Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emservatten - Emsfors - Emskongressen - Emspunktationerna - Emtervik - Emtio el. Emptio - Emtulwa - Emu - Emulgendum, Emulgens - Emulgera - Emulsin - Emulsion - Emulsor - Emund - Emund gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Emsfors—Emund gamle
762
Detta kan före användningen spädas med lika
del vanligt vatten el. varm mjölk; uppvärmt
verkar e. lenande och slemlösande vid
luftrörskatarr. Jfr Emsersalt. (Ljd.)
Emsfors, pappersbruk i Döderhults socken,
Kalmar län, vid Emmån, nära utloppet. Ägare
a.-b. E:s bruk; aktiekap. 1 mill. kr.; 160
arbetare. Tillverkar sulfit och trämassa för eget
behov, papper för export.
Emskongressen, en sammankomst i Ems
sommaren 1786 mellan ombud för de tre
andliga kurfurstarna av Mainz, Trier och Köln
samt furstbiskopen av Salzburg för att hävda
de tyska ärkebiskoparnas ställning mot den
påvliga kurians ingrepp. E:s resultat blev de
s. k. Emspunktationerna, i vilka
krävdes begränsning av påvens makt till vad
den varit under kristendomens tre första
årh. Emspunktationerna blevo resultatlösa, då
ingen världslig makt gav dem sitt understöd.
Emspunktationerna, se Emskongressen.
Emtervik, socknar i Värmland, se V ä s t r a
Ä m t e r v i k och östra Ämtervik.
E’mtio el. E’m p t i o, lat., köp,
köpekontrakt. Se Köp.
Emtulwa, en Sv. kyrkans missionsstation i
Natal, Sydafrika, 100 km n. v. om Durban.
Grundad 1896. över 1,000 församlingsmedl.
Emu.
Emu’, arter av släktet Dromaeus bland de
strutsartade fåglarna (Ratites). Den enda
levande arten (D. novae-hollandiae) erinrar till
det yttre om strutsen, ehuru den ej blir så
hög (omkr. 1,7 m). Framför allt äro hals och
ben kortare. Tårna äro tre och vingarna så
förkrympta, att de ej kunna iakttagas, då de
äro lagda intill kroppen. Fjädrarna äro långa,
smala och mjuka. Huvudets sidor och övre
delarna av halsen äro nakna. Näbben är rak
och platt. Tidigare förekom e. rätt allmänt
i nästan hela Australien men har nu genom
hänsynslös jakt trängts tillbaka till det inre
av världsdelen. Liksom hos strutsen ruvas
äggen av hanen. T. P.
Emulge’ndum, Emulge’ns (Mate’ria
emu’l-gens), se Emulsion.
Emulgèra (av lat. emulgére, mjölka),
uppslamma ett olösligt ämne i en vätska, göra
en emulsion (se d. o.).
Emulsln, se Amygdalin.
Emulsion (av lat. emulgére, mjölka), en
vanl. något tjockflytande blandning, som är
ogenomskinlig och oftast av mjölklikt
utseende. En e. innehåller ett eller flera fint
fördelade och i vatten olösliga ämnen,
uppslammade i en vätska genom något i denna
upplöst ämne, som föranleder en viss
slem-mighet eller simmighet, varigenom de i
vätskan fint fördelade olösliga ämnena hindras
att sjunka till bottnen eller förena sig till
sammanhängande massor. För att bilda en e.
fordras således minst tre olika beståndsdelar:
1) ett i vatten olösligt ämne, oftast en fet
olja, ett harts, en balsam, stundom någon
flyktig olja eller något lättare pulver
(emul-gendum); 2) det lättlösliga ämne, som åt
vätskan ger den nödvändiga simmigheten
(materia emulgens), t. ex. äggvita, gummi, växtslem,
äggula, tvål el. dyl., samt 3) vätskan, vanl.
destillerat vatten eller något aromatiskt
vatten (menstruum). — Mjölk är ett bekant ex.
på en av naturen själv beredd e., vari fett
(smöret) medelst äggvita hålles i fint fördelat
tillstånd uppslammat i vatten. Vissa frön,
t. ex. mandel, hampfrö, vallmofrö m. fl., som
innehålla en fet olja jämte emulgerande
ämnen (emulsin, äggvita m. m.), behöva, för att
bilda en s. k. äkta el. naturlig e.,
endast väl krossas och utröras med vatten.
Oäkta e. erhåller man genom att först väl
sammanblanda passande olösliga ämnen med
ett emulgens (ofta gummi arabicum, dragant,
äggula el. dyl.) och sedan uppslamma dessa
genom sammanrivning med småningom
tillsatt vatten. — Av 6 i Sv. farmakopén
upptagna e. finnes blott 1 s. k. äkta
(mandelemulsion, emulsio amygdalae). Emulsionsform
brukas för att ingiva oljor el. vissa skarpt
smakande ämnen (terpentin, hartser, mysk
o. dyl.) i en form, som lättare fördrages och
är behagligare för smaken. Se även K o
1-loidkemi. C. G. S.
EmuTsor, maskin, som finfördelar fett och
gör det simmigt; med e. tillför man skummad
mjölk främmande, billigt fett för att i mjölk
till kalvar och ystning ersätta det genom
skumningen borttagna smörfettet.
Emund, enligt Snorre Sturlassons (dock
icke av andra källor bestyrkta) berättelse
västgötalagman på 1000-talet och verksam
vid då förda svensk-norska förhandlingar.
Emund gamle, konung i Sverige vid mitten
av 1000-talet, oäkta son till Olof Skötkonung.
Han efterträdde sin yngre halvbroder Anund
Jakob, som var av äkta börd. E. hade en
strid med ärkebiskop Adalbert av Bremen, i
det att han gynnade Asmund, som ville
lösgöra svenska kyrkan från de bremiska
ärkebiskoparnas primat och ställa sig själv så-
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
