- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
671-672

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektron (legering) - Elektronteori (Elektronik) - Elektrooptik - Elektroplastik - Elektroskop - Elektrostatik - Elektrostatiska enheter, E S E - Elektrostriktion - Elektroteknik - Elektrotekniker - Elektroteknisk industri - Elektroterapi el. Elektrisk kur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

671

Elektronteori—Elektroterapi

672

5 % aluminium. Stundom torde även mindre
mängder av andra metaller ingå däri. Spec.
v. är omkr. 1,8, och e. är sålunda 33 %
lättare än aluminium. Smpt varierar alltefter
sammansättningen mellan 530° C odh 650° C.
E. angripes icke av alkalier, med undantag
för ammoniak, men frätes hastigt av syror,
t. o. m. av svaga organiska sådana. Även
saltlösningar angripa e. häftigt. I luften belägges
ytan av en grå hinna. Som skyddsbeläggning
för yttersidorna av konstruktionsdelar
nyttjas varnish och bakelit. E. kan icke svetsas
el. lödas men väl smidas, valsas och pressas.
E. har under och efter krigsåren fått
vidsträckt användning särskilt för
luftskepps-och flygmaskinskonstruktioner. E. S. B.

Elektronteori (Elektroni k), en
fysikalisk teori, som förklarar alla elektriska
fenomen på basis av en atomistisk uppfattning av
elektriciteten. Se Elektron.

Elektrooptik, läran om det elektriska
fältets inflytande på optiska fenomen, ss.
pola-risationsplanets vridning, dubbelbrytning och
spektrallinjers uppdelning. Liknande
verkningar erhållas i magnetiskt fält; de kallas
då ofta magneto-optiska. Berömda forskare
på dessa områden äro Faraday, Kerr, Stark
och Zeeman (se dessa ord), efter vilka olika
effekter uppkallats. Odts.

Elektroplastlk, se Galvanoplastik.

Elektrosköp, instrument, som påvisar
elektriska laddningar; består av en sluten
kammare, lämpligast av metall, försedd med ett
el. två (mitt emot varandra belägna) fönster.
I kammaren befinner sig en väl isolerad
metallstav, som nära sin nedre del bär ett el.
två tunna guld- el. aluminiumblad. Om en
ringa elektrisk laddning tillföres
metallstaven, repelleras bladet från staven och bildar
en vinkel med denna. Man säger, att e. är
laddat och att bladet gör utslag. När
e. urladdas, sjunker bladet; dess rörelse kan
följas t. ex. i ett svagt förstorande mikroskop
med okularskala. På grund av det laddade
systemets ringa kapacitet är det möjligt att på
detta sätt bekvämt mäta strömstyrkor ned till
10’16 ampère. Dylika strömstyrkor komma
ofta i fråga vid radioaktiva mätningar, för
vilket ändamål ett antal specialkonstruktioner
framkommit. Om bladets utslag mätes med
hjälp av en kalibrerad skala, tjänar e. till att
uppmäta en elektrisk spänning (jfr E 1 ek
t-r o m e t e r). — Ett e. kan man även använda
för att vid elektrostatiska mätningar bedöma
tecknet på laddningen av en isolerad
konduktör. Om e. är laddat och laddningens
tecken är känt, ökas bladets utslag, när
kon-duktorn närmas till den vanl. ovanför e.
utskjutande staven, om konduktorns laddning
är av samma tecken som e:s. I motsatt
fall minskas det. I Bohnenbergers e.
hänger bladet lodrätt ned mellan två små
metallplattor, som stå i förbindelse med en
Zambonistapel (se d. o.) och därför ha en
konstant, motsatt laddning. Beroende på åt
vil

Ord, som saknas under

ket håll bladet avviker, när det tillföres en,
laddning, kan man bedöma laddningens art.
Litt., se under Elektrometer. J. T.

Elektrostatlk, läran om elektricitet i vila,
se Elektricitet, sp. 561—562.

Elektrostatiska enheter, E S E, se C. G.
S.-systemet.

Elektrostriktiön, form- el. volymförändring
hos kroppar, som utsättas för elektriska
krafters inverkan. I ett isolerande ämne, genom
vilket ett elektriskt fält verkar, uppkomma
till följd av spänningstillståndet elastiska
tryckkrafter, som kunna göra sig gällande
på olika sätt, t. ex. vid genomskinliga ämnen
genom optiska verkningar el. deformation av
ämnet. Form- el. volymförändringarna äro i
regel mycket små och kunna påvisas endast
genom mycket noggranna försök. T. E. A.*

Elektroteknik, den del av de tekniska
vetenskaperna, som omfattar elektricitetens
praktiska tillämpningar. Man skiljer av
gammalt mellan starkströmsteknik och
svagströmsteknik. Den förra omfattar
elektricitetens användning för belysning,
ar-betsöverföring m. m., d. v. s. alla de områden,
där elektriciteten förekommer som relativt
stora effektbelopp. Svagströmstekniken åter
omfattar elektricitetens användning för
tele-grafering, telefonering och annan signalering,
rundradio m. m., då den elektriska energien
uppträder i relativt små mängder. G. H-r.

Elektrote’kniker, person, som ägnar sig åt
elektroteknik (se d. o.).

Elektroteknisk industri omfattar
fabriks-mässig tillverkning av elektriska maskiner,
apparater, ledningsmaterial m. m. och räknas
till den s. k. verkstadsindustrien.

Elektroterapi (se Elektron och T e r a
pi) el. Elektrisk kur, elektricitetens
användning vid sjukdomars behandling. Redan
de fornromerska läkarna nyttjade
elektriciteten i läkekonstens tjänst. De föreskrevo
näml, för vissa sjuklingar fotbad i stora
bäcken, i vilka elektriska fiskar (darrockor)
be-funno sig. Naturligtvis hade de ingen
kännedom om hur eller genom vilken kraft dessa
bad voro verksamma. Först sedan
elektrici-tetsmaskiner blivit uppfunna, kunde en
medveten användning av elektricitet i
terapeutiskt syfte ifrågakomma. Under senare
hälften av 1700-talet fingo dessa ett ganska
vidsträckt medicinskt bruk. Ett uttryck för
dåtida föreställningar om den elektriska
kraftens verksamhet vid sjukdomar är ett
utlåtande av en 1773 av Société royale de
méde-cine i Paris tillsatt kommitté. Där framställes
elektriciteten som ett nästan ofelbart medel
mot en mängd alldeles olikartade lidanden.
Erfarenheten visade dock snart, att man hyst
överdrivna förhoppningar, och den nya
behandlingsmetoden råkade därför i misskredit.
Sedan Galvani upptäckt
beröringselektricite-ten (1780), försökte flera framstående
vetenskapsmän göra denna upptäckt fruktbärande
för terapien; men till följd av brist på
lämp

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 14 22:47:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free