Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epidauros - Epidemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Epidauros—Epidemi
912
Teatern i Epidauros.
Epidåu’ros (grek. Epi’däuros, lat.
Epidäu’-rus), forngrekisk stad vid Saroniska viken i
landskapet Argolis (nu Nea Epidavros),
berömd på grund av den tre timmars väg
därifrån uppe i bergen belägna
Asklepioshelge-domen, antikens ryktbaraste kurort.
Grekiska arkeologiska sällskapets utgrävningar
där 1881—98 ha givit betydande resultat.
Bland ruinerna märkas följande (jfr planen):
Asklepios’ tempel (1), uppfört i början av
300-talet f. Kr. Den yttre skulpturala
utsmyckningen härstammar åtm. delvis från en av den
tidens berömda bildhuggare, Timotheos
(betydande rester nu i museet i Aten). Asklepios’
staty av Thrasymedes är beskriven av
Pau-sanias. Ett annat tempel tillhörde Artemis
(3). Den utmärkt fint utförda
rundbyggnadens (s. k. tholos; 4) bestämmelse är oviss.
Det s. k. abaton tjänade förmodligen de sjuka
och var den plats, där de enligt bruket vid
Asklepiostemplen (och f. ö. ännu inom
grekiskkatolska kyrkor) lade sig att sova för att i
drömmen mottaga uppenbarelse hur de skulle
bli botade. Även för kurgästernas trevnad
Plan av helgedomen i Epidauros.
och nöje var väl sörjt. Den kvadratiska
byggnaden mellan Artemistemplet (3) och
propy-léerna (6) var förmodligen ett slags hotell.
Vidare finnas ett stadion (7) för idrott och
(utanför planen) en teater, som är den
vackraste och bäst bevarade i Grekland. — Bland
inskrifterna märkes en rad, delvis med
fantastiska element uppblandade, berättelser om
underbara helbrägdagörelser. Man har stritt
rätt mycket om arten av den läkeverksamhet,
som utövades i E. Säkert är, att stark
mira-keltro främjade ortens rykte. Litt.:
Kavva-dias, »Les fouilles d’Épidaure» (1893);
De-frasse och Lechat, »Épidaure» (1895; ganska
fantasifull); Chr. Blinkenberg, »Miraklerne i
E.» (1917). M. Pn N-n.
Epidemi (grek, epidemi/a, av epi’, över, och
démos, folk; ordet finnes redan hos
Hippokra-tes), farsot, d. v. s. sjukdom, som samtidigt
angriper ett stort antal personer inom ett
visst område, ofta uppträdande mer eller
mindre plötsligt (jfr E n d e m i). Går en e.
fram över mycket stora landområden, talar
man om en p a n d e m i (t. ex. »digerdöden»,
»spanska sjukan»). Men en e. kan också vara
starkt begränsad, t. ex. till en viss stadsdel
eller gata, ja, till ett enda hus
(»husepidemi»). Som e. uppträda främst de
smitto-samma sjukdomarna, ss. kolera, pest, tyfus,
smittkoppor, mässling, scharlakansfeber,
difteri, influensa, malaria och gula febern, men
även icke smittosamma sjukdomar, t. ex.
lunginflammation, kunna ge upphov till e. I större
städer äro numera genom den ökade
samfärdseln mässling, scharlakansfeber samt difteri
endemiska och blossa tidtals upp till e.
Ännu på 1870-talet behärskades e p i d
e-miologien (läran om e.) av läran om
genius epidemicus, en sammanfattande
beteckning för de täml. okända och mystiska
faktorer av klimatisk, meteorologisk, »tellurisk»
och kosmisk natur, som ansågos vålla e.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
