Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Endemi - Endemisk - Ender, Axel Hjalmar - Enderby land - En détail - Endiometer - Endivia - Endlicher, Stephan Ladislaus - Endo- - Endocardium - Endodermis - Endogami - Endogen - Endokardit - Endokarp - Endokrina - Endokrinologi - Endolympha - Endometritis - Endor (Endur) - Endoskop - Endosmos - Endosperm - Endospor - Endossat, Endossatarie - Endossement - Endossera - Endotel - Endotermisk förening - Endothecium - Endotoxin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Endemisk—Endotoxin
778
blott på vissa ställen, förblir sjukdomen
inskränkt till dessa orter och är då en e. i
egentlig mening, t. ex. s t r u m a och
kreti-n i s m. Låta åter orsakerna förflytta sig med
samfärdseln, ss. de bakteriologiska
smittämnena, kunna de antingen föras allt vidare
omkring, och följden blir då stora epidemier,
t. ex. kolera, pest och influensa, eller
ock finna de under sin flyttning nya, för dem
lika gynnsamma ställen som de, från vilka de
utgått. En sjukdom, som börjat epidemiskt,
kan då bli endemisk på dylika platser. K-r-n.*
Endemisk, som förekommer inhemsk i visst
land el. i viss trakt. Brukas om sjukdom (se
E n d e m i) samt om djur- el. växtarter
(»en-demismer»).
Ender, Axel Hjalmar, norsk skulptör
och målare (1853—1920). Studerade i
Stockholm, München och Paris, målade många
genrer och altartavlor (mycken popularitet
vann framför alla »Kvinnorna vid graven» i
Molde kyrka). Hans främsta skulpturverk är
Tordenskjolds käckt och otvunget hållna
staty i Oslo (avtäckt 1901). G-g N.
Enderby land [e’ndebi lä’nd], land i
Antarktis (se d. o.) under polcirkeln och på 50°
ö. Igd.
En détail [ä detä’j], fr., styckevis, i minut;
i detalj, utförligt.
Endiomèter (av grek. e’ndios, middags-, och
metrei’n, mäta), instrument till bestämmande
av middagslinjen (meridianen).
Endivia, Cichörium endivia (jfr C i k o r i a),
salladsväxt, som i flera varieteter odlas i
mellersta och s. Europa, mera sällan i norden.
En varietet med findelade, starkt krusiga
blad är i Frankrike känd som chicorée och
importeras till Sverige om vintern; escariole
är en annan varietet med bredare, i kanten
krusiga blad. E. kallas även »vinter-e.»,
medan »sommar-e.» är dets. som bindsallad.
E’ndlicher, Stephan Ladislaus,
österrikisk botanist (1804—49), prof, i Wien 1840.
Utgav »Genera plantarum etc.» (1836—50), en
klar och överskådlig beskrivning av alla kända
växtsläkten, ordnade i ett naturligt system,
en grundval för den följande systematiken.
Ett sammandrag därav, »Enchiridion»,
utkom 1841. E. var även filolog och utgav en
kinesisk grammatik. E-k N-d.
Endo- (av grek. e’ndon), invändigt, in i (i
sammansättningar).
Endoca’rdium, den hinna, som bekläder
insidan av hjärtats vägg.
Endode’rmis. Termen brukas i olika
betydelse hos olika författare. Många mena
därmed det innersta cellskiktet i barken närmast
centralcylindern, sådant det förekommer i
rötter och vissa stammar, t. ex. i rhizom och
hos vattenväxter. Andra innefatta under
begreppet e. varje slidformigt cellskikt,
som omger kärlsträngarna. E. finnes i
rötter och många stammar, dock ej
ved-artade, samt ett fåtal blad. E. består av
långa, smala, mer el. mindre förkorkade
cel
ler, förenade utan luckor. Ofta sträcker sig
förkorkningen endast till de radiala väggarna,
som därvid på ett tvärsnitt visa tjocka,
mörka punkter el. strimmor (Casparys
punkter). Äldre lager ha ofta cellerna helt
för-tjockade och ha då här och var korta celler
med tunna väggar, genomgångsceller. K. A.
Endogaml, se E x o g a m i.
Endogèn (av grek. endon, invärtes, och
genéi’n, födas),, uppkommen av inre orsaker;
motsats: exogen, uppkommen av yttre (på
ytan befintliga el. utifrån verkande) orsaker.
Inom botaniken talar man om endogena
organ, t. ex. rötterna, inom geologien om
endogena krafter, t. ex. de, som åstadkomma
landhöjning och -sänkning.
Endokardit, se Hjärtsjukdomar.
Endoka’rp, se Frukt.
Endokrlna kallas de körtlar, vilka sakna
utförsgång och äro organ för inre
sekretion (se d. o.) eller »insöndring».
Endokrinologi, läran om den inre
sekretionen (se d. o.).
Endoly’mpha, innervätska, den klara,
ägg-vitehaltiga vätska, som fullständigt fyller
innerörats membranösa hålrum.
Endometrltis, se Kvinnosjukdomar.
Endör, nu E n d u r, by i s. Galiléen, bekant
genom Sauls besök där hos en spåkvinna
(»häxan» i E.; jfr 1 Sam. 28).
Endosköp, ett instrument, varmed man
upplyser och kan se in i trånga kanaler i
människokroppen, t. ex. i urinröret. Jfr Cy stosko p.
Endosmös, se Elektrisk endosmos
och O s m o s.
Endospe’rm, se F r ö v i t a.
Endospör, se Spor.
Endossät, Endossatärie, se E n d o
s-s e m e n t.
Endossement [ädåsmä’], fr. (av en, på, och
dos, rygg), påteckning på baksidan av en
växel, varigenom denna överlåtes på annan
person. Då överlåtarens namn därvid är det
viktigaste, är detta också ensamt tillräckligt,
och påteckningen kallas i detta fall e. i n
b 1 a n c o. Stundom gäller överlåtelsen icke
äganderätten till växeln utan endast ett
uppdrag, vanl. dess inkassering, vilket angives
med orden »per procura» eller »till
inkassering» ; påteckningen kallas då p r o k u r
a-endossement. E. kan även företagas med
andra dokument. — Endossät el.
endossatärie, den, på vilken en växel
transporteras. — E n d o s s e’n t, den, som påtecknar
transporten eller överlåtelsen av en växel.
— Endossèra, transportera en växel på
annan person genom påteckning på växelns
baksida. Jfr Växel. O. Å.
Endossèra, se Endossement.
Endotèl, se Epitelvävnad.
Endote’rmisk förening, se Termokemi.
Endothe’cium, se Ståndare.
Endotoxin, i bakterierna inneslutet gift, som
frigöres och kan förgifta kroppen, om
bakterierna upplösas. Jfr Bakterier, sp. 737. G. Wrgn.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
