Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Encyklopedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Encyklopedi
774
möjligt. Flera arbeten, avsedda att motsvara
dessa önskemål, sågo under 1200-talet dagen;
viktigast är V i n c e n t i u s’ av Beauvais
(d. 1264) jätteverk »Speculum maius», en
ofantlig realencyklopedi i 82 böcker, av enorm
betydelse för kännedomen om medeltidens
åskådningssätt. Mindre sammanfattningar,
ofta i form av frågor och svar, finnas även;
viktigast bland dessa är den i många
bearbetningar bevarade »Lucidarius» (se d. o.) el.
»Elucidarius», ett slags katekes över det
medeltida vetandet, tolkad på sv. vid
medeltidens slut av Nådendalsmunken Jöns Bugge.
1500- och 1600-talets e. ha i regel formen
av osystematiska uppslagsverk, i vilka
sammanställts upplysningar om allehanda ämnen,
huvudsaki. tillgodoseende tidens starkt
utvecklade kuriositetsintresse.
Skaparen av den moderna encyklopediken
är lord Bacon av Verulam (1561—1626)
genom sitt »Novum organon scientiarum»
(1620) och »De dignitate et augmentis
scientiarum» (1623). De många systematiska e.,
som utkommo under 1600- och förra hälften
av 1700-talet, voro avsedda antingen för
ungdomens undervisning eller till uppslagsböcker
för de lärde. Allmännare användning och
större betydelse för hela det bildade
samhället fingo de samtidigt utgivna lexikaliska e.
De värdefullaste bland dessa voro i
Frankrike M o r e r i s »Le grand dictionnaire
histo-rique» (1674; 20:e uppl. 1759) och Bayles
»Dictionnaire historique et eritique» (1697;
den nyaste uppl. utkom i 16 bd 1820—24),
vilken sistnämnda genom sin kritiska och
anti-religiösa tendens fick ett oerhört inflytande
på upplysningstidens åskådningssätt. Även i
övriga europeiska länder utkommo många
mer el. mindre värdefulla e. Viktigast bland
alla äldre e. var den under redaktion av D
i-d e r o t och (för matematiska avd.) d’A
lem-be r t i förening med en mängd framstående
skriftställare utgivna »Encyclopédie, ou
dictionnaire raisonné des Sciences, des arts et
des métiers» (28 bd, 1751—72, 5 bd suppl.
1776—77, 2 bd register 1780), vilket verk
sökte att i tidens anda bearbeta det
vetenskapliga materialet och giva ett uttryck åt
upplysningstidevarvets filosofiska
åskådningssätt (se E n c y k 1 o p e d i s t e r). I
anslutning till detta verk utgavs en mängd
en-cyklopediska verk av skiftande värde, ej
endast i Frankrike utan även i England och
Tyskland. Nya uppl. av den franska e.
ut-gåvos bl. a. i Genève (1777—81), Lausanne (39
bd, 1778—81) och Yverdon (58 bd, 1778—80).
I nyare tid har intresset för utgivande av e.
varit utomordentligt stort, och på de flesta
kulturspråk föreligga numera e. i olika
omfattning. Som särskilt viktiga må nämnas
»La gr ande encyclopédie», utg. i 31 bd (1886—
1903), P. Larousses »Grand dictionnaire
uni-versel du XIX:e siècle» i 15 bd (1864—76)
jämte 2 suppl.-bd (1878—90), den av C. Augé
utgivna »Nouveau Larousse illustré» i 7 bd
(1897—1904) jämte ett suppl.-bd (1907),
fortsatt av den i månadshäften utkommande
»Larousse mensuel illustré» (1907 ff.), »Nuova
enciclopedia italiana» (1841—51; 6:e uppl.,
utg. av Boccardo i 25 bd, 1875—88; suppl. utg.
av Pagliani 1888—99), »Encyclopædia
bri-tannica» (1771; 11 :e uppl. i 29 bd 1910—11,
vartill kommo 3 tilläggsband 1922 och
ytterligare 3 sådana 1926), »Masaryküv Slovnfk
naucny...» (1925 ff.). F. A. Brockhaus’
»Conversationslexikon» (1796—1810; 14 :e
uppl. 1893—97, revid. jubileumsupplaga, 17 bd,
1901—04) har varit förebild för många
liknande arbeten i skilda länder (finnes även
bearb. på ryska). Brockhausförlaget utgav
även en koncentrerad »Handbuch des Wissens»
(4 bd, 1922—23). Vidare märkas Herders
»Conversationslexicon» (1853—57; 3:e uppl. i
8 bd 1902—07 med tilläggsband 1910 och 1921
—22), Meyers »Konversationslexikon, eine
Encyklopädie des allgemeinen Wissens» (1857
—60; 6:e uppl. i 20 bd 1902—08 med flera
suppl.; helt ny uppl. i 12 bd 1925 ff.).
Uteslutande bestämt för vetenskapliga ändamål
är det 1818 påbörjade monumentala verket
»Allgemeine Encyclopädie der Wissenschaften
und Künste», av Ersch och Gruber, vilket
(efter 167 bd) avstannade 1889. Bland
amerikanska e. märkes den på Appletons förlag
utgivna »New american cyclopaedia» (16 bd,
1858—63; med årliga suppl. 1861—1902; ny
uppl., »American cyclopaedia», 18 bd, 1873—
76). Nämnas må även den nederländska
»Oosthoek’s geillustreerde encyklopædie» (12
bd, 1916—25), I. Singer, »The jewish
encyklo-pædia» (12 bd, 1901—06), »The catholic
encyclopædia» (15 bd jämte index och suppl., New
York 1907—22) och »Enzyklopaedie des
Islam» (Leiden och Leipzig 1908 ff.).
I Danmark utgav H. A. Kofod 1816—28 ett
»Conversationslexikon», och tjugü år senare
följde P. Larsens »Almennyttigt dansk
conversationslexicon» (8 bd, 1849—60). 1858—63
utkom det av C. F. Ingerslev redigerade
»Nordisk conversationslexikon» (2:a uppl., utg. av
C. J. Fogh m. fl., 1870—78; 3:e uppl., utg.
av W. Mollerup, A. Pullich och G. Storm, 6
bd jämte supplement 1883—90, 1 bd
illustrationer och kartor 1894). I vida större skala
anlagt är »Salmonsens illustrerede
konversa-tionsleksikon» (19 bd, 1891—1911; 2:a uppl.
1915 ff., med J. C. Blangstrup som redaktör
till 1925). Hagerups »Illustrerede
konversa-tionsleksikon» utgavs i 3 :e uppl. (1920—25)
av E. Rördam och P. Engelstoft. — I Norge
utgav Chr. Johnsen »Norsk håndlexikon for
almennyttige kundskaber» (3 bd, 1879—88).
»Illustreret norsk konversationsleksikon»
utkom i 6 bd 1907—13 och utgavs i utvidgad 2:a
uppl., med titeln »Aschehougs
konversationslexikon», i 9 bd 1920—25. — I Finland har
utgivits »Tietosanakirja», det första på finska
skrivna konversationslexikonet (10 bd, 1908
—20; förk. uppl., »Pieni tietosanakirja», i 4
bd, 1925 ff,).
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
