Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elswick - Elton - Eltville el. Elfeld - Eltz, Elz - Elucidarius - Elucidationer - Eludera - Eluvial - Eluvialhorisont - Eluvium - Elvas - Elva tusen jungfrurs dag - Elvegårdsälven - Elverum - Elvestad, Sven - Elving, Rudolf Bernhard - Elvius, Pehr - Ely
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Elswick—Ely
736
Elswick [eTsik, eTzik, eTzæik], västligt
distrikt i Newcastle-upon-Tyne i eng. grevsk.
Northumberland. Här ligga de stora
Arm-strong-Whitworthska industrietablissemangen
(se Armstrong, W. G.).
E’lton, mongol. Jalton-nor, »guldsjön»,
grund saltsjö i ry. guv. Stalingrad, 170 km
n. ö. om Volgakröken vid Stalingrad; 13 m
under havsytan, omkr. 200 kvkm. Lämnar en
stor del av Rysslands saltproduktion.
Eltville [eltvi’1] el. E 1 f e 1 d, stad i preuss.
prov. Hessen-Nassau, vid Rhen, 10 km v. om
Mainz; 4,145 inv. (1925). Järnvägsknut.
Vinodling och -handel.
Eltz, E1 z, liten biflod fr. v. till Mosel i
Rhenprovinsen, från Eifel. Nära E., på en 290 m
hög klippa, ligger borgen E. (1100—1500-talet),
stamslott för grevarna av E. Borgen härjades
svårt av eld 1920; restaurerad 1924.
Elucidärius, se Lucidarius.
Elucidatiöner (av lat. elucidäre, sprida ljus
över), i äldre diplomatspråk förtydligande
till-läggsbestämmelser till en traktat. Särskilt
märkas de e. till en 1 sept. 1656 i Elbing
ingången svensk-nederländsk traktat, vilka på
nederländskt yrkande efter långvariga
förhandlingar fogades till denna, innan den 1659
ratificerades. Jfr Ellen Fries, »Bidrag till
kännedomen om Sveriges och Nederländernas
diplomatiska förbindelser under Karl X
Gustafs regering» (1883). V. S-g.
Eludéra (lat. elüdere), gäcka, kringgå,
krångla sig ifrån.
Eluviäl, bildad genom urlakning el. ur skölj
-ning, även urlakad el. ursköljd.
Eluvialhorisont, se P o d s o 1.
Elüvium, i sitt ursprungliga läge
kvarlig-gande förvittringsprodukter av den fasta
berggrunden ; i tropiska och subtropiska landsdelar
täckes denna stundom till stor del av e. L
a-t e r i t och terra rossa (se dessa ord)
höra till e. K. A. G.
Elvas [äTvaJ], stad och fästning i port,
distr. Portalegre (Alemtejo), vid järnvägen
Lissabon—Madrid, 20 km från spanska
gränsfästningen Badajoz; 11,747 inv. (1920).
Handel med spannmål, olivolja och vin.
Elva tusen jungfrurs dag, se Ursula.
Elvegårdsälven, se S k j o m e n.
Elverum, herred i ö. Norge, på båda sidor
om Glommen, n. ö. om Hamar och fram till
svenska gränsen, Hedmark fylke; 11,219 inv.
(1920). E. är ett skogklätt lågfjällsområde.
Västerut ligger fjälltoppen Nordhue (768 m).
E. är genomdraget av talrika dalgångar,
genom vilka trafiklederna från Sverige,
Trond-hjem, Hamar och Kongsvinger sammanlöpa
nära E:s kyrkby. Här funnos under danska
tiden en fästning, Christiansfjeld, och
skansar med ständig garnison till vägarnas skydd.
Längs Glommen leder Rörosbanan norrut.
Mitt emot stationen E. på älvens ö. sida
ligger villasamhället Elverums leir (Leiret).
Elvestad, Sven, norsk författare (f. 1884),
tidningsman. Har under pseud. S t e i n R
i
Ord, som saknas under
v e r t o n skrivit en mängd detektiv- och
sensationsromaner (de flesta i sv. övers.).
Elving, Rudolf Bernhard, finländsk
industriidkare, bergsråd (f. 1849 4/?), av samma
släkt som K. ö. Elfving. Efter avlagda
juridiska examina ägnade sig E. åt advokat- och
affärsverksamhet. Han blev 1889 störste
delägare och chef för Tammerfors takfiltfabriks
a.-b. och anlade 1897 vid Kymmene älv
Woikka träsliperi och pappersbruk, som 1904
sammanslogs med Kymmene a.-b. och
Kuusan-koski a.-b. till det nuv. väldiga företaget
Kymmene a.-b., vars förste chef E. var (1904
—08). Han har jämväl tillhört ledningen av
ett flertal andra affärsföretag och spelade på
sin tid en framträdande roll i borgarståndet,
av vilket han var led. 1885—99. E. var en av
initiativtagarna till tidningen Nya Pressen
(1882). H. E. P.
ETvius, Pehr, matematiker, mekaniker och
geodet (1710—49), son till prof, i astronomi i
Uppsala Pehr E. (1660—1718). Var lärjunge
till sin kusin Anders Celsius och till Mårten
Triewald,
Klingen-stierna och Chr.
Polhem. E. blev strax
efter Vet.-akad:s
stiftande led. av denna
1739 och dess
(ständige) sekr. 1744. Han
höll 1746 och 1747 i
Stockholm de
Thami-ska föreläsningarna (se d. o. och
Veten-skap sakademien).
Från 1747
tjänstgjorde E. dessutom som
sekr. i den av C. G. Tessin och Claes Ekeblad
bestående första direktionen över Trollhätte
kanal. E:s »Dag-Bok» om hans resa till
Trollhättan 1748 och förberedande undersökningar
över sträckningarna av vad som sedan kallats
Göta och Svea kanaler utgavs 1750 av C.
Hår-leman. Under samma resa gjorde E. en
astronomisk ortsbestämning för Göteborg
(»Belägenheten af Götheborg igenom Astronomiska
observationer», 1748), och 1749 utförde han
mätningar och polhöjdsbestämningar i Skåne,
vilka nyttjades vid upprättandet av en 1752
av ingenjörerna vid Lantmäterikontoret utg.
karta över detta landskap. Förslaget om att
upprätta ett Vet.-akad:s eget observatorium i
Stockholm (se Stockholms
observatorium) väcktes av E., som även är en av
dem, som lagt grunden till den svenska
be-folkningsstatistiken. Det första i tryck
utkomna arbetet om denna är E:s uppsats
»För-tekning uppå Barnens årliga antal som äro
födde i U[psala] Stad under de sist förflutne
50 åren» (1744). Bland E:s övriga skr. märkes
»Matematisk Tractat om Effecter af
Vatn-drifter» (1742). N. Zn.
Ely [iTi], stad i eng. grevsk. Is le of E.
(962 kvkm, 73,788 inv. 1921), vid Ouse, på en
kulle i marsklandet The Fens (se Fens),
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
