Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Encyklopedi - Encyklopedik - Encyklopedister - Endagsflugor - Ende, Hans am - Ende, Hermann - Endecott, John - Endemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Encyklopedik—Endemi
776
Bland svenska encyklopediska arbeten är
Åke Klasson Rålambs (se d. o.) »Adelig
öf-ning» det äldsta. Det var ämnat att utgöra
omkr. 20 bd, men endast 6 dir utkommo, 1690
—94. Dessa omfatta aritmetik och
lantmäteri, fortifikation, skeppsbyggeri, hushållning,
jordbruk och hortikultur samt åtföljas av 90
planscher. Några dir utkommo i sammandrag.
De encyklopediska arbeten, som tillhöra
1700-och början av 1800-talet, äro av ringa omfång
och till huvudsaklig del översättningar, ss. K.
Bildts »Anwisning til en grundelig kundskap
om Gud, människone och verldene» (1753), J.
E. Angelinis »Encyklopedi för barn» (1803—
04) m. fl. Den lärde bibliografen C. Ch.
Gjör-well hade, i anslutning till en idé av
överstelöjtnant J. J. Anckarström (d. 1777), att, i
förening med flera andra, utgiva en
»Svensk encyklopedie, innefattande alla
vetenskaper och konster». Av detta stort
anlagda arbete utkom endast första delen (1781—
85), varefter det, av brist på avsättning,
upphörde. Av encyklopediskt innehåll är även O.
Bergklints »Sammandrag af alla vetenskaper»
(1775; 3:e uppl. 1794), tillika d. 3 i Gjörwells
»Svenska ungdomens handbok» (1775; de övriga
äro författade av J. P. Miller, S. J. Alnander
och A. F. Büsching). Den första i Sverige
utgivna allmänna realencyklopedien,
»Conversa-tionslexikon» (4 bd, 1821—26; suppl. i 4 bd,
1831—39), var en övers, i sammandrag av
Brockhaus’ ovan nämnda stora verk. Bättre
tillgodosett var det fosterländska intresset i
det av P. G. Berg 1845—52 utgivna »Svenskt
konversationslexikon» (4 bd) samt i det under
redaktion av M. Schück utgivna
»Konversations- och universallexikon» (4 bd, 1857—66).
Ett till sin anläggning i eminent mening
fosterländskt encyklopediskt verk på
vetenskaplig grund utgör »Nordisk Familjebok», som,
med Chr. E. Gernandt som huvudförläggare,
utgavs i 18 bd 1875—94, under redaktion av
N. Linder (t. o. m. art. »Elzheimer»), J. Rosén,
Th. Westrin m. fl., vartill 1895—99 utgavs
ett »Supplement» i 2 bd, under red. av Th.
Westrin. Ett sammandrag under titel
»Ger-nandts konversationslexikon» redigerades av
B. Meijer (4 bd, 1889—94, med suppl. av J. P.
Velander, 1895—97). Nordisk Familjebok
utgavs 1903—26 i ny, reviderad uppl. av
Nordisk Familjeboks förlags-a.-b. (38 bd,
inbegripet suppl.) under redaktion av Th. Westrin
(bokstäverna P—R av R. G:son Berg och V.
Söderberg, supplementet av Th. Westrin, E.
Fahlstedt och V. Söderberg). En ny,
koncentrerad och rikt illustrerad uppl. i 20 bd
började 1923 utges av a.-b. Familjeboken med
E. Thyselius, från bd 2 V. Söderberg som
huvudredaktör. Nordisk Familjebok har
tjänat som förebild för andra likartade företag
på svenska. R. G. (O. W-n.)
Encyklopedik (jfr Encyklopedi),
konsten att planlägga och avfatta encyklopedier.
— E ncy k lopédisk, utmärkande för
encyklopedier; omfattande ett sammandrag
av mänskligt vetande på vetenskapernas,
konstens och teknikens område.
Encyklopedi’ster (fr. encyclopédistes),
gemensamt namn på de skriftställare och
filosofer, som lämnade bidrag till eller togo parti
för den stora franska, 1751—77 utgivna
en-cyklopedien (se Encyklopedi, sp. 773).
Mest bekanta av dem voro Diderot,
d’Alem-bert, Rousseau, Voltaire, Mallet, Marmontel,
Toussaint, Yvon, Condillac, Helvétius och
Hol-bach. Litt.: Ducros, »Les encyclopédistes»
(1900).
Endagsflugor, dets. som dagsländor (sed. o.).
Ende, Hans a m, tysk målare (1864—1918).
Var en av huvudmännen för
Worpswedesko-lan, uppkallad efter byn Worpswede nära
Bremen. E. hade studerat i München och
Karlsruhe, målade, sedan han 1889 flyttat till
Nordtyskland, dess slättnatur, myrlandet, med
ärlig uppriktighet, koloristisk kraft, intensiv
känsla och förkärlek för lugna idylliska
stämningar. Han deltog i världskriget och blev
dödligt sårad. Jfr H. Bethge, »Worpswede»
(1904). G-gN.
Ende, H e r m a n n, tysk arkitekt (1829—
1907). Utövade i Berlin en långvarig och
livaktig verksamhet som arkitekt och lärare vid
konsthögskolan. I samarbete med Wilhelm
Böckmann (1832—1902) utförde han bl. a.
Museum für Völkerkunde (se bild 27 vid art.
Berlin), banker, privatbyggnader och
villor, byggde i Danzig flera offentliga
byggnader samt utförde ritningar till
monumentalbyggnader i Tokyo. E. var preses för
Konstakademien i Berlin 1875—1904. G-gN.
Endecott [e’ndikot], John, brittisk
koloniguvernör (1588—1665). Var stor delägare i
Dorchesterkompaniet, som 1627 köpte
Ply-mouthkompaniets egendomar och privilegier
i Nya England. Själv flyttade han dit 1628
och var 1641-^65 än viceguvernör, än
guvernör över kolonien Massachusetts. E. visade
sig där som ytterligt sträng puritan samt
nitisk främjare av den nya koloniens
utveckling. V. S-g.
Endemi (av grek, en, uti, hos, och démos,
folk), benämning på en sjukdom, som är
inhemsk hos ett folk och ofta förekommer på
en bestämd ort, i motsats till epidemi,
varmed förstås en sjukdom, vilken
angriper ett folk, spridande sig från en ort till en
annan, eller som på vissa tider inom ett
bestämt befolkningsområde åstadkommer talrika
sjukdomsfall av samma art. I verkligheten
låta dock icke sjukdomarna dela sig i två
sådana grupper. Samma sjukdom kan vara
både e. och epidemi. Den kan vara ständigt
förekommande hos ett folk, men den kan ock
därifrån utbreda sig till andra folk och blir
då för dem en epidemi, t. ex. koleran, som
är endemisk i området kring Ganges men
stundom sprider sig därifrån vida omkring
och då antar karaktären av epidemi. Detta
förhållande beror på orsakerna till
sjukdomen. Äro dessa av den art, att de förekomma
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
