- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
909-910

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Épée, Charles Michel, abbé de l’Épée - Epeira - Epeiralysin - Epeirogenetiska rörelser - Epeiros - Ependym - Epentes - Eperjes - Épernay - Épernon, Jean Louis de Nogaret - Éperon - Epexegetisk - Eph- - Ephedra - Ephemera - Ephemerida - Ephemerider - Ephestia - Ephesus - Ephippium - Epi- - Epicanthus - Epicentrum - Epicharmos - Epicherem - Epichloë - Epicrates - Epicurus - Epicykel - Epicykloid - Epicystotomi - Epidamnos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

909

Epeira—Epidamnos

910

undervisningsmetodernas företräden. É:s
huvudarbete är »Institution des sourds et muets
par la voie des signes méthodiques» (1776).
Ehuru É:s metod för dövstumundervisning
numera mist praktisk betydelse, skall han doek
städse räknas till de främsta och ädlaste på
detta område. Litt.: Höhn, »Die
Taubstum-menunterrichts-Methode des Abbé de l’E.»
(1915); Pitrois, »Abbé de l’É.» (1912; sv.
övers. 1915; 2:a uppl. 1925). O. K.*

EpéTra, se Korsspindeln.

Epeiralysln, se Spindelgift.
Epeirogenétiska rörelser, se Isostasi.
E’pélros, grek, namnform för E p i r u s.
Ependym, den inre beklädnaden av
hjärnans och ryggmärgens hålor.

Epentès (grek. epe’nt hesis), inskott av ett
ljud inuti ett ord, t. ex. r i det vulgära
karnalje.

Eperjes [ä’pärjäj], ungerskt namn på
tjeckoslovakiska staden Presov (se d. o.).

Épernay [epärnä’], stad i n. ö. Frankrike,
depart. Marne (Champagne), på vänstra
stranden av Marne; 21,806 inv. (1921). Är en av
huvudplatserna för handeln med
champagneviner. I de omgivande kritkalksbranterna ha
inhuggits vidsträckta källare, där årligen
millioner buteljer lagras.

Épernon [epärnä’], Jean Louis de
Noga r e t, hertig av É., fransk politiker (1554
—1642). Var en av Henrik III:s gunstlingar,
blev under Henrik IV guvernör i Provence,
stämplade med Spanien mot konungen men
tvangs till underkastelse. Vid Henrik IV:s
mord var han i dennes vagn och misstänktes
vara tillskyndare till dådet. É. påyrkade, att
styrelsen skulle uppdragas åt änkedrottning
Maria av Medici, och blev för en tid hennes
allsmäktige gunstling; han medlade 1619 fred
mellan henne och Ludvig XIII. É. var
guvernör i Guienne 1622—41. Litt.: L.
Mou-ton, »Un demi-roi, le duc d’É.» (1922) och
»Le duc et le roi. d’É., Henri IV, Louis XIII»
(2:a uppl. 1924). (B. H-d.)

Éperon [eprä’], fr., eg. sporre; ramm; i
be-fästningskonsten beteckning för konterfort
(jfr Beklädnadsmur), i
byggnadskonsten för den framåt avsmalnande murpelaren
mellan två sammankomponerade portaler med
utåt vidgade öppningar. H. W-n.

Epexegétisk (av grek, epi’, vid, och e x
e-g e s, se d. o.), som innehåller en förklarande
tillsats.

Eph-, se även Ef-.

E’phedra, växtsläkte av fam. Gnetaceae
bland gymnospermerna, med bortåt 30 arter,
rikt förgrenade buskar med fräkenliknande
grenar, som nå en höjd av 1—2 m. De växa
företrädesvis i varmtempererade länder (på
både s. och n. halvklotet), särskilt i
stäppområden. Fröna äro omgivna av köttiga, hos
några arter ätbara högblad. Fyra arter av E.
äro utbredda i Medelhavsländerna.

Ephémera (av grek, epi’, på, under, och
he-me’ra, dag). 1. (Med.) Kortvarigt
febertill

Ord, som saknas under

stånd utan symtom från något särskilt organ.
— 2. (Zool.) Se Dagsländor.

Ephemerlda, se Dagsländor.
Ephemerlder, se Efemerider.
Ephe’stia, se Mjölmott.

E’phesus, se E f e s o s.

Ephbppium, se Vattenloppor.

Epi’-, framför vokal E p-, framför h el.
spi-ritus asper Ef- (Eph-), grek, prefix med
betydelserna vid, på, till, emot, efter o. s. v.

Epica’nthus (av grek, epi’, vid, och
kan-tho’s, ögonvrå), en missbildning, som består
däri, att ett hudveek är halvmånformigt spänt
över inre ögonvrån. Hos nyfödda är lindrig
grad av e. ej ovanlig men försvinner i regel,
då näsryggen under tillväxten höjer sig.
Operativt ingrepp tarvas sällan. K. G. P-n.

Epice’ntrum, se Jordskalv.

Epicha’rmos (grek. Epi’charmos, lat.
Epi-cha’rmus), grekisk komediförfattare (f. omkr.
540 f. Kr.); levde på Sicilien och i Syrakusa
samt lär ha avlidit vid 90 års ålder. E. är
den förnämste av den dorisk-siciliska
komediens författare. Bland E:s stycken märkas
mytologiska travestier; andra anknyta
humoristiskt till det dagliga livet på Sicilien och
framställa folkliga typer (bönder,
kraftmänniskor, parasiter m. fl.). Språket är den doriska
dialekten. E:s diktning var berömd, bl. a. för
de träffande sentenserna, och har utövat stort
inflytande men har tyvärr gått förlorad på
några fragment när. M. Pn N-n.

Epicherèm, en sammansatt slutledning, vari
en eller båda de däri ingående enkla
slutledningarna äro enthymem (se d. o. och P o 1
y-syllogis m). S-e.

Epi’chloe, svampsläkte, se K o 1 v s j u k a.
Epicrätes, se Boaormar.

Epicürus, se Epikuros.

Epicy’kel, en cirkel, i vilken man, vid
förklaringen av ojämnheterna i planeternas
rörelser, fordom ansåg dessa himmelskroppar
röra sig likformigt, under det att e:s
medelpunkt själv även likformigt rörde sig utefter
en cirkel (den defererande cirkeln
eller deferenten). Den bana, som
planeten härvid beskrev, kallades epicykloid.
Då man märkte, att detta antagande stundom
blott högst ofullständigt angav ojämnheterna,
sådana de verkligen voro, tillgrep man den
utvägen att på e. låta, i st. f. planeten, en
andra e:s medelpunkt röra sig, under det att
planeten gick i dennas periferi. Se P t o 1
e-maios’världssystem. E. J.*

Epicykloid, se Ptolemaios.

Epicystotoml (av grek. ky’stis, blåsa, och
tomé, snitt), biåssnitt, öppnande av
urinblå-san ovanför blygdbensföreningen. E. göres
antingen tillfälligt för att avlägsna
främmande föremål, sten eller svulster ur blåsan
eller ock för att åstadkomma permanent
blås-fistel (epicystostomi) vid hinder för
urinens normala avflöde. T. R.

Epida’mnos, se D u r a z z o.

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free