- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
731-732

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elsevier, Elzevir, familj - Elsevier (tryckstil) - Elsheimer (Ehlsheimer), Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

731

Elsevier—Elsheimer

732

Titelblad till ett elseviertryck: Soterus’ »Svecia».
Naturlig storlek.

Elsevier, några däremot Elzevier. L o d
e-w i j k E. (1540—1617) flydde under de
religiösa oroligheterna till Leiden, där han
på 1580-talet upprättade en bokhandel jämte
boktryckeri. Sin högsta glans uppnådde
Else-vierernas tryckeri 1622—52 under Lodewijks
son Bonaventura E. (1583—1652) och
sonson Abraham E. (1592—1652). De else-

»Den barmhärtige samariten.» Målning av Adam Elsheimer. I museet
i Leipzig.

viertryck, som härstamma från denna period,
äro de mest värderade. Efter 1680 sjönk
firmans anseende, och tryckeriet vårdslösades
alltmer, så att det 1712 måste säljas. I fråga
om utgivandet av lärda arbeten överträffades
släkten E. av familjen Estienne i Paris; men
ingen kunde tävla med den förra i valet av
förlagsartiklar, i typernas fina snitt, i rent
och jämnt tryck samt i papperets godhet.
Elsevierupplagorna av Livius, Terentius,
Ta-citus (1634), Plinius (1635) och Virgilius (1636)
m. fl. äro typografiska mästerverk. Antalet
av de arbeten (e 1 s e v i e r e r), som utgåvos
av ifrågavarande firmor, beräknas till 2,000.
En stor del av dessa betalas ännu ofantligt
högt. Kungl. bibi, i Stockholm äger en
utomordentligt fullständig och värdefull samling
elseviertryck, som sammanbragts av dr Gustaf
Schlegel Berghman (över 2,600 bd) och
beskrevs av honom i »Catalogue raisonné des
impressions elzeviriennes» (1911). Litt.:
Wil-lems, »Les Elzevier» (1880); G. Berghman,
»Études sur la bibliographie elzevirienne»
(1885) och »Nouvelles études» (1897). (R. G.)*

ETsevier [-vir], tryckstil, se Stil.

ETsheimer [-häimor] (skrev sig själv
Ehls-heimer), Adam, tysk målare (1578—1610).
Utbildade sig i Frankfurt a. M., besökte
München 1598 och Venezia samt kom 1600 till
Rom, där han stannade till sin död. Hans
tidigare målningar (landskap med historiska
och mytologiska scener) äro påverkade av
flamländsk konst, sannolikt genom Gillis (III)
van Coninxloo (se d. o.); i Italien tog han
intryck både av den venezianska skolans
kolorit (Giorgione, Tizian, Schiavone) och av
Car-racciernas monumentala landskaps- och
figurstil. E:s måleriska uttryckssätt är trots dessa
intryck högst personligt. Hans landskapsstil
är poetisk och ideell och
det romantiska eller
humoristiska figurstaffaget
framställt med kärnfull
livlighet och
fantasirikedom. Under sina sista år
gjorde E. bekantskap med
Caravaggios ljusdunkelstil
och upptog liknande
motiv. På detta område
liksom i fråga om
frilufts-belysningen, till vars
upptäckare han kan räknas,
utförde han ett
banbrytande arbete, som torde ha
varit synnerligen viktigt
för den nederländska
1600-talskonstens utveckling och
även satte spår i den
romerska målartraditionen
(Claude Lorrain). I
Ru-bens’ stil märkes en viss
påverkan från E., och
genom förmedling av sin vän
P. Lastman, Rembrandts
lärare, torde E. ha utövat

Ord, som saknas under E, torde sökas under A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free