Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
England
842
rande i stiften men blott med begränsad
disciplinär myndighet. Framför allt framträder
beroendet däri, att kyrkan icke äger egen
lagstiftande representation; endast
parlamentet kan stifta lag för kyrkan eller besluta
om ändringar i dess ordning och liturgi.
Dock äger kyrkan, genom The chureh
assem-bly act 23 dec. 1919, en egen
representations-ordning, ett »kyrkomöte» (the chureh
assem-bly), bestående av 3 hus: de två första,
biskoparnas (38) och prästernas (omkr. 300), bestå
ännu av de båda gamla konvokationerna för
Canterburys och Yorks provinser, det tredje
huset är lekmännens (omkr. 350, därav ett
40-tal kvinnliga, medl.). Alla kommunikanter
i E:s kyrka, som låta införa sig i
vallängderna, ha rösträtt vid val till de
underordnade stiftsmötena, som sedan välja
mötes-ombud. The chureh assembly, som årl. har
tre sessioner under ordförandeskap av
ärkebiskopen av Canterbury, kan i
lagstiftningsfrågor genom sin »legislative committee»
överlämna förslag till en av parlamentets talmän
tillsatt »ecclesiastical committee», och dessa
förslag måste avgöras i parlamentet.
Kyrkomötets fem ord. utskott arbeta även mellan
sessionerna. Statskyrkans ställning ute i
församlingarna är oklar. Identiteten mellan
socknen (civil parish) och den kyrkliga
församlingen (ecclesiastical parish) har upphört.
I den kyrkliga församlingen finns nu ett
sockenråd (parochial chureh council).
Det andliga ståndet består av tre
grader: diakon, presbyter (präst) och biskop.
För vigning till diakon (deacon) fordras bl. a.
uppnådda 23 år; vigningen berättigar till alla
kyrkliga förrättningar utom altartjänst och
sakramentsförvaltning. Därför fordras
pres-bytervigning (villkor bl. a. 24 års ålder). För
vigning till biskop fordras minst 30 års ålder.
Domkapitlen ha bevarats med deans,
archdea-cons och canons, men dessa äga nu ingen
funktion i stiftsstyrelsen. Chefen, dekanen (dean),
tillsättes, på ett undantag när, av konungen.
Antalet kapitulares vid en katedral är 4, i
några fall 6. Ärkedjäknarna (archdeacons),
som vanl. utnämnas av biskopen och visitera
å hans vägnar, tagas bland kapitlets medl.
Varje stift är indelat i 2—3
ärkedjäknejuris-diktioner. Under dessa komma prostarna
(ru-ral deans), vanl. också utnämnda av biskopen.
— Församlingsprästernas olika namn
(incum-bent, rector, vicar, perpetual curate) beteckna
numera ingen väsentlig olikhet i
ämbets-ställning, enär alla utnämnas på livstid och
äro berättigade till samma ämbetshandlingar.
Dessutom finnes ett stort antal hjälppräster.
Kyrksocknarna voro 14,556 år 1921. Hela
antalet präster var 14,079 år 1918. Kyrkan
underhålles till större delen på frivillighetens
väg (genom gåvor m. m.). Sockenprästerna
tillsättas i regel genom patroni. Kronan är
patro-nus för 1/3 av patronaten. Prästerna äro ej
valbara till underhuset; de äga vidsträckt
bestämmanderätt över gudstjänstordningen.
Ord, som saknas under
Sedan gammalt ha de olika religiösa
riktningarna inom E:s kyrka gått under namnen
»högkyrklig», »lågkyrklig» och »bredkyrklig».
Några bestämda gränser mellan dessa
riktningar finnas dock ej. De lågkyrkliga
(rättare de evangelikala) gilla kyrkans
ordningar utan att tillmäta dem principiell
betydelse. De äga sympatier särskilt inom
lekmannavärlden och utmärkas av en strängt
protestantisk biblicism. De förhålla sig
förstående gentemot frikyrkokristendomen men
ha trätt i harnesk mot den ritualistiska
hög-kyrkorörelsen. De bredkyrkliga förena
ett starkt intresse för modern teologi med
ett utpräglat kyrkligt medvetande. De
högkyrkliga, stundom kallade det
anglo-ka-tolska partiet, äro synnerligen verksamma
och inflytelserika genom sin organisation och
sitt betonande av kyrkosamfundets betydelse.
Högkyrkligheten, som ytterst bottnar i
Ox-fordrörelsen (se d. o.), har lett till införandet
av ordnar, manliga och kvinnliga, inom
kyrkan och till anordnandet av retreats (»stilla
dagar»). Inom den högkyrkliga riktningen
finnas en grupp, som i det väsentliga sympati
serar med Rom, och en annan grupp, som mot
tagit impulser från modern teologisk
forskning. Bestämmande för alla riktningars
religiösa liv äro Trettionio artiklarna samt (än
mer) Common prayer book. Trettionio
artiklarna, kyrkans bekännelse, intaga en
förmedlande ståndpunkt å ena sidan mellan
den luterska och den reformerta läran, å
andra sidan mellan katolicism och
protestantism. Stor vikt lägga båda vid apostolisk
succession (se d. o.) som fortlevande i det
engelska episkopatet (liksom i det svenska).
— Common prayer book är ej blott
en bekännelseskrift, den är en fullständig
liturgi, som genom korta anvisningar (rubrics)
in i detalj reglerar kyrkans gudstjänster för
hela kyrkoåret; den innehåller en katekes,
ordnad för konfirmationen, och den är en
bön- och andaktsbok, lämpad för det
vardagliga livets alla förhållanden. Genom sina
läsestycken ur bibeln (även apokryferna) inför
den på ett förträffligt sätt i bibelstudiet. I
över 300 år har den under alla yttre
förändringar varit grundvalen för E :s religiösa liv.
Sedan 1920 har ivrigt arbetats på
reformering av Common prayer book, utan att något
resultat ännu (1926) uppnåtts.
Den anglikanska kyrkan har småningom
vidgats till en verklig världskyrka,
omfattande 1) den engelska statskyrkan, 2) de
epi-skopala frikyrkorna i Wales, Irland och
Skottland, 3) den protestantiska episkopalkyrkan
i Förenta staterna och 4) kyrkorna i de
brittiska dominions samt missionskyrkorna i alla
världsdelar. Enda gemensamma organet är
den i Lamibeth (i London) sammanträdande
biskopskonferensen, som ej äger
författningsenlig myndighet över kyrkorna men har stor
moralisk auktoritet. Om den engelska
kyrkans missionsverksamhet se Mission.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
