- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
945-946

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erdmannsdörffer, Bernhard - Erdschias dag - Erdtman, Elias Henrik - Erdös, Renći - Erdösi (Sylvester János) - Erebos - Erebus - Erechtheion - Erechtheus el. Erichthonios - Erector spinae - Eregli, Erekli - Erektil - Eremit - Eremitage - Eremitbröder - Eremitkräftor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

945

Erdsehias dag—Eremitkräftor

946

med Verdunpriset belönade arbetet »Deutsche
Geschichte vom Westfälischen Frieden bis zur
Regierungszeit Friedrichs des Grossen (2 bd,
1888—93), en mästerlig, på synnerligen
omfattande forskningar vilande framställning av
Tysklands historia under dess svåraste
splittringstid, vilket gav Droysens uppfattning av
den store kurfurstens politik som
tysk-nationell ett grundskott. E:s sista större arbete
var »Mirabeau» (1900). — E. var en
samvetsgrann forskare med måttfulla och väl avvägda
omdömen; han lyckades i det hela frigöra sig
från sin lärare Droysens starkt tendentiösa
behandling av den hohenzollefnska politikens
historia. 1912 utkommo E :s »Kleinere
histo-rische Schriften» (2 bd). Jfr biogr. av D.
Schäfer (i Historische Zeitschrift, ny följd, bd 51,
1901). V. S-g.*

Erdsehias dag, Mindre Asiens högsta berg,
3,830 m ö. h., n. om Antitaurus. Är en
mäktig, utslocknad andesitvulkan och höjer sig
omkr. 2,700 m över omgivande slättland.
Toppen är snöhöljd hela året; på n. sidan en
glaciär. E. var verksam ännu under historisk
forntid och kallades då Argaeus.

Erdtman, EliasHenrik, målare (f. 1862
22/io)- Studerade i Stockholm för Perséus och
Törnå samt i Düsseldorf och Paris; har från
landskap i fransk 1880-talskaraktär övergått
till skildringar av svensk natur, företrädesvis
av skärgårdslandskap från ö. Sverige. Hans
studium är känsligt och vederhäftigt. G-g N.

Erdös [ä’rdoj], R e n c i, ungersk
författarinna (f. 1879). Debuterade 1899 med
»Leä-nyålmok» (Flickdrömmar), en erotisk
diktsamling. Hon övergick 1909 till katolicismen,
och hennes senare verk äro skrivna i en
reli-giös-mystisk anda. Stoffet till sina romaner
hämtar hon företrädesvis ur det nutida
sällskapslivet. Bland hennes romaner, som
åtnjuta stor popularitet, märkas »Egy leäny
élete» (En flickas liv, 1904), »Az uj sarj» (Den
nya grenen, 1906), »Az élet kirälynöje»
(Livets drottning, 1904) och »Borsöhercegnö»
(En prinsessa på ärten, 1924). På sin tid
väckte hennes drama »Jänos tanitvåny»
(Lärjungen Johannes, 1911) en viss
uppmärksamhet. B. L-r.

Erdösi [äTdÖJi], eg. Sylvester Jänos,
Ungerns förste bibelöversättare (f. omkr. 1504).
E. översatte N. T. och gav ut det på sitt eget
tryckeri (1541). E. hör till Ungerns mest
bekanta humanister. Han var en tid prof, vid
Wiens univ.; hans senare öden (efter 1542)
äro okända. E. utgav en ungersk grammatik
på latin (1536) och var den förste, som skrev
ungersk hexameter. B. L-r.

E’rebos, grek., hos Homeros den mörka
underjordiska rymd, där de avlidna dväljas
(jfr Hade s). Hos Hesiodos är E. en
personifikation av mörkret och äldste son till
Kaos. Med sin syster N y x (natten) är han
fader till dagen och etern eller den ljusa
luftkretsen. Ä. M. A.*

Ord, som saknas under

ETebus, vulkan i östantarktis, se
Antarktis, sp. 1075 och 1076, jämte plansch.
Upptäcktes 1841 av kapten J. Ross och
namngavs efter dennes ena fartyg, »Erebus».

Erechthél’on (grek. Ere’chtheion, av
Erech-theus, jfr d. o.), se Akropolis.

Ere’chthéus (grek. Erechthéu’s) el. E r i c
h-t h o’n i o s, fornatensk nationalheros, vars
dyrkan på det närmaste sammanhängde med
Athenas. Han säges vara född av jorden;
ibland kallas han son till Hefaistos.
Omedelbart efter sin födelse upptogs han av Athena
och överlämnades, innesluten i en låda, att
uppfostras av den uratenske konung Kekrops’
döttrar. I den historiserande mytologien
skiljas E. och Erichthonios åt (E. är en kortare
form av det senare namnet) och göras till
urkonungar i Aten. I det efter E. uppkallade
templet Erechtheion på Akropolis i Aten
dyrkades han som det attiska landets
skyddspatron vid sidan av stadsgudinnan Athena
(Athena polias) och Poseidon. A. M. A.*

Ere’ctor splnae, anat., se Ryggrad.

Eregli’, E r e k 1 i’ (av grek. Uera’kleia),
städer i Turkiet. — 1. Sjöstad i vilajetet Boli
(Mindre Asien) vid Svarta havet; omkr. 5,000
inv. Utskeppningshamn för traktens
kolgruvor. Ett svenskt konsortium skall anlägga
en järnväg E.—Angöra. — 2. Handelsstad i
vilajetet Konia (Mindre Asien) vid
Bagdad-banan; omkr. 10,000 inv.

Erektll, som kan resa sig, svälla. — E.
vävnad, en sådan vävnad, som under vissa
fysiologiska akter medelst blodöverfyllnad i
sina rymliga, »kavernösa» blodkärl kan
an-svälla till större volym, varigenom det organ,
som innehåller denna vävnad, sväller, ändrar
form, storlek och läge (»uppreser sig»). —
Subst.: Erektion. (Ljd.)

Eremit (lat. eremit a), botgörare, som
dragit sig undan från världen (se A n a k o r
e-ter); enstöring.

Eremitage [-tä’/] (fr. ermitage), enkel hydda,
som skall föreställa en eremitboning; lanthus,
där man kan leva stilla och ensligt. Efter J. J.
Rousseaus L’Ermitage i Montmorencyskogen
vid Paris, dit han flyttade 1756, uppkallades
en mängd lustslott och jaktslott, t. ex. det i
Dyrehaven (se d. o. med bild) vid Köpenhamn.
Eremitaget i Petersburg, ett med
Vinterpalatset sammanhängande palats, inrymmer
konstsamlingar.

Eremitbröder, se Franciskanorden.

Eremitkräftor, Pagu’ridae, fam. av de t i
o-fotade kräftdjuren (Decapoda), främst
utmärkt av att bakkroppen ej är skyddad av
något hårt skal och därför stickes in i ett
tomt snäckskal, som e. släpa med sig och vari
de vid fara draga sig tillbaka, försvarande
eller rent av spärrande ingången till huset
med de bägge klorna. Allteftersom e.
tillväxa, flytta de över i större skal.
Bakkroppen är böjd snett åt sidan för att passa in
i det spiralvridna snäckskalet, vari e. med
sina bägge bakersta, förkortade benpar hålla

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free