Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erastfer - Erastianism - Erastoff, Edith Alma Fredrika, f. Lundberg - Erastus, Thomas (Liebler el. Lieber) - Erato - Eratosthenes - Erb, Wilhelm Heinrich - Erbach, ätt - Erben, Karel Jaromir - Erbium - Ercilla y Zúñiga, Alonso de - Erckmann-Chatrian (Émile Erckmann och Alexandre Chatrian)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Erastianism—Erekinann-Chatrian
940
där 30 dec. 1701 svenskarna, omkr. 2,200 man
under W. A. v. Schlippenbach (se d. o.).
Svenskarna förlorade 700 döda och 350
fångar; ryssarnas förluster uppgivas till 3,000
man. L. W:sonM.*
Erastiani’sm, se Erastus, Thomas.
Era’stoff, Edith Alma Fredrika, f.
Lundberg, skådespelerska (f. 1887 8/4). Född
i Helsingfors och 1905—13 anställd vid
Svenska teatern där samt 1914—20 vid Intima
teatern och 1920—23 vid Svenska teatern i
Stockholm. Fru E. var 1905—07 g. m. ryske
författaren Georg E. och är sedan 1922
omgift med regissör Victor Sjöström (se d. o.),
som hon 1923 följde till Amerika. Bland
hennes roller märkas Henriette i »Brott och
brott», Elena i »Svartsjuka», Karen i
»Kärlekens tragedi», La Barberina i
»Kungens dansös», lady Teazle i »Skandalskolan»,
Mascha i »Attentatet» och drottningen i
»Hamlet». Hon har gnistrande temperament,
humor och fantasi, känslans värme och
lidelsens glöd samt ett naturligt, från virtuos
förkonstling fritt framställningssätt. G. K-g.
Era’stus, Thomas (eg. L i e b 1 e r el. L i
e-b e r), tysk läkare och teolog (1524—83). Blev
1558 livmedikus hos kurfurst Otto Henrik av
Pfalz och med. prof, i Heidelberg samt 1580
prof, i medicin (1583 därjämte i moral) i Basel.
Han var en bland de första, som på
naturvetenskapliga grunder uppträdde mot
astrologiens och alkemiens läror. Som teolog slöt
sig E. till Zwingli och förde en häftig strid
mot den calvinska kyrkotukten som
tyrannisk och obiblisk samt mot
presbyterialför-fattningen som hierarkisk. En postumt 1589
utgiven kyrkopolitisk skrift av E.
(»Expli-catio etc.») blev på 1600-talet mycket
uppmärksammad i England, där efter honom
namnet erastianism alltjämt plägar
givas åt den riktning, som kräver kyrkans
underordnande under staten. Litt.: A.
Bon-nard, »Thomas Éraste et la discipline
ecclésia-stique» (avh. i Lausanne 1894). E. Bg.*
E’rato (grek. Eratö), kärlekssångens
gudinna, en av de nio m u s e r n a (se d. o.).
Erato’sthenes (grek. Eratosthe’nes~), grekisk
lärd (276—194 f. Kr.), vän till Arkimedes. Var
född i Kyrene, studerade i Alexandria under
ledning av sin landsman Kallimachos, vars
efterträdare han blev som föreståndare för
det stora universitetsbiblioteket där. Till
denna post kallades han av Ptolemaios
Euer-getes. E:s kunskapsområden voro huvudsaki.
astronomi, matematik och geodesi. Han
beräknade ekliptikans lutning, utförde den
första gradmätningen och konstruerade
åtskilliga värdefulla observationsinstrument. Inom
matematiken sysselsatte han sig med d e 1
i-s k a problemet (se d. o.) och utfann en
metod att successivt bestämma primtalen.
Denna fick namnet Eratosthenes’ såll
och består däruti, att man ur de hela talens
följd först stryker vartannat tal räknat från
2 utom 2:an, vart tredje tal räknat från 3
utom 3:an, vart femte från 5 utom 5:an,
o. s. v., varigenom de återstående, primtalen,
sålunda erhållits genom frånsållning av de
övriga. Litt.: Thalamas, »La géographie
d’Éra-tosthène» (1921). T. B.
Erb [ärp], Wilhelm Heinrich, tysk
läkare (1840—1921). Var 1883—1907 prof, i
inre medicin i Heidelberg och gällde som
Tysklands främste neurolog efter M. H.
Romberg. Särskilt befordrade han
elektro-terapiens utveckling; han utgav följ,
handböcker: »Handbuch der Krankheiten der
cere-brospinalen Nerven» (2:a uppl. 1876),
»Handbuch der Krankheiten des Rückenmarks und
verlängerten Marks» (2:a uppl. 1878) och
»Handbuch der Elektrotherapie» (2:a uppl.
1886). R. T-dt.*
E’rbach, frankisk greveätt, känd sedan 1148;
fick riksgrevlig värdighet 1532, mediatiserad
1806. Den är delad i de grevliga linjerna
E. - Fürstenau och E. - E r b a c h samt
den sedan 1903 furstliga E. - Schönberg.
Greve Franz zu E. - Erbach (1754—1823)
var ivrig samlare och förtjänt om
limesforsk-ningen (jfr Limes); biogr. av List (1903).
Om släkten jfr monogr. av Simon (1858).
E’rben, Karel J ar om i r, tjeckisk
arkivman (1811—70), utgivare av bl. a. tjeckiska
folkvisor och folksagor, författare till en
populär balladsamling. Balladen »Julafton»
ingår i A. Jensens »Ur Böhmens moderna
diktning» (1894). C. T-t.
E’rbium, se Sällsynta
jordartsme-t a 11 e r.
Ercilla y Züniga [ärpiTja i po’njiga],
Alon-so de, spansk författare (1533—94). Deltog
med utmärkelse i kriget mot de upproriska
infödda, araukanerna, i Chile. En gång
dödsdömd, benådades E. på schavotten samt
återvände efter långvarigt fängelse och många
äventyr 1562 till Spanien. — E:s rykte
grundar sig på hans stora, om Camöes’ »Os
Lusfa-das» påminnande historisk-episka dikt
»L’Arau-cana» (1569—90), vars första och bästa del
han författade under själva kriget i Chile.
Den är skriven på ottave rime och utgör,
enskilda diktade episoder frånräknade, en
trogen skildring (i 37 sånger) av de tappra
araukanernas bedrifter i nyssnämnda krig. —
»L’Araucana» är utg. av bl. a. Medina (1910
—13) och i utdrag med utförlig kommentar
av J. Ducamin (1900). (E. S-f.)*
Erckmann-Chatrian [ärkma’n-Jatriä’], fransk
författarfirma, bestående ay
ÉmileErck-mann (1822—99) och Alexandre
Cha-trian (1826—90), båda av elsassisk börd.
Deras samarbete daterar sig från 1847, men
först med novellen »L’illustre docteur
Ma-théus» (1859) slogo de på allvar igenom. I
rask följd utgåvo »de bägge elsassarna» en
serie historiska romaner från revolutionens
och Napoleons tid, vilka befäste deras rykte,
de flesta förlagda till de fransk-tyska
gränslanden. Ännu större lycka gjorde de med sina
elsassiska allmogehistorier. »L’ami Fritz»
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>