- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
941-942

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erckmann-Chatrian (Émile Erckmann och Alexandre Chatrian) - Erdmann, släkt - Erdmann, Axel - Erdmann, Axel Joachim - Erdmann, Benno

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

941

Erdmann—Erdmann, B.

942

Émile Erckmann (t. v.) och Alexandre Chatrian.

(1864; dramatiserad 1876, sedermera
förvandlad till opera av Mascagni; »Vännen Fritz»,
1869) räknas numera som ett klassiskt verk
i den franska hembygdslitteraturen och
brukas flitigt som skolbok. E.-C:s folkligt friska
berättelsekonst, godmodiga humor och
trohjärtade politiska liberalism slogo framför allt
an på den breda publiken, och om Elsass,
trots invånarnas övervägande tyska språk,
numera kännes och även under skilsmässans
tid alltid har känts som en del av den franska
samhällskroppen, torde det i icke ringa mån
vara deras förtjänst. Walter Scott, Dumas
d. ä. och George Sand äro deras litterära
anfäder. övers, till sv. äro bl. a. romanerna
»Waterloo» (1865; övers. 1900), »L’historie
d’un homme du peuple» (s. å.; »En man af
folket», 1866) och »Les deux frères» (1873;
»De båda bröderna», 1874; dramatiserad
under titeln »Les Rantzau» 1882). Kj. S-g.

Erdmann, svensk, urspr. tysk släkt från
Schlesien, inkom till Sverige 1800. Om
professor A.- J. E., hans söner A. E. och E. E.
samt den sistnämndes son O. A. F. E. se
nedan. En brorsons son till A. J. E. är N.
A. F. E. (se nedan).

Erdmann, Axel, språkforskare (1843—
1926), son till A. J. E. Docent i fornengelska
vid Uppsala univ. 1871,
prof, där i nyeuropeisk
lingvistik 1892 och i
engelska språket 1904
—09. E. verkade
mycket förtjänstfullt för
att modernisera de
germanska
universitetsstudierna (jfr hans
»Om studiet af
germanska språk vid
Up-sala universitet», 1891).
Av hans många större
och mindre arbeten,

utmärkta av vidsträckt lärdom, skarpsinne och
grundlighet, må nämnas »Essay on the history

and modern use of the verbal forms in -ing
in the english language», I (1871), »Über die
Heimat und den Namen der Ängeln» (1890),
»Om folknamnen Götar och Goter» (i
An-tiqvarisk Tidskr. för Sverige 1891) och det
mönstergilla editionsarbetet »Lydgate’s siege
of Thebes», I (1911 ff.). I förening med K.
Hildebrand redigerade E. »Uppland,
skildring af land och folk» (1905—08). E. var den
egentlige upphovsmannen till den ännu
pågående undersökning av de svenska
folkmålen, vilken igångsattes på 1890-talet, först i
Uppland under E:s egen ledning. (B. H-n.)

Erdmann, Axel Joachim, geolog och
mineralog (1814—69). Tog 1833 hovrätts- och
1836 bergsexamen i Uppsala, genomgick 1837
—38 Falu bergsskola och var vintern 1839—
40 lärjunge hos
Ber-zelius. Från 1841 till
i början av 1848
deltog E. i den av
Jern-kontoret bekostade,
under J. H. af
Fors-selles’ ledning ställda
geologiska
kartläggningen av Sverige,
ägnade sig därefter åt
ett ingående studium
och kartläggning av
ett flertal mindre
områden (se vidare
Sve

riges geologiska undersökning), var
därjämte 1850—58 lärare i mineralogi, geologi m.
m. vid Falu bergsskola, 1853—58 lärare i kemi
vid Artilleriläroverket å Marieberg samt hade
1851—60 inseendet över de meteorologiska
iakttagelser och vattenhöj dsobservationer, som,
efter hans förslag, dagl. anställdes vid
fyr-båksstationerna. Då Sveriges geologiska
undersökning 1858 upprättades, utsågs E. till
chef för detta ämbetsverk, som av honom
organiserades. E., som blev led. av Vet.-akad.
1846 och erhöll titeln professor 1854, var en
rastlöst verksam forskare och ämbetsman.
Bland hans talrika arbeten märkas, förutom
mineralogiska uppsatser och viktiga
malm-fältsbeskrivningar (Tunabergs socken,
Danne-mora, Utö och Dalkarlsbergs järnmalmsfält),
hans geol. karta och beskrivning över Fyrisåns
dalbäcken (1857), hans lärobok i mineralogi
(1853; 2:a uppl. 1860), »Vägledning till
bergarternas kännedom» (1855), »öfversigt öfver
glaciallerans utbredning» (1866; en karta) och
»Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära
bildningar» (1868). Biogr. av A. E.
Törne-bohm i »Lefnadsteckningar öfver K. Vet. akad:s
efter år 1854 aflidna ledamöter», bd 2 (1878
—85). N. Zn.

Erdmann [ö’rt-], Benno, tysk filosof (1851
—1921); ord. prof, i Kiel 1879, i Breslau 1884, i
Halle 1890, i Bonn 1898 och i Berlin 1909. E.,
som ansåg, att allt, som uppfattas, endast är
ett fenomen, sökte förklara förhållandet
mellan kroppsligt och andligt genom att antaga
den psyko-fysiska parallellismen (»Wissen-

Ord, som saknas under

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free