Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk teater - Engelskt horn - Engelskt plåster el. Muschplåster - Engelskt rajgräs - Engelskt rött - Engelskt salt - Engelskt skinn - Engelsted, Carl Sophus Marius Neergaard - Engelsted, Malthe Odin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Engelskt horn—Engelsted
834
ännu glans åt e., bl. a. den geniale Edmund
Kean och hans son Charles, William
Macrea-dy, James Sheridan Knowles, Elizabeth
Hart-ley och lady Becher (miss O’Neill). En lysande
konstellation under 1800-talets senare del
utgjorde sir Henry Irving—Ellen Terry på
Ly-ceum theatre, sir Herbert Beerbohm-Tree höll
kring sekelskiftet fanan högt på His Majesty’s,
och bland deras samtida märktes sir Squire
och lady Marie Bancroft, sir Charles
Wynd-ham, sir Johnston Forbes-Robertson, sir
George Alexander och Lewis Waller. Covent
garden har sedan 1858, då den återuppstod ur
askan, haft en internationell operaperiod av
verklig glans. I Skottland och Irland har
teatern följt e. i spåren. Edinburghs första
privilegierade teater upprättades 1599, och teatern
i Dublin hade omkr. 1700 en lysande period
under Joseph Ashburys ledning. Englands
större landsortsstäder hade från omkr. 1660
i regel var och en sin fasta teater med sin
ensemble, de mindre slöto sig tillsammans i
kretsar om en cirkulerande teater. Med
förbättrade kommunikationer kommo
London-stjärnorna allt oftare på gästspel, och från
omkr. 1865 har utvecklingen gått därhän, att
landsortens teaterbehov nu så gott som
uteslutande tillgodoses av turnéer från London.
Den nu gällande teatercensuren i England är
fastställd i en act av 1843, kompletterad 1866
•och 1909, och ligger liksom ordningsmakten i
fråga om de engelska teatrarna i the lord
vhamberlain’s hand. Genom 1843 års act
befriades teatern däremot från licens. Den fria
konkurrensen gjorde, att teatrarnas antal inom
kort mångdubblades. Tävlan blev allt
skarpare och resulterade i lysande uppsättningar
men tyvärr också i att den växlande
repertoaren, och därmed den fasta ensemblen, sedan
omkr. 1875 praktiskt taget är ett minne blott
på engelsk scen. Ett intressant undantag har
Gaiety theatre i Manchester under Annie
Hornimans ledning (1908—21) utgjort. Nu
verkande engelska scenkonstnärer av
betydelse äro bl. a. Arthur Bourchier, sir John
Martin Harvey, Henry Ainley, Oscar Asche,
«ir Gerald Du Maurier, Matheson Lang, mrs
Patrick Campbell, Gertrude Kingston, Julia
Neilson, Constance Collier och Gladys
Coo-per. Betydande regissörer äro Granville
Barker och Basil Dean. Kritikern William
Archer (se d. o.; d. 1924) framträdde med
ideella krav på teaterns förnyelse, och Gordon
Uraig (se d. o.) har sökt reformera dess
deko-xrativa uttryckssätt men utan att vinna gehör
i sitt eget land. Ideella föreningar, ss. Stage
guild och British drama league, arbeta, den
förra för att höja teatern, den senare för att
sprida god dramatisk konst på mindre platser.
Litt.: Doran, »Their Majesties’s servants»
(2 bd, 1863) och »Annals of the english stage
from Betterton to Kean» (3 bd, 1887);
Fitzge-rald, »A new history of the english stage from
the restoration to the liberty of the theatres»
>(2 bd, 1882); Mathews, »Actors and actresses of
Ord, som saknas under
Great Britain» (5 dir, 1886); Baker, »The
London stage» (2 bd, 1889), och Mantzius,
»Skue-spilkunstens historie» (1897 ff.). G. K-g.
Engelskt horn.
Engelskt horn (it. co’rno ingle’se, fr. cor
anglais), en djupare oboe, stämd en kvint
lägre än den vanliga. Instrumentet har böjt
munrör och päronformad mynning; motsvarar
närmast 1700-talets oboe da caccia och var
färdigt omkr. 1790, då flera kompositörer (bl.
a. Beethoven) skrevo solostycken för
instrumentet. — Även namn på en tungstämma i
orgeln (vanl. 8 fot). T. N.
Engelskt plåster el. Muschplåster, tunt
(»hudfärgat» el. svart) siden (taft), bestruket
med vitt gelatin (10 dir), som lösts i kokande
destillerat vatten (110 dir). Nyttjas till att
skydda finnar och hudlösa ställen, att häfta
ihop små skråmor i huden o. s. v. O. T. S.*
Engelskt rajgräs, se L o 1 i u m.
Engelskt rött, röd målarfärg, som utgöres
av järnoxid.
Engelskt salt, magnesiumsulfat.
Framställdes först av Grew 1694 ur källorna vid Epsom
(»Epsomsalt»). 1710 upptäckte engelsmannen
Hoy, att det kunde framställas ur moderluten
vid saltkokerierna genom att man tillsatte
järnsulfat. Detta salt, både naturligt och
konstgjort, fick man sålunda först från
England; därav dess namn. Det finnes f. ö. i
havsvattnet och i många salta källors vatten
(Seidlitz, Püllna o. s. v.) och är ett ofta
anlitat laxermedel. Sv. farmakopén upptar utom
själva saltet även bittervatten (sed. o.;
Solutio magnesii sulfatis effervescens), en
lösning av 1 d. magnesiumsulfat i omkr. 6 dir
vatten, som mättas med kolsyra. Av saltet
givas 15—50 g, lösta i vatten, antingen på en
gång eller i smärre, upprepade doser. Medlet
kan lämpligen användas mot förstoppning och
vid blodträngningar åt inre delar men alldeles
icke vid inflammatorisk sjukdom i magen,
tarmkanalen eller bukhinnan. E. smakar
bittert och framkallar ofta knip i tarmarna. Jfr
A v f ö r i n g s m e d e 1. (C. G. S.)
Engelskt skinn, en tät och fast
bomullsväv-nad i satängbindning med starkt, tvinnat
varpgarn och mjukt, tätt sammanpackat inslag.
Jfr Mollskinn.
Engelsted, Carl Sophus Marius
Neer-gaard, dansk läkare (1823—1914). Blev med.
dr 1854 på en avh. om möjligheten att bota
tuberkulos och ägnade sig i sin praktik
särskilt åt att söka bota tuberkulos och syfilis.
Engelsted, Malthe Odin, dansk målare
(f. 1852). Studerade vid konstakademien, var
en av »den fria utställningens» stiftare 1891.
E. har målat genretavlor av milt humoristiskt
innehåll (»Skolgossen inför rektorn» m. fl.)
samt religiösa bilder, bland dem »Abraham på
väg till Moria berg» (vilan vid en stockeld,
1892; i Nationalmuseum i Stockholm). G-gN.
E, torde sökas under Ä. VI. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
