Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epod - Epok - Eponymos - Epopé - Epos - Épreuve d’artiste - Epsom - Epsomit - Epstein, Jacob - Epulae el. Epulum - Epulis - E pur si muove - Epworthförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Epok—Epworthförbundet
932
vers omväxlar med en kortare som e.,
»efter-vers». Jfr Horatius. R. Tdh.*
Epök (grek, epoché, fr. époque),
utgångspunkt för ett nytt tidsskede;
utvecklingsskede; tidevarv, period.
Epo’nymos, grek, (av epi’, efter, och o’nyma,
namn), kallades hos grekerna särskilt de
personer, vanl. sagogestalter, efter vilka en stad,
ett folk, en stam o. s. v. sades ha blivit
uppkallade. I Aten var eponymer det off.
namnet på de tio heroer, efter vilka
Kleisthe-nes uppkallade de tio nya, av honom inrättade
fylerna (folkavdelningarna). I de grek,
staternas tideräkning brukade vidare varje år
betecknas med namnet på den person, som då
beklätt det i rang främsta överhetsämbetet
(jfr A r k o n t), och denne sades vara årets
e. el. namngivare. Om ett likartat
förhållande i Assyrien se d. o., sp. 350. A. M. A.*
Epopé (fr. épopée), se Epos.
Epos [è’pås] (plur. epos el. eper), Epopé,
grek., ord, berättelse; den huvudart av poesi,
som i berättande form återger förflutna
tilldragelser, epik; episk dikt, längre berättande
dikt. E. omfattar, i vidsträcktaste
bemärkelse, såväl prosadikter som versifierade
framställningar, vilka sistnämnda likväl ofta
ensamma få bära namnet e. Stundom
särskiljer man den stora episka diktningen, vars
kännetecken då skulle vara, att den skildrar
en tids- och folktypisk del av mänskligheten.
Hit höra de olika nationernas folkepos
(den egentliga hjältedikten), som naivt
skildra en följd mäktiga tilldragelser från
äldre tider (t. ex. »Iliaden», »Nibelungenlied»),
det romantiska e. (t. ex. Ariostos
»Or-lando furioso») och romanen (se R o m a n).
Smärre episka diktarter, vilka nöja sig med
att behandla en episod, en begränsad liten del
av tillvaron, äro fabel (se d. o.),
djursagan (se d. o.), sägen och saga,
legend, idyll (se d. o.), berättelse el.
novell, vilken i b a 11 a d (se d. o.) och r
o-m a n s (se d. o.) övergår i lyrik.
De forngrekiska eposen »Iliaden» och
»Odys-séen», skrivna på hexameter, ha till såväl
form som innehåll tagits till mönster för
senare e. Romaren Virgilius’ »Aeneis»
efterbildar »Iliaden» och togs i sin tur till
mönster för det klassiska el.
pseudoklas-siska e. på 1500- och 1700-talet, t. ex. i
Frankrike av Ronsard och Voltaire. I
medeltidens konstdikt uppträder riddareposet, t. ex.
Chrestien de Troyes’ och Wolfram von
Eschen-bachs versifierade sago- och äventyrsromaner,
till vilka sedan anknötos t. ex. Tassos
»Geru-salemme liberata» och Camöes’ »Os Lusladas»
och ännu senare Wielands »Oberon». Med
rötter i det romantiska e. och i olika länders
nationella e. uppstod i början av 1800-talet en
germansk nationellt-romantisk epik (Fouqué,
Oehlenschläger, Tegnér, Ling). Idylliskt e.
uppstår i senare hälften av 1700-talet med
Voss’ »Luise» och Goethes »Hermann und
Do-rothea», som fått efterföljare i bl. a.
Rune
bergs »Elgskyttarne» m. fl. och Longfellows
»Evangeline». Den versifierade epiken hade
i förra hälften av 1800-talet en
blomstrings-period (verk av Walter Scott, Byron, Moore,
Pusjkin, Mickiewicz, Almquist, Stagnelius m.
fl.) men har mot århundradets slut nästan
upphört (dock Spittelers mytiska e.).
Religiöst e., i regel mera lyriskt och didaktiskt
betonat, föreligger i Miltons »Paradise lost»
och »Paradise regained» samt Klopstocks
»Messias». Bland komiska e., gärna
parodiska eller travesterande, märkas det
forngrekiska »Batrachomyomachia», Boileaus »Le
lutrin», »The rape of the lock» av Pope och
»Markalls sömnlösa nätter» (se d. o.). Jfr E.
Wrangel, »Dikten och diktaren» (1912). R-n B.
Épreuve d’artiste [eprö’v darti’st], fr.,
artistprov (se d. o.).
Epsom [e’psom], stad i s. England, grevsk.
Surrey, 24 km s. v. om London bridge; 18,803
inv. (1921). Var under senare hälften av
1700-talet en besökt brunnsort (bittersaltkällor).
S. om E. hållas årligen stora kapplöpningar.
Derby (se d. o., sp. 747) och Oaks.
Epsomlt, mineralog, namn på bittersalt.
Epstein JVpJtain], Jacob, bildhuggare
av polsk-judisk börd (f. 1880), f. i New York,
utbildad där och i Paris, verksam i London.
E. väckte uppseende och våldsam opposition
genom sina dekorativa figurer på British
me-dical associations byggnad vid Strand i
London (1908), sin gravvård över Oscar Wilde
(utställd 1912), statyn »Kristus» (1919) och
monumentet över W. H. Hudson i Hyde park
(1925); över huvud taget ha hans flesta
skulpturer betraktats som utmaningar mot den
konservativa engelska smaken. E:s stil, som äger
ovanlig kraft och uttrycksstyrka, är i tidigare
arbeten tung och monumental, påverkad av
egyptisk och arkaisk grekisk skulptur. Senare
har han i sina bronsarbeten med
bibehållen kraft och pondus i uppbyggnaden nyttjat
en skrovlig, liksom söndertrasad ytbehandling.
— Monogr. av B. van Dieren (1920). H. W-n.
E’pulae (plur.) el. E’p u 1 u m (sing.), lat.,
hos romarna festmåltider vid religiösa och
andra högtidligheter.
Epülis, nybildning el. svulst på tandköttet.
E pur si muove [e po’r si moå’ve], it., »och
dock rör hon sig», påstås G a 1 i 1 e i (se d. o.>
ha sagt, då han tvungits att förneka
Koper-nikus’ lära, att jorden rör sig kring solen.
Epworthförbundet [e’pcoäf>-], ett efter John
Wesleys födelseort, Epworth, uppkallat, inom
metodist-episkopala kyrkan i Amerikas
förenta stater 1889 bildat förbund med uppgift
att främja sann gudsfruktan bland kyrkan»
yngre medlemmar och vänner, bistå dem i
bemödandet att uppnå sinnelagets renhet och
personlighetens harmoniska utveckling samt
fostra dem till att utöva
barmhärtighetsverk-Vid 1800-talets slut räknade förbundet omkr.
2 mill. medl., spridda över hela världen. I
Sverige bildades den första
Epworthför-eningen 23 febr. 1892 i Örebro på initiativ av
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
