Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
England
844
II. Dissenters (frikyrkorna). Dessa ha
vunnit en väldig utbredning men också
splittrats i ett nästan oräkneligt antal
självständiga kyrkosamfund (för dem redogöres i art.
om de enskilda samfunden, baptister,
kongre-gationalister o. s. v.). I senaste tid har
uppstått en märklig rörelse att söka samla alla
de engelska dissenterssamfund, som stå på
evangelisk grund (alltså icke unitarier o.
dyl.), till en stor sammanslutning med
gemensam organisation. 1890 begynte den stora
Free church federation movement
(frikyrko-föreningsrörelsen). Man började ordna free
church councils (frikyrkokonsilier) runt om i
landet, vilka skulle organisera samarbete
mellan de viktigaste denominationernas
(kyrkosamfundens) församlingar i samma trakt.
Delegationer från dessa councils bildade den
årliga stora frikyrkokongressen. 1896 antogs
en verklig konstitution, varvid kongressen
fick namnet National council of the
evangeli-cal free churches (Evangeliska frikyrkornas
nationalkonsilium). Nationalkonsiliet
tillsätter en exekutivkommitté, bestående av 15
andliga och 15 lekmän samt konsiliets
presidenter. Denna organisation (i London)
ingriper ej i de olika kyrkornas särstyrelse
utan syftar att samla dem alla i
praktiskt-religiöst och humanitärt samarbete. Så skedde
ock i stor stil genom den 1901 över hela
E. igångsatta United simultaneous mission.
Ett sockensystem (parochial system) har
ordnats på så sätt, att varje council tilldelar
samtliga medl. ett bestämt territorium för
deras verksamhet; konkurrens mellan olika
samfund på samma plats avskaffas därigenom,
att överflödiga kapell nedläggas o. s. v.,
medan krafterna fördelas på andra, mindre
bearbetade områden. Därmed är organisationen
på god väg att bli en verklig överstyrelse
med ordnande makt även över kyrkornas inre
angelägenheter och har även blivit en faktor
av stor vikt för hela E:s kyrkopolitiska liv.
—- Samtidigt ha planer uppstått att
återförena dissenters med statskyrkan (home
re-union). Redan före världskriget började
förhandlingar därom mellan kommittéer från
The church of E. och från The free church
federal council. Något slutgiltigt resultat har
emellertid ännu icke (1926) vunnits.
Följande statistiska uppgifter från 1926
års början visa den ungefärliga
utbredningen av de viktigaste kyrkosamfunden
i E. och Wales, vilka tillhöra
frikyrko-federationen:
Baptister.............. 1,382,000 1,925 4,871
Kongregationalister.... 1,727,000 2,883 4,886
Presbyterianer ........ 184,000 360
Wesleyanska metodister 2,389,000 2,680 19,060
Primitiva metodister ... 1,058,134(1915) 1,100 14,060
Calvinska metodister... 560,000 1,160 208
De förenade
metodistfrikyrkorna .............. 628,532(1915) 710 4,710
Ord, som saknas under
Dessutom hör till federationen ett flertal
smärre kyrkosamfund, t. ex. de oberoende
metodisterna (i Wales; 48,000 bänkplatser) och
kväkarna (society of friends; 19,000 medl.).
Frälsningsarmén, som i E. har stor social
betydelse, räknar omkr. 550,000 sittplatser;
swe-denborgarna ha 75 »societies»; märiska
bröderna ha 11,000 sittplatser;
Plymouthbröder-na (the brethren) liksom irvingianerna sakna
statistik (de hade 1904 resp. 23 och 80
gudstjänstlokaler). — Unitarierna, som äro
sammanslutna i British and foreign unitarian
association, ha omkr. 350 församlingar. —
Förutom här nämnda sekter finnas omkr. 100
mindre »denominationer» i E. 1926 var hela
antalet inregistrerade kyrkor och kapell,
tillhörande frikyrkorna, 18,726. Deras vigda
präster voro 11,572 år 1901. Dissenters ha sin
största utbredning i Wales (mer än 2/3 av
befolkningen), i Cornwall, i de n.
grevskapen (mer än halva befolkningen) och i
storstäderna.
III. Romers k- katolska kyrkan.
Sedan katolikerna under 1800-talets förra hälft
fått fulla medborgerliga rättigheter,
organiserade Pius IX 1850 E:s katolska kyrka i 12
biskopsstift under en ärkebiskop av
West-minster; sedan ha ytterligare 5 stift
tillkommit, så att den katolska »prov. Westminster»
nu omfattar 4 ärkebiskopar, 13 biskopar och
4 hjälpbiskopar med omkr. 4,000 präster och
mer än 1,900 kyrkor. Den ritualistiska
rörelsen tillförde den katolska kyrkan många
kon-vertiter, men under senaste tid har ökningen
skett blott i proportion till landets växande
folkmängd (omkr. 4 % av befolkningen 1904
liksom 1851). De romerska katolikerna i E.
och Wales uppskattas 1926 till 1,930,000. Den
irländska invandringen till E. är den katolska
kyrkans egentliga kraftkälla. Även bland
högadeln har den fått anslutning. En
förvånande utbredning har klosterväsendet fått. Ett
katolskt univ. upprättades 1875 i Kensington.
IV. Icke-kristna konfessioner.
Bland dessa äga endast judarna betydelse.
De räkna (1926) omkr. 300,000 medl. med
omkr. 200 synagogor.
Litt.: För episkopalkyrkan:
Ste-phens och Hunt, »History of the english
church», vol. IV ff. (1903 ff.; det förnämsta
moderna arbetet över den engelska kyrkans
historia); Makower, »Die Verfassung der
Kir-che von E.» (1894); »Year-book of the church
of E.»; »The book of church law» (6:e uppl.
1890); Powell och Dundas, »Self-government in
the non-established churches of the anglican
communion» (1899); J. O. Andersen,
»Kirke-organisation udenlands» (1905); R. T.
David-son, »Character and call of the church of E.»
(1912); Headlam, »The church of E.» (2:a uppl.
1925); Y. Brilioths art. om anglikanska
kyrkan i Sv. Kyrkans Ärsbok, årg. 1922—26. En
intressant, om ock subjektivt färgad bild av
det nutida engelska kyrkolivet ger
»Kyrkfönster» av En herre med dammtrasa (sv.
L torde sökas under Ä.
[-Kyrkobänks-platser
Präster-]
{+Kyrkobänks-
platser
Präs-
ter+}
Fasta [-lekmannapredikanter-]
{+lekman-
napredi-
kanter+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
