre sådan, ökas skyddets ledningsförmåga
avsevärt. Det kan därför fungera som ett
slags ventil, vilken under vissa förutsättningar
•överleder en i ett kraftledningsnät
uppkommande överspänning. När spänningen sjunker
under det kritiska värdet, återtar skyddet sitt
ursprungliga högre motstånd. H. Ndr.
Elektromagnèt, ett av isolerad lindning,
magnetspole, omgivet järnstycke, vilket
Bild 1. Elektromagnetisk kran.
blir magnetiskt, då en elektrisk ström ledes
genom spolen, och (nästan) upphör att vara
det, då strömmen brytes. E. ha erhållit en
vidsträckt användning vid elektriska
apparater för åstadkommande av rörelse genom
slutande eller brytande av magnetspolens
strömkrets, automatiskt eller för hand från
mer eller mindre avlägsna platser. E.
användas även vid vissa bromsar (se Broms 2),
som lyftverktyg vid transport av malm,
balkar, plåt m. m. av järn (bild 1) samt för
medicinska ändamål (bild 2, sp. 667). Bg.
Elektromagnetiska enheter, E M E, se C. G.
S.-systemet och Elektriska enheter.
Elektromagnetiska ljusteorien, se Ljus.
Elektromagnetisk broms, se Broms.
Elektromagnetisk dämpning, elektrisk
bromsning, se Elektriska
mätinstrument.
Elektromagnetisk induktion, se
Elektricitet, sp. 563.
Elektromagnetisk vridning av
polarisations-planet, se Kerreffekt.
Elektromagneti’sm. örsted fann, att en
elektrisk ström, som ledes över en
kompassnål, orsakar ett. utslag av kompassnålen.
Ampere sammanfattade fenomenets beskrivning
i följ, sats (»Ampères simregel»): »Om man
tänker sig simma i strömmens riktning och
vänder ansiktet mot magneten, avviker dess
nordända åt vänster». En annan formulering
är följ, (»tumregeln»): »Om man håller högra
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
